27 april 2013

En "köksbordsfundering" runt svensk jordbrukspolitik

För att fortsätta mina funderingar runt svensk jordbrukspolitik så utgår jag från det jag varit med om ifråga om olika organisationer.
http://familjejordbruk.blogspot.se/2013/04
Som jag, troligen, nämnt är LRF en något speciell konstruktion. Det är absolut inget som nu levande personer kan belastas för. Men bakgrunden är något speciell.

Efter sekelskiftet 1900 fanns det flera olika organisationer för bönder. En av dessa var Familjejordbrukarnas Riksförbund, Sveriges idag äldsta bondeorganisation. Detta var ett bekymmer för politiken då tidens melodi drog mot det som vi brukar kalla "Ett land, ett folk, en ledare...". ( och en organisation, inklusive ett mejeri och ett slakteri )
För att göra en lång historia kort så kan man säga att ett antal bönder sökte upp politikerna och erbjöd sig att organisera bönderna i en Organisation, istället för denna röra...
Nu var det en borgerlig regering och när socialdemokratin insåg vad regeringen ville göra så protesterade man.
Men denna korporativa politik genomfördes och de ambitiös bönderna fick litet kapital att starta sin nya Organisation med. En summa på 100 000 kronor i nominellt värde. Tyvärr har jag inte hittat källan för denna uppgift. Dock tycks Bo Rothstein nämnt denna summa.
Resultatet blev helt i tidens anda...

Tyvärr finns inte mycket dokumnterat utom då i Sveriges äldsta bondeorganisation, Familjejordbrukarnas Riksförbund. När Reine Ryde'n skrev sin avhandling om svenskt lantbruk i tidiga 1900-talet så var just Familjejordbrukarnas Riksförbund en viktig källa. Just Reine Ryde'ns avhandling avslöjar mycket, men kräver att man verkligen kan sätta sig in i vad texten på ett underfundigt sätt avslöjar.

Ingen kunde/kan väl riktigt inse att den nya organisationen använde "klassiska" metoder.
Vem inbillar sig att, när en lastbilrullar in på gårdsplanen och tio man hoppar av flaket för att ta sig ett resonemang med bonden om ett eventuellt medlemskap i den nya organisationen, att någon bonde med sunt förnuft då tackar nej?

Senare tiders historieförfalskning gjorde givetvis att även jag fick "uppfinna hjulet" igen. Att upptäcka hur historien upprepar sig. Nåväl, en viss datum har dock bitit sig fast i de bönder som intresserar sig för jordbrukspolitik. Den 10 juni 1932. Den är den dag då regeringen beslutade att enbart en organisation hade laglig förhandlingsrätt med staten om jordbrukspolitiska beslut. 
Denna datum finns tydligt och klart beskrivet om i "Att åka snålskjuts är icke hederligt" av Reine Ryde'n. Den datum då de svenska bönderna kollektivanslöts till LRF. Åter protesterade socialdemokraterna, men då de snart fick regeringsmakten insåg de att man kunde använda samma politiska koncept inom fackföreningsrörelsen!

Fascismen flöt ihop med socialdemokratin. Den korporativa staten var ett faktum. Skapat av en borgerlig regering! Då Sverige inte var med i kriget fanns ingen som kunde kräva en förändring av det korporativa systemet, på samma sätt som skedde t.ex. Tyskland där tvillingpolitiken inom jordbruket fanns. I Tyskland finnns idag en mängd olika organisationer inom lantbruket som skapar en demokratisk intressemångfald för bönderna. I Sverige är situationen densamma som efter 1932, trots att juridisk sett har bilden ändrats 1990 då det juridisk formella monopolet inom jordbrukets organisationsystem försvann. LRF har genom sin ekonomiska styrka, uppbyggd under alla dessa monopolår, kunnat behålla sitt politiska och organisatoriska monopol! Vad som skulle kunna hota LRF är svårt att se, utom då en total kollaps på landsbygden.

2 kommentarer:

  1. Att det skall vara så svårt med mångfald i Sverige. Är det så svårt att förstå att om folk kan välja uppstår en sund konkurrens och bättre lösningar kommer fram.

    Framför allt så är den bästa lösningen inte en utan många och olika.

    SvaraRadera
  2. Jantelagen, du vet...
    Den där araben som träffade ett gäng vikingar i österled en gång på 800-talet.
    "Vaför hänger ni op honom i trädet."?
    "Han är så duktig så att han får tjäna den högste!"
    Och så hängde han där tills han föll i bitar.

    Avvik inte från gruppen, särskilt inte om du är med i ett härnadståg i österled...

    SvaraRadera