21 mars 2013

En brottslig historia 2


En mindre bonde, 72 år, som tagit fasta på politikernas ord om att jobba till 72 (?) höll morgonen den 22 januari på att köra in foder till sina kor. Då dyker det upp en djurskyddskontrollant på gården och vill göra en kontroll. 72-åringen är litet jäktad och ber kontrollanten, CM att återkomma senare. Det går inte kontrollanten från länsstyrelsen med på utan ringer till polisen för att få hjälp att ändå tränga sig ini ladugården

Bonden fortsätter att hämta ensilagebalar från upplagsplatsen och plötsligt kör två polisbilar fram på gården och fyra poliser närmar sig traktorn. De beordrar bonden att kliva ur traktorn för att de vill tala med honom. Det är åtskilliga minusgrader och bonden är inte klädd att lämna den varma hytten (klädd för hytten, alternativt värmen i ladugården) och att ställa sig på gården i kylan. Han ber dem därför framföra sitt budskap utan att han lämnar traktorn.

Med detta svar låter sig ordningsmakten inte nöja utan de rycker tag i bonden och sliter ut honom ur hytten. Varvid de rycker loss underarmen från överarmen så leden går isär och benen putar ut genom skinnet. Därefter lägger de hans händer på ryggen och lägger honom framstupa på motorhuven på en av polisbilarna, med ett knä i ryggen.  "Jag trodde att jag skulle dö"!

Kontrollanten går in i ladugården och kollar och konstaterar bl.a, att där finns inget foder på foderbordet. Nej, han fick ju aldrig chansen att köra in något foder. Men som vi vet är det numera förbjudet att, enligt tolkningen av djurskyddslagen, låta foderbordet vara rent en enda sekund under dygnet = "ständig tillgång". Vilket är främmande för en bonde som är uppvuxen med helt andra utfodringsrutiner och i en annan "kultur", inbegripet rättsstatskultur. Men för den delen aldrig tidigare haft med polisen att göra. En hastig förflyttning från en kultur till en ny - mera "modern" kultur! Men för honom var det förvisso ingen kul tur alls, snarare otur!

Poliserna lämnar gården och gör en anmälan mot bonden för våld mot tjänstemän, eller vad det nu kan heta. Det är vad som media rapporterat, eftersom de aldrig tycks ha hört talas om uttrycket - låt även den andra parten komma till tals.. Därvid kan det vara intressant att veta att den 72-årige bonden lär väga 63 kilo och jag har svårt att föreställa mig att han skulle ge sig på fyra vältränade poliser i 90-100-kilosklassen.

Bonden skjutsas till Varbergs lasarett (men inte av polisen) där han blir inlagd för att opereras ett par dagar senare. Går nu med gipsad arm i mitella och hans ungefär jämngamla hustru sköter efter "bästa förmåga" djuren. Med hjälp av en yngre son, till en granne, som kör traktorn för att hämta ensilagebalar, vilket hon inte klarar då hon inte kör traktor.  Ändå är arbetet i ladugården alltför tungt för henne så de tvingas nu skicka en del djur till en oplanerad slakt, Deras egna båda söner jobbar med annan verksamhet och har inte tid och möjlighet att hjälpa till.

Förvisso var bonden och hans fru på gång att avveckla djurhållningen, men i en takt som de trodde sig själva kunna bestämma.

Några dagar efter den här händelsen återkom polisen och beslagtog hans jaktgevär (som han hade licens för). En våldsbenägen! bonde kan man naturligtvis inte låta behålla sina vapen (våldsbenägen! - att han med bara händerna som vapen skull ge sig på fyra beväpnade poliser verkar väl högst trovärdigt i rättsstaten Sverige).


HR


Ps. Vad blir då epilogen av denna historia? Låt mig gissa! Bonden fälls för våld mot ordningsmakten och får böta. Han får djurförbud och blir av med sin vapenlicens. Poliserna går helt fria. Sverige 2013? En vacker avslutning på ett 50-60-årigt bondeliv i Sucia et hodierna!  - Det nutida Sverige. Ds.

2 kommentarer:

  1. Jag har skrivit en motion till Centerpartiets riksstämma om detta. Just för att det som beskrivs i denna blogg beskriver händelser man även tidigare läst om. Och ett enda fall, är ett för mycket för den delen. Min motion lyder så här:
    Ändrade regler för myndighetsutövning mot lantbrukare

    Idag lever lantbrukare i ett tämligen rättslöst samhälle olikt övriga civilsamhället. Dagens skogs och lantbrukare bär en ständig oro.
    En inspektion som utförs av en myndighet måste vara rättvis och opartisk. Som det ser ut idag kan detta inte garanteras. En schism mellan inspektören och den som blir inspekterad kan leda till att inspektören påverkas i sin bedömning.
    Vid en inspektion som leder till föreläggande så har lantbrukaren inte möjlighet att överklaga beslut om t ex djurförbud förrän, efter att djurens omhändertagande redan skett, så som det är idag i många fall. Detta är inte rimligt och därför yrkar undertecknad


    Att den företagare inom skogs och lantbruk som fått föreläggande, av för verksamheten
    betydande omfattning, ska kunna begära en second opinion av en inspektör som är helt obunden till den inspektör som gjort inspektionen som ligger till grund till
    föreläggande.

    att bevisbördan ska ligga på myndigheten och inte på företagaren.

    Petronella Petersson
    Centerpartiet Mörrum, Blekinge

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bra att du tar upp detta...
      Då jag harjobbat med sådant inspektionsarbete, visserligen för tjugo år sedan men ändå, så inser jag vilken maktställning jag hade...
      Nu ligger det inte för mig att vara makthavare, utan den detaljen lämnade jag till min chef då...

      Ty egentligen handlar det om attityder mot bondebefolkningen.
      Då jag är uppvuxen i stan så är jag kanskemer känslig förmobbningstendenser än folk på landet.
      Och ända sedan jag blev lantbrukare har jag känt detta!
      Skall vi ha småföretagare på landsbygden så måste man slutamed dennamobbning!!

      Radera