4 april 2013

Danskt lantbruks framtid

När jag för drygt tio år sedan läste en prognos över det danska lantbrukets framtid så verkade det ganska självklart. De främsta faktorerna var strukturrationaliseringen i det danska lantbruket. Antalet lantbrukare/bönder skulle minska drastiskt. Långt under den nivå där politisk betydelse torde upphöra. Detta bör vara ett faktum efter år 2010, var uppfattningen.

Och vad man ser så stämmer detta. Första beviset var Muhammedbilderna. Hade danskt lantbruks exportmarknad haft en politisk betydelse, hade den danska politiken stoppat alltihop för hänsyn till exportmarknaden. Men istället blev Muhammedbilderna starten på det danska lantbrukets ofrånkomliga förändring.

Ett annat bevis blev den svenska förvåningen inom miljörörelsen, som till vissa delar insett att ett lokalt lantbruk för en lokal marknad är den bästa miljöförsäkringen. Ty i Danmark är miljörörelsens angrepp på lantbruket betydlgt hårdare än i Sverige. Förklaringen är enkel. Danskt lantbruk ockuperar 60% av landets yta! Resten blir då enbart villaområden och annan urban verksamhet. Det finns visserligen en del skog, men arealen är ganska så begränsad.

Den tredje faktorn är den globala jordbrukspolitiken, som bygger på låga världsmarknadspriser och numera frikopplade arealstöd. Ett system som mer gynnar samhällssystem med extensiv produktion och måttliga skatter på arbete. Alltså inget för danska förhållanden som fokuserat på högintensiv jordbruksverksamhet i ett högskatteland inriktat på export. Något som varit den danska modellen sedan danskarna upptäckte engelsmännens behov av importbacon.

Vad som då måste ske med automatik är att danska lantbruket tvingas till en ny omstrukturering, bort från det intensiva exportlantbruket till ett småskaligt högförädlat lantbruk för en lokal marknad. Tecken som man, till min förvåning, redan kan se! Innan exportmarknaden försvunnit och krisen knappt ens kan skönjas!

http://www.atl.nu/lantbruk/forskare-sm-jordbruk-b-ttre-n-stora
http://landbrugblog.blogspot.dk/

4 kommentarer:

  1. Du menar åt det här hållet :-)
    http://www.hjemmeproduktion.dk/index_se.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, varför inte..
      Deras smörkärnare har jag funderat på, men jag har inga kor att mjölka....än.
      Egentligen är en indisk smörkärna litet bättre, litet större och bättre pris förhållandevis..
      Att göra Riktigt Smör, innebär att jag behöver få ut minst 250kr per kg för att det skall funka..
      Riktigt franskt lantsmör kan gå över 400kr per kilot...
      Men då är Omega3 och CLA....

      Radera
  2. Om du skall börja tillverka smör kan jag tipsa om att börja marknadsföra dig inom LCHF rörelsen. De flesta av oss är bra och kunniga smörkonnäsörer, personligen tycker jag att valio är bättre än arla. Börja här
    http://www.kostdoktorn.se/nytt/

    En av mina morbröder är pensionerad mejerist. Jag frågade honom en gång hur man gör smör, det skulle jag inte ha gjort. Jag fick en 30 min. lång föreläsning. Men det viktigaste var visst syrningen av grädden, om jag kom ihåg rätt skulle den syras enligt honom i 23 timmar och 30 minuter vid en temperatur på 20,5 grader celsius.
    Det godaste smöret jag har ätit är min mormors när korna hade gått på ängsbete, på vintern fick de lite kraftfoder men det var det inte alls lika gott.
    Och glöm inte, ju mindre vatten du har i smöret desto längre hållbarhet.

    SvaraRadera
  3. Precis.
    Jag hade fjällkor förut och mjölkade bara på sommaren.
    Smör av just sommarmjölk, utan större mängder extrafoder utom litet socker/spannmål ger ett smörfett med mycket Omega 3 och CLA.
    Det är betet som är hemligheten!
    Jag köpte mina tjurar från Dalarna, KG Hedling och han hade alltid eget smör....
    Det är sådant smör jag skulle vilja göra...
    Själva tekniken är som du skriver..
    Syrningen är hemligheten, men utan rätt mjölkproduktion så hjälper inget, men det har man glömt.
    Själv har jag testat Vaios smör och märker ingen skillnad mot Arlas....
    Nej det krävs radikalare steg...

    SvaraRadera