30 september 2013

Småskalighetens väg

Aldrig tidigare har mänskligheten varit inne på en så fullständigt oförutsägbar väg som idag.
Hälften av världens befolkning bor i städer.
Fram till idag har majoriteten av världens befolkning varit bönder.
Ty de människor som levde före jordbrukets tid var så få att de knappt behöver räknas med i kalkylen. Av den totala mängden människor som funnits till i dag....
Alltså: Majoriteten av världens människor har varit bönder.

Då bondelivet skapade ett visst överskott av livets nödtorft och därmed handel och en överklass som slapp att arbeta och som dessutom stod för makten så innebar det att det hierarkiska samhället, det som är så tydligt idag, kunde bildas.
En process som tog så där 10 000 år.....
Allt har en början och allt har ett slut...

Industrialismen, som den har utvecklats tycks vara helt beroende av billig energi.
Oljan, som varit dess undergörande energi i över hundra år tycks vara på upphällningen...
Var det nödvändigt att driva allt till sin spets?
Det var egentligen den frågan som August Strindberg frågade sig...

Under de senaste hundra åren har även några andra funderat på detta. Till exempel:
Rudolf Steiner i Tyskland.
John Seymor i England
och Per Jönsson Rösiö i Sverige.

Dessa tre personligheter hade, tycker jag, småskalighetens och individens självständighet som ledstjärna.
Dock med lokal kulturell påverkan. Rösiö hade en typiskt svensk prägel.
En tro på tekniska framsteg, även i det småskaliga...
En svensk modernism.
Steiner levde i en kontinental kultur som gick mot en speciellt enfaldig riktning, vilket kanske han bara insåg intuitivt...
John Seymor hanterade småskaligheten på ett väldigt typisk brittiskt sätt.

http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:134497

Vart för oss den svenska modernismen idag?
Den globala nyliberala trenden tycks avlösas av en nynationalism....
Kommer det att ske även i Sverige?
Eller har trenden redan vänt?
Har pendeln slagit även i det småskaliga....?

29 september 2013

Att dricka mjölk...

Rör det på sig?

Att Livsmedelsverket kommer med nya föreskrifter, som nu är ute på remiss, har jag haft upp här tidigare.
Ju närmare konsumenten man kommer i myndighetsutövningen desto mer detaljerat regelverk....

Detta tycks på något sätt ha nått konsumenterna.
Vissa...

Så vad innebär nuvarande process?
Ja, naturligtvis har bloggaren Husfadern fattat.
Industrin och byråkratin går hand i hand.
Politiken har lämnat "walkover" och väljarna står där och fattar intet!

Intresset ökar!
Men det är bara att gratulera...
Hoppas att ni blir fler "husfäder"...
http://husfadern.wordpress.com/

Något som hänt utöver detta är att fettsyrasammansättningen i gammaldags mjölk är idealisk för människor. En upptäckt som man försiktigt berättar om bland de som jobbar med dessa frågor. Försiktigt, ty det är en total helomvändning mot de åsikter som framförts under de senaste femtio åren inom läkarvetenskapen!

Men då industrialiseringen i mjölkproduktionen blev mycket tydlig på 1970-talet och fullt genomförd efter 1990, så har inga födda efter 1990 fått den ideala fettsyrasammansättningen via smör eller konsumtionsmjölken....
Och inte på något annat sätt heller....

En medveten konsument får nog räkna med  - inte fyra gånger högre pris, utan tio gånger högre pris på BRA SMÖR för att få tillgång till de fettsyror som jag och andra fick oss till livs som barn, såvida man inte tryckte i oss margarin....

Orsaken är att hela kedjan från jord till mejeri måste hanteras på ett helt annat sätt än idag.
Och det kostar!
En kostnad som ingen vill betala idag...
Och man får vad man betalar för....

28 september 2013

Djurskyddsnormer

Jag har en gammal  ko.
En väldigt gammal ko.
Fast jag har sett ännu äldre kor...
En ko som var 27 år.
Fast min ko är bara 17 år.
Men en väldigt gammal ko......

När Holstein-Friesian Association i Canada (avelsförening för mjölkboskap) preciserade sin avelsstrategi för många , många år sedan, så utryckte man det så här:
Avelsmålet är att varje mjölkko skall fungera så bra att kon skall klara att producera till och med sitt sjunde år utan att ifrågasättas av sin ägare....

Det innebar att man räknade på detta med ett system man kallade "kvarlevandetal". Alltså, hur många döttrar av en tjur som levde det sjunde året! Då hade man ett enkelt och klart mått som sedan jämfördes med de avelskriterier man normalt använde. Ett faktiskt enkelt och effektivt sätt att värdera urvalsmetoderna inom avelsarbetet med mjölkkor. Så det blev infört och använt även i Sverige under några år....

Men.
Här fanns en hake för svensk del. Kvarlevandetalet såg tillvaron ur kons vinkel. Ett livskvalitetsmått!
Det går ju inte! Kon är ju en produktionsenhet. Då måste man ha ett kvantitetsmått.
Så därmed ändrade man kvarlevandetalets mått från år till volym.
När en ko nått "50-ton" så är det ett bevis på ett bra kvarlevande, ty vad mer kan man begära...
Och vad mer kan en ko begära?!

Det innebär att man istället för ett mått på livskvalitet för kon, fick ett mått på nyttokvantiteten....
Så om en ko mjölkar 25 000 liter per år så har hon nått sitt godkända kvarlevandetal efter 2 år i produktion....
Istället för att lata sig till dryga 7 års ålder.
En klar förbättring, eller...?

Eftersom "nyttokvantifiering" blivit norm inom djurskyddsverksamheten, då länsstyrelsens tjänstemän ju även har samhällets nytta som uppdrag, så gäller numera nyttokvantifiering inte bara jordbrukets djurhållning utan även samhällets övriga husdjur.
Så kallade sällskapsdjur har blivit inräknade i nyttokvantifieringens kvarlevandetalsberäkningar. Enligt följande...

Ett sällskapsdjur har en viss kostnad. Och bidrager med sitt sällskap. När denna kostnad överstiger värdet av sällskapet, som till exempel, vid stigande ålder, så anses  - enligt kvarlevandetalets obönhörliga beräkningar - tiden vara ute för djuret. Sällskapsdjuret har fyllt sin "Nyttokvot", blivit för gammalt och skall utrangeras. Alltså, avlivas och destrueras. Enligt kvarlevandettalets nyttokvantifierande beräkningsgrunder.

Sedan kan kanske vän av ordning fråga sig var kvarlevandetalets beräkningsgrunder finns att läsa, men det ställer sig tyvärr något svårt, ty dessa beräkningsgrunder finns inte.
De har bara uppstått ur tomma intet, bit för bit. En tanke blev ett PM. Ett PM blev ett "bör". Ett ""bör" blev ett "skall". Och ett "Skall" blev en kula....

Så min gamla ko. Hon som egentligen inte är så gammal. Eller....
Får hon leva ett gott koliv så länge hon vill, eller måste nyttokvantifieringens kvarlevandetals byråkratiska principer obönhörligen döma henne till döden?
Trots att hon just fått en kalv och att hon åter uppskattar tjurens sällskap....





27 september 2013

Dax att vända trenden

Som alla som har en jordbruk inom Västra Götaland så får även jag Länsstyrelsens eminenta utgåva Jordbiten. I varje nummer skriver lantbruksdirektören en ledare. Det är alltid en intressant läsning, ty det har blivit några olika lantbruksdirektörers skrivning man har följt under åren...

Nuvarande lantbruksdirektör Peter Svensson verkar vara en trevlig och positiv chef.
Han försöker alltid komma med hurtiga uttalanden för att stödja både personal och läsare.
"Om vi alla tar varandra i handen och bildar en kedja och sjunger We shall overcome tio gånger så blir allt bättre..."

Nej, jag bara skojar. Han är uppriktigt bekymrad då just Västra Götaland är landets största jordbruksområde. Reträtten inom lantbruket ser han väldigt tydligt i statistiken.
Och han kommer med praktiska förslag. Förslag som Länsstyrelsen driver på.
Enligt följande.....

-Grundutbildning och högre lantbruksutbildning har enligt många för låg kvalitet. Vi samlar branschens aktörer för att få fram kravspecifikation på önskad kompetens efter utbildning.

-Många av utmaningarna inför framtiden ligger på ett politiskt plan. Därför kommer vi att lyfta dessa frågor politiskt med en hearing till vintern där vi hoppas få fram företagarnas behov.

-Vi ska fortsätta diskussionerna för att sätta branschöverskridande och gemensamma mål för att vända trenden.

För övrigt brukar Jordbiten innehålla mest pekpinnar där bonden får klart reda på vad bonden får göra och vad bonden inte får göra och vad bonden måste göra....
Det finns ingen företagare som är så påpassad som lantbrukare! Fast det inser bara den som provat något annat än jordbruk.....
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/lantbruk-och-landsbygd/Pages/default.aspx

Europeisk Mjölkproduktion


I alla år som som La Via Campesina resonerat europeisk jordbrukspolitik har man kritiserat bristen på samband mellan biologiska och kulturella förutsättningar i olika delar av Europa och jordbrukets olika produktionsgrenars utveckling.

Tidigare var den allra största kritiken riktad mot koncentrationen av djuruppfödning i västra EU, på grund av den massiva foderimporten som kom till Europa via Västeuropas stora hamnar.
Foderimporten skapade alltså de stora omdiskuterade överskotten, som numera knappt finns kvar.
En import som skapade "the trade war" Sojakriget mellan USA och EU, 1972-1992.

Kvoterna, som handlar om EU:s mjölkproduktion, som man bestämt skall avvecklas när balans uppnåtts har nu nått den gräns där denna process genomförs....

Problemet som La Via Campesina ser är precis som tidigare att produktionen koncentreras till områden där de biologiska förutsättningarna inte är de bästa utan det är andra faktorer som styr även framöver.
Då främst de exportinriktade mejeriföretagen, såsom ARLA.

ECVC, Europeiska La Via Campesina konstaterar bara att några fungerande politiska medel att styra och förändra nuvarande utveckling finns inte!

http://www.eurovia.org/IMG/article_PDF_article_a786.pdf

Och då uppstår frågan om den svenska mjölkproduktionen....
Finns den om fem år?

Wake up....

I en rapport utgiven av FN (UNCTAD) är ett kapitel författad av Gunnar Rundgen.
http://tradgardenjorden.blogspot.se/
Ett läsvärt kapitel.

Rapporten heter: Wake Up Before it is too Late
http://unctad.org/en/PublicationsLibrary/ditcted2012d3_en.pdf

26 september 2013

CAP ligger nu på nationell nivå

CAP, som ju skall uttolkas som Common Agriculture Policy, alltså Unionens gemensamma jordbrukspolitik har ända sedan Sveriges medlemskap i EU helt tolkats som ett "smörgåsbord" enligt svenska politiker.
Man har plockat fram det smakligaste...
För politiken.
Inte för landsbygden eller lantbruket...
Bör man inse.

Så nu när CAP inte längre ens officiellt är en gemensam jordbrukspolitik utan enligt nya CAP blivit åternationaliserat, delvis, hur kommer då detta att fungera i Sverige där man hela tiden kört en nationell jordbrukspolitik?!
Även om man ständigt skyllt allt som gått galet på , just, EU:s jordbrukspolitik CAP....
Ty det är det som kallas politik.

Ja, nu är alltså CAP även officiellt åternationaliserat...
Vissa kriterier för vad som kommer att ske är nog givna.
"Rationell" mjölkproduktion i Sverige är hotad. Lönsamheten är för dålig då 3 av 4 mjölkproducenter går back just nu...
Eskils "kopeng" måste nog sjösättas även om den ekan är ganska så gisten...
Ty problemen för svenskt lantbruk är betydligt mer djupgående än vad debatten nu handlar om.
Vilket innebär omfördelning mellan bönderna...
http://www.lantbruk.com/debatt/stod-ska-bara-ga-till-de-aktiva-bonderna

Debatten handlar "Aktiva bönder"...
"Soffbönder" skall inga stöd ha...
Vad är det och vem skall bestämma vad en "Aktiv bonde" är för något?
Politiker?
Tjänstemän på Länsstyrelserna?
Eller kanske grannen.....
Kommer folk att skjuta på varann...??

Ett pressmeddelande från Bryssel
http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/agricult/138810.pdf

Teknikhatare

Kanske att det uppstått tanken att jag är en teknikhatare.
Kan så vara...

Är all teknik av godo?

De första försöken med ångtraktorer och wiredrivna plogar inom lantbruket måste ju betraktas som hopplösa försök. Det är klart att det blivit bättre...
Men har vi drivit tekniktanken för långt.
Så att tekniken har blivit det viktigaste och inte motivet till teknikens användning?

Jag har en höhiss ute i ladan. Anno 1940. Som går. Den har alltså suttit därute på skullen sedan 1940......
Jag har bytt wire i båda riktingarna. Jag satt på ett mindre plattremshjul för att minska lyftkraften, men annars inga ändringar...
Är det teknikfientlighet?

Köra traktor är urtrist.
Däremot jobbade jag för fyrtio år sedan på en gård som lantarbetare/dräng där man hade en JD 4020.
En amerikansk traktor med rak sexa på hundra hästar.
En amerikansk fåtölj.
Alla reglagen samlade vid ratten. Hydraliken, gasreglaget på ena sidan om ratten och växelspaken på andra sidan...
Då var man kung.

JD 4020 var alla unga bönders favorit i USA från 1964 då tillverkningen började.
Släng dig i väggen VOLVO-BM Boxer och annat skräp!
http://en.wikipedia.org/wiki/John_Deere_Model_4020


25 september 2013

Storskalig landgrabbing

I gränsen mellan Ryssland och EU ligger Ukraina.
Med en flagga i nästan samma färger som den svenska....
Med samma problem...???

Under Stalin så svalt miljoner ukrainare ihjäl...
Därför ställde ukrainarna upp på Hitlers sida...
Och fick skit för det...

Sedan blev man självständiga.
Delat i två läger.
Ett med västliga förhoppningar och ett med ryska förhoppningar.
"Det bidde en tumme"

Det blev en gigantisk landgrabbing.
http://www.va.se/nyheter/kina-koper-ukraina

Berättelser och minnen

En släkting till mig, Gunnar Persson i Hökås, skrev en bok om sina minnen som åttioåring.
Jag har fortfarande inte gått igenom hela boken, trots att jag åkte hem till honom och skaffade ett exemplar strax efter att jag fick reda på hans skriverier.

Som åttioåring skaffade han en dator och skrev ner sina berättelser.
År 2003 kom boken ut. "Berättelser och minnen"

Jag skriver av en av de romantiska berättelserna av Gunnar Persson ur boken "Berättelser och minnen"



En förtrollande musikupplevelse i den mörka natten.


Året var 1938. Jag var tillfrågad av Mjöbäcks S.L.U-förening att komma dit till ett möte och tillsammans med en dragspelare spela till dans på kvällen. Det var minsann inte så stora fordringar på musik på den tiden. Ungdomen dansade och hade roligt, förstärkare med högtalare och mikrofoner så musiken som nu för tiden kunde komma upp i 80 decibel nu för tiden, låg 25 år framåt i tiden. Dragspelaren mötte upp som avtalat och efter förhandlingarna vidtog dansen till kl.24.

Sedan tog jag min gamla fiol, som jag inhandlat mig av en zigenare på Skållareds marknad och trampade hemåt på cykeln, för en sådan lyx som att åka bil, det hägrade bara i fantasin. Det var de första dagarna i december månad  och det hade varit några rejäla frostnätter, men ingen snö. Isen på sjöarna var omkring 2 cm. När jag åkte till Mjöbäck hade jag kraftig motvind, det hade börjat blåsa frampå dagen men när jag cyklade hem hade vinden mojnat. Det var mörkt och enda vägledande ljuset var det dynamon alstrade till cykellyktan, som liksom framfarten måste tillverkas med muskelkraft.

När jag kom till Alvshults kvarn tog jag av på vägen mot Alvshult och Hökås mot Sjöbacken. Vägen, som på den tiden liknade de flesta vägarna i socknarna runt om som utgrenade sig från landsvägarna, var en icke grusad väg, bestående av utdikad mjälajord med ett par djupa hjulspår efter järnhjulsvagnarna. Vägen rundar Alvsjöns norra vikar och  följer dessa helt nära. När jag kom till Alvshult var det som jag hörde att inget var som vanligt. Det kom något ljud i luften som jag aldrig hört förut. Det var ett brus, ett ständigt  malande liksom svävande ut i den mörka natten. Jag fortsatte och när jag kom till Alvsjöns norra vikar hade ljudet förändrats till en egendomlig musik som jag inte kunde förklara orsaken till, men jag fortsatte och kom till den sjövik där vägen endast går 3 meter från sjön.

---- Näcken spelade för mig!!

men inte fiol utan piano, med hela klaviaturen, från det högsta ackordet, till lägsta basen. Jag följde vägen som går utefter sjön till jag att ljudet var som starkast. Sedan  letade jag mig i mörkret ned till stranden och repade eld på en bunt tändstickor och såg då orsaken till den vackra musiken. Den kraftiga  blåsten förut på dagen hade brutit upp den endast centimetertjocka isen och den syd-ostliga vinden drev in isflaken in i de norra vikarna på sjön.

Sedan mojnade vinden men vågorna fortsätter att rullande höja och sänka sig i någon timma efter vindens avtagande. Ute i viken  låg tusentals isflak och guppade i de loja vågorna, från en meter i kvadrat till hela måttskalan nedåt. När vågorna höjde och sänkte dem slog de mot varandra, varvid varje isflak fick sin egen ton. Om man skall ha turen att höra något sådant måste många orsaker passa in, att sjön fryser hastigt till och bildar kärnis, att det efteråt inte kommer snö, att det sedan  börjar blåsa kraftigt så isen bryts upp och att sedan vinden mojnar av när all is är uppbruten och bara ligger ett hundratal meter ut i viken. OM man då är på plats vid den rätta tidpunkten

--- Då spelar Näcken för Dig.

Där nere vid stranden stod jag länge och lyssnade till denna förtrollande musik som ingen människa kan efterlikna. Medan jag sakta vandrar hemåt förstod jag att det var den enda gången en sådan stund var mig given. Efter en sådan upplevelse förstår man att naturen är den store mästaren.

Gunnar Persson
Älekulla

24 september 2013

Svensk överambition...

Hans Hagenvall har sysslat med växtskydd sedan han blev vuxen.
Vad jag kan påminna mig....
Så när han yttrar sig i frågan om växtskydd så lyssnar jag.
Som nu...

Citat ur länkad artikel:
"Vad gör andra länder? Danmark har ingen föreskrift alls men anser att information, rådgivning, skyddszoner med mera drar i riktning mot IPM. Finland beskriver principerna för IPM i en förordningsbilaga. Det verkar som om Sverige drabbats av typisk svensk överambition. "

Svensk överambition....
Underdrift nästan...

När skall politiken ta makten över svensk byråkrati?
Varför rösta in "pudlar" i riksdagen?

http://www.atl.nu/synpunkten/integrerat-v-xtskydd-hot-eller-m-jlighet

Vår irländska fråga

För hundra år sedan skrevs en bok om Norrland. Den hette "Vår irländska fråga".
Idag har har vi också en irländsk fråga...
Som kanske bättre hamnar som en omröstningsfråga.
http://www.atl.nu/lantbruk/ministrarna-eniga-om-kompromiss

Av Irlands många lantbrukare är det ett fåtal som helt medvetet avstått från att var med i stödsystemet.
76 stycken av över 100 000.....
Varför det?

Studerar man resten av tabellen så är dessa uppgifter grunden till debatten om de "frikopplade" gårdsstöden. Det som var lösningen på "Sojakriget" mellan USA och EU år 1992. Något som alla glömt idag....
Gårdsstöden är idag bara en politiskt irritationsmoment.
Här i landet precis som i Irland.
http://www.agriculture.gov.ie

23 september 2013

Läsning för politiker

Tycker det är intressant att artiklar av denna typ får skrivas i svensk media.
Det hade nog ansetts vara nationalistiskt och provinsiellt bara för några månader sedan...
Då lagen om gruvbrytningen var uppe för behandling i Riksdagen.
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/sverige-skanker-bort-bergets-guld/

Det Piperska upproret fortsätter:
http://heavenorshell.se/

När skall man skörda

Asken börjar fälla sina blad.
Då är det höst.
Björken börjar fälla sina blad i samband med kantarellens skördetid i skogen.
Man missar lätt kantareller för alla gula björklöv.

När skall man skörda potatisen?
De flesta potatissorter har redan förlorat all blast så då händer inte mycket mer med stärkelseupplagringen i knölen.
Majs, om man har sådan, särskilt sockermajsen, bör vara skördad medan sockret i kärnorna fortfarande var socker, för sedan övergår det till stärkelse.
Och då är det inte så sött längre....
Väntar man ännu längre måste man skydda kolvarna mot fågelangrepp för de är populära hos flyttfåglarna...

Men potatisen..
Är blasten borta sedan en tid är säkert skalet förberett för vinterdvalan och kan då bärgas.
Har man otur har man fått med lagringsröta, men det blir man varse under vintern.
I mitt fall så står blasten fortfarande stark och grön.
Visar dock en viss tendens att bli trött. Blad närmare marken börjar gulna...
Jag väntar dock ett tag till med skörden.
Till frosten...


22 september 2013

Varför en omväg

Ibland tycker man att man känner lukten av gravad hund....
Även om det inte syns något.

Som med biobränsle inom lantbruket. Varför denna omväg via en traktor.
Varför inte direkt via hästen....

Ty energinettot per bearbetad enhet blir detsamma...

Den omedelbara tanken som uppstår blir att Amish har nyckeln. Små bensindrivna motorer till specialredskap, men häst för transporter.

Vad är då skillnaden... Tidsaspekten!
Hästen tar mycket längre tid på sig..
Och kräver sina raster.

Som när jag träffade en gammal bondmora för många år sedan.
"Försvann inte bondelivet med traktorn?"
Efter en stunds fundering sade hon kort: "Jo"...
Det sociala livet, rutinerna med djuren, rasterna i höskörden....
Allt försvann med traktorn som "bara" krävde några liter diesel för att gå hela tiden...

Nu när klockan börjar gå baklänges, varför då envisas med traktordrift?

Människan har blivit maskinens slav. De som är maskinens herrar inser att tiden som herrar kanske har ett slut. Att hästen gör sin ägare till sin egen herre!

Metoderna att påstå något är många men orsaken är densamma...
Utan oljans välsignelser finns inget överskott till ett annat liv än bondens.
http://www.atl.nu/synpunkten/politikerna-m-ste-fr-mja-biodrivmedlen

21 september 2013

Jordbrukets exportstöd.

En av grundplåtarna i CAP, fram till idag, har varit "Exportstöden för jordbruksprodukter" Det låter ju som ett jordbruksproblem men är egentligen ett industriellt problem.

När Pascal Lamý, en gång på 1990-talet på en träff med "industridkarna inom lantbruket", Livsmedelsföretagen, beskrev det framtida CAP så smörade han ordentligt för dem....
De skulle kunna köpa upp sina råvaror överallt till världsmarknadspriser, även inom EU.
Stöden inom lantbruket skulle framöver vara så litet "handelsstörande" som möjligt.....

Det innebar att "Exportstöden för jordbruksprodukter" skulle vara kvar för lång tid framöver. Ty de var ju inte stöd till jordbruket utan ett exportstöd till industrin....
Men det var ju lämpligt att kalla det för jordbruksstöd för det har ju alltid dålig klang i media...

La Via Campesina har haft "Exportstöden" som främsta angreppsmål, då det alltid blir ett sätt att dumpa priserna lokalt i ett annat land och därmed slå ut de lokala bönderna. Europas mjölkbönder har väldigt dåligt rykte i andra delar av världen, då EU:s mjölkpris idag är på världmarknadsnivå. Till de europeiska böndernas överraskning har man låtit sig luras in i ett ekonomiskt slaveri.

Men nu har något hänt.
Under senare år har användningen av "Exportstöden" minskat. Och till all förvåning tycks Kommissionen fundera på att lägga ner hela tanken....
Tanke förresten... USA har också liknande funderingar.
Finns här en gemensam nämnare?
TTIP, kanske...

Hur går det då för företag som ARLA, med sin stora utomeuropeiska marknad?
Fast de är nog redan informerade....
http://capreform.eu/the-end-of-export-subsidies/

20 september 2013

Hobbits eller Orcher

Sommarens jordbrukspolitiska debatt har åtminstone för mig, som snart är "riktig" pensionär fått mig att fundera på framtiden.
Inte för egen del utan för dem som är barn och unga idag.. (Då har man blivit gammal..)
Men kan man lära av historien? Av den oro om tidens gång som människor skriver om?
Som J.R.R Tolkiens berättelser... Skrivna under krigsåren i mitten av 1900-talet.

En film jag sett, - och som jag inte var särskilt imponerad av, var "Sagan om Ringen".
Ett evigt tragglande med en massa konstiga typer som sprang runt och var kaxiga...
Dock tyckte jag att filmen plockade ut två typer på ett tydligt sätt.
Hobbits och Orcher.

Hobbits tycks leva i en sörgårdsromantik. Visserligen inga rödmålade stugor, men mycket nära...
Hobbits var hjältarna. De levde ett harmoniskt liv. Odlade litet grönsaker. Umgicks med grannarna och hade byfester för att pigga upp vardagen...
Skrev böcker, som Astrid Lindgren eller varför inte som Wilhelm Moberg...
Ja, Wilhelm Moberg måste nog betraktas som en riktig Hobbit!
Fast något storvuxen....

Orcherna tycktes vara deras motsats.
Karriärsugna. Hänsynslösa. Hugg för dig, ta för dig!
Som moderna människor, förändringsbenägna materialister.
Stöpta i En skola, för att bli utomordentlig arbetskraft.
Det räcker att lyssna på Riksdagsdebatten. I små bitar. Ty annars dras man med i "Ringens" förbannelse...
Kapital, företagande, arbetslöshetsprocent.
Var är människan? Var är hobbits-människorna?

Sauron, den onde själv, som driver denna motor av destruktiv mänsklighet rakt mot undergången sitter som ekonomer i World Bank och WTO.
1996 ansåg vice ordförande i World Bank, Dr Ismail Serageldin att enbart i Indien skulle en befolkning på dubbelt så stor som i Frankrike, UK och Tyskland tillsammans lämna landsbygden för urban miljö. En befolkning som är större än hela USA....
Inom tjugo år!

Det var inte som åhörarna uppfattade det - en varning, - utan en förutsättning!
En förutsättning för att "tillväxten" skulle fungera. Ringens förbannelse!
I Indien ifrågasätts nu Saurons strategi.
Ty Sauron sviktar på många ställen just nu....

http://www.tehelka.com/forsaking-agriculture-is-not-the-right-answer/

__________________




19 september 2013

Symboliska gärningar.

I alla branscher finns risker för företagarna.
Ibland räcker ett förfluget ord av en politiker för hela företag skall gå överstyr.

Inom lantbruket, genom de oftast långsamma årstidsanpassade processerna så kan man ofta hitta väldigt tydliga politiska reaktioner hos lantbrukarna.
En klassisk sådan var 1948 års jordbrukspolitiska beslut. Bara något år efter folkets umbäranden och uppoffringar skulle bönderna tvingas in i industrin...
Under mina egna år som lantbrukare kan jag plocka ut ett par stycken händelser.

I mitten av 1980-talet drevs en del miljöinriktade lagar igenom i Riksdagen.
Dåligt förankrade i vettig forskning utan kom fram enbart på grund av LRF:s slapphet och politikens behov av syndabock. Regler som aldrig gett något positivt  för varken miljö eller jordbruk.
Det innebar åtminstone för mig att jag lämnade allt engagemang inom LRF.
Där fanns bara ett gäng pudlar...

Nästa tillfälle var väldigt tydligt. Spårbytet runt 1990. Avregleringsförsöket....
Innan beslutet togs i Riksdagen strömmade det in insändare till landsortstidningarna.
Alla ville stoppa detta ty man insåg direkt att en avreglering skulle halvera priserna på svenska jordbruksprodukter direkt och sedan var det bara att ställa undan traktorn...
Det insåg jag också.

Samma dag som Riksdagsbeslutet togs slutade floden av insändare tvärt!
Bönderna slutade att prata, man gjorde något istället...

Nästa gång var då LRF ställde upp för regeringen och propagerade för ett EU-medlemsskap. Helt uppenbart efter ett kuppartat beslut inom LRF.
Även där misslyckades LRF att plocka hem hela CAP..
Förräderiet gav åtminstone dåligt utbyte för vanliga medlemmar...

Nu är vi i en sådan situation igen!?
Det nya CAP, bantade svenska CAP.

I alla tider har vi hört att jordbruksminister Margareta Winberg inte kunde räkna...
Ty om man satsar 50 kronor från svensk sida så får man lika mycket från Bryssel...
man köper en hundring för en femtilapp!
Men att en borgerglig regering inte kan räkna var en nyhet....
Ty nu har "Alliansen" gjort samma räknetrick...

Eller var det medvetet?
Att ge Centerns den sista dödskyssen, för nu borde väl bönderna sluta att tro på "storebror" i byn....
Dock borde budskapet gått hem.
Bönder! Ni har inga vänner längre!

http://www.atl.nu/synpunkten/centerpartiet-vill-ha-en-levande-landsbygd

18 september 2013

Lantbruksskolorna

Efter laga skifte som skedde runt 1870 och det uppsving som det medförde så stillnade entusiasmen för bondelivet bland den svenska allmogen.
Metoderna som politiken använt för att locka folk till gårdsskiften var ju inte helt "rumsrena"....
Den som hade det sist byggda huset fick förmånen att slippa flytta....
Vad det innebar kanske inte är riktigt enkelt att förstå.

Om en by ligger på en kulle, vilket var det vanligaste allt sedan tidig medeltid, så skulle några flytta ut från byn - och den lättbrukade sandjorden - till de nya odlingsjordarna, leran och mossmarkerna. Den som fick bo kvar drog alltså ett Långt Strå!
Åtminstone 1870.
En sådan politisk åtgärd slog sönder byns sociala liv för all framtid!
Osämjan mellan olika familjer blev en farsot som ibland drabbade folk i byarna i över hundra år.
Konflikter som man till slut inte mindes varför de började....

Att samarbeta på landsbygden var nu uteslutet. Det innebar att folk ganska snart fann att bondelivet var en pest! Jag tror att min egen släkt insåg detta, ty efter bara några år på en ny gård, där min morfars far byggde nya hus så emigrerade hela familjen till USA.
Morfar återvände efter några år för att se till gården...

Det innebar att landsbygden åter stagnerade runt sekelskiftet. Konkurrensen från det "amerikanska fläsket" blev övermäktigt det småskaliga och medeltidsbetonade svenska lantbruket.

Men i Skaraborg hade en privat lantbruksskola funnits några år och denna idé togs upp på riksplanet. Mellan år 1900 och 1910 startades hela utbildningskarusellen kring jordbruket. Lantmannaskolorna, det som under senare tid kallats Naturbruksgymnasier.
Högskolan inom lantbruket SLU - Sveriges lantbruksuniversitet...
Olika specialkurser som Ladugårdsförmanskurser och Driftsledarutbildning.

Den sista Ladugårdsförmanskursen, av den ursprungliga ettåriga typen gick jag 1970 på Bollerups lantbruksskola, ty året efter blev kursen helt teoretisk.

Som alla vet var åren runt 1970 den stora förändringens tid i svensk skola.
Och nu är vi åter där...
Förändringarna sammanfaller med andra politiska (och sociala) förändringar i samhället.
Spännande tider...

För Naturbruksgymnasierna är förändringarna kanske lika genomgripande som vid förra sekelskiftet. Då skapades något ur tomma intet, men idag sparas hela systemet bort.
Ty vad som beslutats räcker nog inte, sett ur ett vidare perspektiv...
http://www.vgregion.se

17 september 2013

Variant på Ordspråk

För några år sedan...
Ja, det är nog ganska så många år sedan, så poppade det fram några ord från reptilhjärnan...
En variant på ordspråket: Bättre med en fågel i handen än tio i skogen.
Det var i en diskussion om EU:s jordbrukspolitik.

Historiskt sett är Danmarks jordbruk en ständig upp- och nergångshistoria.
Eftersom man haft en liten befolkning och ett stort jordbruk. 60% av Danmarks landareal ockuperas av lantbruket. Exporten av spannmål var viktig på 1800-talet.
Men så uppstod konkurrensen med uppodlingen av den amerikanska prärien. Amerikansk spannmål var mycket billigare på den europeiska marknaden. Samma erfarenhet drabbade de franska bönderna, vilket finns att läsa i August Strindbergs reportagebok "Bland franska bönder".
De danska bönderna började då med svinuppfödning för den engelska marknaden. Bacon.
Man startade avelsarbete med engelska svinraser, som i sin tur var resultatet av engelsmännens  resor i öster då man tog med hem kinesiska svin för att korsa fram nya svinraser.
Detta satte danskarna i en ledande position fram till idag...

I Sverige var svinuppfödning närmast en restpost i lantbruket. Grisen var en avfallskvarn.
Men som alltid skulle Sverige kopiera vad sker utomlands....
En ganska stor svinuppfödning kom till stånd, en svinuppfödning som förbrukade en allt större spannmålsodling. Ty kvaliteten på svensk brödspannmål är oftast för låg utan svensk spannmål hamnar i djurfoder.

Efter 1995, när man mer i detalj förstått hur EU:s jordbrukspolitik (CAP) fungerar, är till exempel den danska svinuppfödningens utveckling mer förståelig.. ja, hela EUs....
Grisen är i ett CAP-perspektiv enbart omförvandlad spannmål!
Priset på svinens foder och uppfödningskostnaden avgör grisens slaktvärde.
Att EUs och även USAs svinproduktion helt bygger på denna princip borde stämma till eftertanke inom lantbruket!
Ty nu börjar andra produktionsgrenar inom lantbruket leva under samma villkor.
Det innebär att eventuella svenska merkostnader, som högre skatt, miljökostnader med mera blir då det som skiljer ut hemmaproduktionen mot importen...
Och det gäller då att kunna motivera sina extra kostnader för konsumenten, köparen av produkten! Annars är marknaden importens...

Vid en diskussion om dessa frågor så klämde jag ur mig min variant av ordspråket här ovan...
"Bättre med tio grisar i skogen än en i lagårn!"

Nog tycks utvecklingen ge mig rätt.....
http://smithfieldcommitments.com/core-reporting-areas/international-operations/

16 september 2013

Det goda livet på landet

Före tonåren hade jag ett favoritdjur.
Visenten.
Ett djur som blev utrotat på kontinenten under första världskriget, men som fanns kvar i fångenskap, bland annat i Sverige. Där djuret dessutom blev en symbol för det företag som hade ett antal djur i ett större hägn...

På den tiden var även älgen ovanlig i sydsvenska skogar.
Mina första älgjakter, som drevkarl och allmänt nyfiken på 1970-talet, gav bismaken att folk tog jakten på litet för stort allvar. Känslorna svallade...
Jakten fick vänta.

"Rewilding Europe" tycks vara en stark trend idag.
Jag noterade trenden för över tjugo år sedan. I länder där man hade mycket fattiga så förbrukades de återstående vilda delarna av landet i snabb takt.
Och så är det än...

Att ha råd att hysa en vild natur blir därmed ett tecken på god samhällsekonomi!
Men vad innebär det för vanliga medborgare?

Eftersom landsbygden, i de flesta länder, till stor del handlar om jordbruk och livsmedelsförsörjning till den egna befolkningen (90% av alla jordbruksprodukter konsumeras lokalt) så innebär ett "förvildat" landskap att den lokala livsmedelsförsörjningen minskar. Då jordbruk och vild natur oftast är varandras motsats.
Och som vi vet är svensk självförsörjningsgrad nere på 50% av behovet.

Sett ur huvudstadens vinkel tycks ingen förstå vad detta innebär....
Man raljerar över landsbygdens utarmning.
I själva verket är det något mycket genomgripande som sker.

Från att ha varit en serviceverksamhet för industrisamhällets livsmedelsbehov håller det postindustriella samhället att formeras. "Rewilding Europe" är en del i denna process.
I vissa trakter byter nu gårdar ägare i snabb takt. En process som började efter avregleringsförsöket 1990...
Jordförvärvslagen togs bort. Inga krav på nya ägare att bruka jorden som bönder längre....
Dock tog det närmare tio år innan allmänheten insåg förändringarna.
Men idag!

Att ha tillgång till egen jakt, för konsumtion av viltkött, näringsriktigt ekologiskt viltkött, är högsta status!
Att ha en liten uppfödning av boskap, mest för eget behov....
(Man kan lätt få fram Kobe-kött om man så önskar)
Egen odling av rotfrukter, bär, säd och så vidare...
Egen vinodling.
Det finns ingen begränsning. Utom klimatet.
Det goda livet på landet
(De som bor i staden får vända sig till Smithfields produkter)

http://www.svd.se/opinion/
http://www.svd.se/opinion/

http://www.svt.se/nyheter/sverige/visenter-kan-aterinplanteras-i-sverige

15 september 2013

Amerikanskt fläsk

I efterdyningarna från det kinesiska uppköpet av Smithfield förs nu resonemang om amerikansk livsmedelssäkerhet.
Självklart är konsumenterna nu helt i händerna på några få stora bolag.

Uppfödningen av svin sker i allt större enheter....
Uppköpare av slaktsvin blir allt färre...

Med TTIP, det Transatlantiska handelsavtalet mellan USA och EU blir utvecklingen densamma här. Och troligen på väldigt kort tid.
Avståndet mellan konsument och lantbruket blir oöverstigligt!
Vilket dessutom, för svensk del, förstärks med en idog och överambitiös byråkrati.

Inser politiken detta?

http://www.justice.gov/atr/public/workshops/ag2010/016/AGW-15692.html

14 september 2013

Skylla på konsumenterna

Efter sommarens CAP-turbulens i lantbruksmedia kommer nu nästa propagandavåg - TTIP.
Utfallet av svensk hantering av CAP - en mycket lägre EU-avgift som gav mindre tillbaka till svenskt jordbruk - resulterar nu i ett sorts politiskt harakiri av en borgerlig regering - på landsbygden.

Att CAP- konstruktionen verkade egendomlig i ett längre perspektiv fick sin förklaring då man började att diskutera TTIP, det transatlaniska handelsavtalet mellan USA och EU.
Europas politiker, alla födda efter 1945 och utan egna krigserfarenheter, vände tidigare generationers erfarenheter av svält och andra umbäranden bakom sig.
Den siste politiker som hade egna erfarenheter var nog Helmut Kohl....
Nu gäller andra kriser, €-krisen, som TTIP skall lösa. Men alla avtal har sina offer...

Men då svensk politik, LRF, med flera, levt i tron att ett "rationellt" lantbruk är framtiden, så kanske man nu inser att svensk politik måste ta ansvar för vad som sker i landet..
Man kan inte skylla på alla andra...
EU, bönderna, medborgarna, konsumenterna, oppositionen...
http://www.atl.nu/ledare/konsumenter-lever-inte-som-de-l-r

Potatisen.

Bladmögel på potatis är ett känt problem.
Som orsakade svält på Irland för 150 år sedan...

Det har sedan styrt odlingen av potatis.
De flesta potatissorter måste bladmögelbekämpas.
Man sprutar potatisfältet med kemikalier.

Men ibland hittar man potatis som tycks stå emot mögelangreppen...
Här är ett exempel.
Bilden visar två sorter odlade bredvid varann med helt olika resultat!
Den ena sorten har fått all blast förstörd och är troligen oduglig att vinterförvara utan att drabbas av röta.
Den andra sorten har fortfarande helt oberörd blast....


Restpost eller felräkningspengar

När Göra Persson, på sin tid, yttrade sig om jordbrukspolitiken så kallade han allihop för "felräkningspengar".
Och så är det givetvis.
En pott på 6-7 miljarder kronor per år  är en bagatell i det stora hela...
Det som debatten om jordbruket har cirkulerat om i årtionden.
Men det har varit en tacksam "Potemkinkuliss".

Nu används jordbrukspolitiska småsummor i striden om landsbygdsrösterna.
Att socialdemokraterna i många år satsat på landsbygden är ju uppenbart.
Men det har inte mycket med jordbruk att göra...
Jordbruket är bara en restpost i den politiska retoriken.
http://www.lantbruk.com/lantbruk/s-vill-ge-371-miljoner-till-fler-jobb-pa-landsbygden

13 september 2013

Arabiska vårens orsaker

Att den arabiska vårens orsaker i t.ex. Libyen mer var ekonomiska än politiska har väl uppkommit ibland i debatten. Kaddafi gjorde allt för att tillfredsställa de unga högutbildade med nya fina offentliga arbeten...
Men ekonomin räckte inte till riktigt.

I Egypten var de ekonomiska problemen tydliga långt innan revolten.
Vattentillgångarna per medborgare var på väg in i en kris.
Med mera...

Syrien hade en stor immigration från Irak. På grund av inbördeskriget där...
Dessutom hade Syrien interna problem. Under flera år hade torka drabbat landets bönder.
Fleråriga torkar var ett helt nytt fenomen som ruinerade massor av småbönder.
Bönder som var regimens starkaste anhängare....

Flykten från landsbygden, in i städerna, blev ett socialt problem.
Ett problem som bidrog till kollapsen.
http://thebulletin.org/climate-change-and-syrian-uprising

12 september 2013

Landsbygdens röster

Nu när mer än hälften av världens befolkning bor i städer har världen en helt ny politisk situation.
Något som man nog kan förstå i den syriska krisen, eller i Egypten, där resurserna - som mat, vatten och energi - inte längre räcker.
Detta måste ge politiska effekter på landsbygden.

Under århundraden, ja, årtusenden, har folk strömmat in i städerna för att livet där, faktiskt, gett de flesta bättre villkor än på landsbygden
Detta har särskilt gällt under de senaste tvåhundra åren i Europa. Industrialismens tid. Men gäller det verkligen framöver?

En klar skiljelinje är att mer än hälften av världens befolkning nu bor i städer!
Något har hänt för mänskligheten!

Tidigare kunde politiken alltid hantera landsbygden - som har sitt maktfäste i staden - som en koloni.
För svensk del var detta uppenbart under hela 1900-talet. Gång på gång kom förnedrande politiska beslut som diskriminerade landsbygdens befolkning och drev de flesta in i till städer och tätorter för industrijobb eller offentliga arbeten. Ingen förstod egentligen problemet utan såg det som en naturlig utveckling.

De senaste tjugo åren har ett ordspråk myntats : "Den siste bonden i byn släcker ljuset".

Men utan landsbygdens insats i form av livsmedel, energi och vatten så blir stadsmiljön outhärdlig....
Skall de återstående landsbygdsborna hanteras som slavar i denna begynnande svenska kris.
Är det möjligt?
Landsbygdspartiets bildande visar att folk på landet känner av krisen.

I USA, i de gamla svenskbygderna, har man jobbat med att samla landsbygdens röster sedan den agrara krisen som blev så uppmärksammad även i Hollywood.
Borde man försöka samma koncept här, nu när nu de gängse vägarna, som LRF och Centern, inte längre fungerar?

11 september 2013

Intressanta kommentarer

Politikerna tycks tro att folk är idioter...
Men så är det nog inte.
Som här, där själva debattartikeln är så sanslöst utslätad och korrekt medan kommentarerna är skarpa!

10 september 2013

Ledare i ATL

Varför rösta blir följdfrågan....

En olycka kommer sällan ensam..

När avtalet om den europeiska jordbrukspolitiken inom EU, CAP kallad, äntligen blev klart insåg man snabbt att något annat stod på tur.
Upplägget av CAP verkade provisoriskt...
Och, mycket riktigt...
TTIP stod och väntade. Ett handelsavtal mellan USA och EU.
Som har vissa tveksamma effekter på europeisk politik och samhälle.

Makten över maten handlar det om! Bland annat.
Skall även europeiska, vanliga, konsumenter helt gå över till snabbmat?
För svensk del är man redan där. Med fetma, diabetes och infarkter som följd...
Konsumenten kommer inte att kunna stå utanför detta nya system, ty samarbetet mellan offentlig byråkrati, via funktioner som Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Länsstyrelsernas och Kommunernas  kontroller inom jordbruk och livsmedel kommer att styra över all livsmedelshantering till "godkända" handelskedjor för distribution av direkthandel till konsumenter eller till storkök.
Friheten att äta vad man vill kommer att framöver styras av helt andra krafter...

Sommarens politiska resonemang, CAP och TTIP, kommer att ge långtgående effekter i samhället. Effekter som vi först om så där tjugo år inser och kan reflektera över..
Fast vissa saker kan man redan konstatera genom att "dra ut linjerna".
Snabbmaten blir standard. Animaliska produkter som svinkött, nötkött och kyckling, som varit lyxmat, blir lågbudgetmat av tveksam kvalitet. Så är det redan till viss del.
Skillnaden mellan kvalitetsprodukter och "oätliga" produkter ökar....
TTIP ökar denna skillnad!
Dessutom kommer stora delar av dagens, relativt småskaliga jordbruk, som miljöorganisationerna beskyller för "industrialism", försvinna till förmån för en även europeisk storskalig odling av GMO-grödor där företag som Monsanta och BASF kämpar om marknaden.

Att nu europeiska politiker gett upp en Europeisk identitet för en amerikansk (TNC) livsmedelsmodell beror troligen på €-krisen. Man är panikslagen...
Det Europeiska Fredsprojektet EU riskerar att haverera och alla metoder kommer att användas för att hålla ihop detta. Även om det går ut över själva grundtanken.
Men än är osvuret möjligt. TTIP är inte underskrivet utan är en politisk process som opinionen kan påverka.
Förhoppningsvis.

http://www.lantbruketsaffarer.se

NOrdBruk-Intervju med Mark Ritchie FAO-ROM 1996



FAO-ROM November 1996 -Intervju av Thomas Gunnarson

-Hur lyder ditt budskap?
"Detta NGO-forum bekräftade vad vi i bonderörelsen i USA har sagt, att mat är en rättighet och vägen till denna rättighet, eller att undvika svält är inte genom vad vi hör från regeringarna, som säger att vi behöver fler transnationella företag,  att vi behöver mer bioteknik, att vi  behöver mer pesticider, att vi behöver mer frihandel. NGO-forat (non govermental organisation) sa precis som bönderna säger, att vi måste fokusera på familjejordbrukarna -säkerställa deras jordinnehav och bruka jorden på ett sätt som är uthålligt idag och för kommande generationer och tillhandahålla högkvalitativa livsmedel till konsumenterna till överkomliga priser."

-Och ni har diskuterat någon form av kontrakt?
"Idag talade vi om frågan om, a code of condact, ett förhållningssätt till rätten till mat och ett internationellt fördrag om rätten till mat. Först – the code of condact- som skall lägga fast rättigheterna och åtagandena för olika aktörer för att uppfylla rätten till mat, -Individer, företag, regeringar, internationella organisationer-, och att fastlägga hur folk skall -broadly speaking- förhålla sig till rätten till mat och i fördraget eller konventioner -beroende på språket- men det är ett åtagande mellan stater och att vara mycket tydligt emot exportdumping och att undvika åtgärder från regeringar som skadar livsmedelssäkerheten och hindra åtgärder som driver familjejordbrukare från sin jord."

-Vem representerar du?
"Jag arbetar i USA i ett forskningsinstitut som kallas Institutet för jorbruks o handelspolitik, som servar Familjejordbrukarnasorganisation i  USA och som särskilt tittar på frågan om internationell politik,  Gatt,  IMF och dessas påverkan på familjejordbrukarna i landet."

-Och vad anser Du om WTO?
"Många av bondeorganisationerna i USA var mycket emot det slutliga utfallet av Uruguay-rundan, eftersom de ansåg att den skadade bönder både i syd och nord och i tillägg, dessutom, var det tydligt att de huvudsakliga  förespråkarna för jordbruksöverenskommelsen i Uruguay-
rundan var de transnationella livsmedelsbolagen och att reglerna (i Gatt) gynnade dessa bolag på bekostnad av bönder och konsumenter. Vi kan se det nu när ett stort antal bönder tvingas lämna sina gårdar och också försöken från bolagen att påtvinga oss nya genetiskt modifierade grödor, djur och växter och på ett allvarligt sätt försöka ta makten från bönderna".

-Vad tycker Du om den svenska debatten i de här frågorna om bidrag (subsidier), vår jordbruksminister A Åhnberg säger att vi måste sänka stöden (subventionerna) i EU och om vi gör så kommer priserna på världsmarknaden att stiga och det skulle vara den bästa hjälpen vi kunde ge småjordbrukarna i Afrika?
"Well, jag har hört den retoriken från bolagen i USAoch från den svenska regeringen under Gatt-rundan, så jag är inte förvånad att höra det igen, men bara för att en minister säger det blir det inte sant för det. Vår erfarenhet , och jag är medveten om att USA är av en annan storlek och mer komplext än Sverige, men vad vi vet är att när man eliminerar regeringsprogram som stöder böndernas priser så får bolagen en fördel av det för att driva ner priserna på global nivå. Så två saker händer-en sak är att bönder,  svenska eller andra tvingas odla mer och mer för att försöka kompensera sig för de lägre prisernaoch de använder mer konstgödsel och plöjer upp mer marginaljordar. Så man äventyrar inte bara miljön med den politiken som hon föreslår utan tenderar också att få ytterligare överproduktion. Det är också därför den politiken favoriseras av konstgödseltillverkare och kemiföretag och andra bolag. Och för det andra- blir resultatet att man överflödar världsmarknaden och driver ned priserna ytterligare".

-Så priserna stiger inte som A Åhnberg säger?!
"Naturligtsvis inte, de kommer inte att stiga!".

-Men priserna förutsätts inte vara dumpade! Varför stiger de inte då?
"Well, världsmarknadspriserna är resultatet av två krafter. En är om där finns ett överskott och den andra är priset satt i USA. Den svenska regeringens åtgärder har ingen som helst inverkan på världsmarknaden och det är mycket ohederligt, ett starkt uttryck, men det är dumt och barnsligt och jag vet inte vad, men hur som helst. Priserna i Sverige har inget med världsmarknadspriset att göra. Priserna i USA, satta av USAs kongress sätter världsmarknadspriset utom under speciella omständigheter då det råder extrema underskott som vi hade förra sommaren. Men jag tror att problemet här är att, -det låter för mig att ministern inte vet mycket om jordbrukspolitik och program och det är
mycket farligt för om man använder ordet subventioner för att beskriva alla program som påverkar bönder, då gör man ingen skillnad mellan program som vidmakthåller priserna versus program som reducerar jordbruksmark versus program som ändrar på dumpning. -Agricultural dumping- Att sälja produkter -overseas- till priser under produktionskostnad är ett mycket precistproblem. USA säljer normalt varor på världsmarknaden, -jordbruksvaror-råvaror, till ungefär halva produktionskostnaden. Vår organisation publicerar varje år uppgifter om dumpning, där USA då normalt säljer varorna till halva produktionkostnaden, vilket sätter världsmarknadspriset. Om Sverige vill delta på världsmarknaden och det är ett beslut som Sverige får ta, måste Sverige ändra sin prisstruktur på exportmarknaden så den matchar USAs priser. Om USA normalt säljer till halva produktionskostnaden kan Sverige varken möta det priset eller gå under det med en enda nickel. Så jag tror er minister behöver mer omsorgfulla studier I dessa frågor innan hon gör sådana uttalanden som låter mycket idiotiska på en internationell arena. Priserna i Sverige har ingen som helst inverkan på världsmarknadspriset och jag tror att svenska bönder.."

-Men hon menar att EU skall avskaffa sina subventioner... och om så sker menar hon att världsmarknadspriserna kommer attstiga!
"Well, vad jag sett av Uruguay-rundan..."

-Inte bara Sverige på egen hand!
"Ha,ha,ha, jag upprepar vad jag sagt.  Det är inte särskilt väl underbyggt av verkligheten. Återigen frågan om subventioner. Ta tex. de stora grödorna -spannmål, sojabönor, osv. så har Europa knappast någon påverkan alls på världsmarknaden. Vete är den enda gröda som Europa har en viss inverkan på världsmarknadspriset och vetepriset sätts normalt I Nordamerika -så återigen, ministern talar inte om verkligheten -det handlar om ett ideologiskt ställningstagande-. Det är mycket vanligt bland folk som ideologiskt är nyliberaler, - som omfattar den ideologin- att hitta på argument och detta är ett av de vanligaste av dessa påhittade argument, som nyliberaler påstår skulle vara bra för tredje världen.
Men vi har nu tillbringat en vecka tillsammans med bönder med miljöintressen, med representanter för det civila samhället från hela jorden- 80 länder-varenda en av dem talade emot din ministers idee´r och varenda en av dem säger att din ministers ide´, denna nyliberala politik, har ruinerat oss hittills och mer av den politiken kommer att ruinera oss ännu mer så kanske skulle en resa till Jamaica eller Mexico och ta en
titt på den politiken, skulle kanske ge mer information.".

-Mycket intressant, men om priserna skulle stiga för de små jordbrukarna i Afrika och Asien eller Latinamerika, skulle det leda till högre produktion i dessa länder om priserna steg?
"I varje land måste bönderna ha ett pris som täcker kostnaden för produktionen. I Mexico steg priset dramatiskt förra året. Men p.g.a. att det steg importerade handeln spannmål så när spannmålen skördades fanns det ingenstans att lagra den ,så priset kollapsade,- det fungerade inte som man hade föreställt sig och på samma sätt skedde i Kenya. Vad vi vet är att bönder inte kan överleva om de inte får priser som täcker produktionskostnaderna, det är en fundamental förutsättning för livsmedelssäkerhet! Samtidigt vet vi att priset på marknaden, Chichagobörsen och världsmarknadspriset, inte ger några garantier för att bonden får det priset. Inte heller om organisationenär sådan att bonden säljer till en mellanhand får han det priset och slutligen finner vi att om där inte finns landreformer och andra mycket strikta kontroller hur jordbruket är organiserat kommer inte priset att nödvändigtsvis ändras och förhindrar inte stora bolags och jordägares, av alla slag, förmåga att driva bönderna från jorden. På Filippinerna förekommer det ganska ofta. Så i USA säger vi alltid, nummer ett, bönder  måste erhålla skälig ersättning för sina produktionskostnader, - det är grundläggande rättvisa. Det är fundamentalt.Världsmarknadspriset, CAP, etc. är relaterat till detta, men har ofta väldigt litet att göra med detta faktum,- men i fallet med dessa bönder-, det enda som exporteras på ett seröst sätt är vete och normalt används det för lokala ändamål, så om er ministers omsorger inte bara är för att tala för sin ideologi utan bryr sig om påverkan på tredje världen, borde hon ta upp helt andra frågor. Hur skall man stödja folk att vidmakthålla sina lokalt producerade lämpliga livsmedel, istället för att syssla med vete och brödprodukter".

-Hur skall vi göra -skall vi ha högre gränsskydd?
"Javisst! Helt riktigt Men jag tror- i min situation, från USAs horisont, som är annorlunda än Europa,-visst finns det likheter-, men det är helt klart att,-nummer ett-, det måste finnas kvoter som i mejeribranschen, man måste förvalta produktionen för det finns miljontals bönder,men bara ett halvdussin spannmålsbolag, så man måste förvalta produktionen, -det fordrar-, global förvaltning av spannmålsreserverna för det förekommer tex. kärnkraftsolyckor och att regioner som producerar vete råkar ut för torka, vilket händer där jag bor. Man måste sköta fördelningen och man måste ha reserver och man måste också ha mekanismer som bevakar stabilitet och kontinuitet i prissättning. Vi har bland annat p.g.a. er ministers nyliberala inställning hamnat i en situation där vi tror att det land som är villigt att subventionera sin export mest blir vinnare på världsmarknaden. Och i Gatt-rundan , även om det kallas frihandel, säger jordbruksvisionen att om det kallas miljöstöd eller om det kallas inkomststöd så kan man skjuta till obegränsat med pengar till bönderna -så Uruguay-rundan har institutionaliserat exportdumpning, så i det avseendet måste nationerna -nummer ett: reviderade jordbrukspolitiska stadgarna i Uruguay-rundan och hitta nya regler som tar itu med de allvarligaste problemen, av vilka jag tror dumpning är det allvarligaste problemet. För det andra, måste de ta itu med sin nationella jordbrukspolitik och det är komplicerat i Europa, för ni har Sverige och ni har Europa. I USA har vi inte stats- eller lokal jordbrukspolitik,- vi har nationell. Men oavsett olikheterna så måste det till ett förhållningsätt till europeisk jordbrukspolitik som får folk att stanna på gårdarna, som garanterar en jordbrukarinkomst, och som garanterar lokal social service. Spannmålsbolagen..."

-Av samma slag som i Norge?
"Javisst, och som det var i Sverige innan nyliberalerna- den konservativa regeringen- jag är medveten om att de kallar sig för ett arbetarparti (SAP)".

-Även tidigare, med den subventionspolitiken- höga gränsskydd osv. gick allt till de stora jordbruken i Sverige!
"Kan hända, men inom landet måste ni bestämma er för hur mycket ni vill satsa på tex. ekologisk odling, hur mycket ni vill satsa på olika områden".

-I ord är alla mycket för en sund utveckling, även vår jordbruksminister, men på samma gang väljer hon en annan linje i praktiken på det sätt vi just diskuterat.
"Ja, och hon kommer att ruinera oss vad det gäller uthållighet och ekologiska jordbrukare, för vad som bestämmer möjligheterna för
ekologiska och uthålliga lantbrukare att komma fram på marknaden- vilket är vad alla önskar- är spridningen av produktpriset mellan ekologiskt och kommersiellt och när jordbruksminiostern hävdar en politik som sänker priset på varor från jordbruket så sätter det ekologiska jordbrukare i en extremt farlig och svår situation. Det är vad somhände i USA."

NOrdBruk - Intervju med Mark Ritchie FAO-ROM    1996

9 september 2013

Systemskifte?

Det man hört under senare år inom samhällsekonomin kallas ju "jobless growth" - tillväxt utan jobb.
Men nu har ett nytt utryck dykt upp: "Growthless jobs"....

Detta "nya" fenomen har hittills berört USA, där McDonaldsanställda demonstrerat för högre löner, åtminstone såpass att man kan klara sig utan "matkuponger", alltså socialbidrag. I Sverige hänvisar "Alliansen" till fackliga organisationer (?!) när man påpekar att i detta land beskattas folket vid inkomster som ligger under existensminimum.
"Så litet är det inte meningen att man skall tjäna..."

Men detta nya fenomen, "Growthless jobs" finns även här. Även om regeringen blundar för det...
Inom lantbruket har man tvingats använda ett känt nordamerikanskt uttryck: "En mexare i gropen...". Istället för robotmjölkning har man billig arbetskraft som mjölkar korna. Lägre investeringar....
Inom servicenäringar i Sverige är lönerna ibland sanslöst låga. Helt i klass med McDonaldsproblemet. Fast det ingår inte i den officiella bilden av Sverige...

Nu sprider sig detta "Growthless jobs" - Jobb utan tillväxt - utanför servicenäringarna.
Och utanför det traditionella jordbruket...
Till skolvärlden! Fast kanske inte ännu riktigt....
http://www.atl.nu/arbetsliv/skolinspektionen-stoppar-lantbruksutbildning

Funderingar 1987

Mark Ritchie skrev 1987 en artikel för Catholic Institute for International Relations, London, UK.

En artikel om förhållandet mellan EU, som då hette EG och USA angående de jordbrukspolitiska problemen. Det handelspolitiska "kriget", "the trade war" som senare blev kallat "Sojakriget", det som blev bilagt 1990 då EG förlorade i GATT. Detta handelskrig som gjort att europeisk jordbrukspolitik sedan dess hela tiden varit på reträtten!

Mark Ritchie avslutar artikeln så här...
(fritt översatt)

"Jordbrukskrisen är inte längre bara en fråga om kontroll över världens livsmedelsförsörjning eller ens familjejordbrukens överlevnad. När vi förbrukat ändliga resurser, som olja och kol, tvingas vi att byta vårt beroende till uthålliga resurser, baserat på växter och djurliv. Snabba vetenskapliga framsteg och teknik skapar dessa förutsättningar för nästa sekel. Det övergripande ämnet har då blivit vem som skall kontrollera den primära källan till dessa uthålliga råvaror - jordbruket.

Kampen om kontrollen över dessa resurser har just nu spelats upp, både på landsbygden och vid förhandlingsborden i Geneve. Framtiden för CAP och kanske framtiden för Europa, är tätt knuten till resultatet av denna kamp! Det krävs därför ett starkare CAP, inte svagare, för att kunna skapa den sociala vision och organisation som krävs för att göra denna exploderande "Jordbruksrevolution" till något som bidrager till världens utveckling och stabilitet. Detta kan bli en av Europas absolut viktigaste bidrag till framtida generationers välbefinnande."

Har Europas politiker svikit?
Och inte minst svenska politiker som drivit ner lokal (svensk) livsmedelsförsörjning till hälften av behovet.

8 september 2013

Frivillig slav?

En skröna, som tydligen uppstod i början av 1970-talet, låter som så här:

"Folket behärskar man med maten, nationer med vapen, kontinenter med energin och världen med pengar..."

Henry Kissinger

Det första kan jag klart hålla med om.
Bit för bit förlorar folket möjligheten att försörja sig (och grannarna) med egen mat.
Kontrollhysterin bara växer.
Folk är livrädda för ingenting!

Folk måste vakna! Man förslavar sig själmant!
Vänd på detta! Frigör medborgarna från detta slaveri!
(Förstår man inte vad jag menar, så varsågod)
http://www.slv.se

Ju längre bort från konsumenten ju mindre kontroll...
Kattrakande, kallas det.

___________________________


Potatisen i år

Potatis är en av våra viktigaste kulturväxter.
Ursprungsområdet är Sydamerika. Släkt med tomat.
Detta vet väl de flesta...

Man brukar odla potatis med utsädesknölar. Man sätter en liten knöl på våren och det blir en liten buske... Så skördar man. Gräver upp knölarna och, eventuellt, sparar några till nästa års odling.

Men det finns ett annat sätt.
Frösådd.
För så där tjugo år sedan försökte en forskare lansera frösådd av potatis. Motivet var ekonomiskt. Man slapp spara knölar till nästa år.
Så han menade att man sår istället.
Men för att få ett sortstabilt utsäde krävs en del arbete, ty som det är idag är de flesta potatissorter genetiskt instabila. De skulle inte kallas riktiga sorter....

Många potatissorter blommar. Men inte alla...
Många potatissorter bär frukt. Men inte alla...
Frukten ser ut som en liten grön tomat. Dock giftig!
Fröna sitter inne i frukten, på samma sätt som en tomat.

Jag odlar en sort som jag fått. Förra året regnade det enormt. Blasten stod fin ända fram till frosten... Ingen bladmögel.
I år har det varit varmt och torrt. Blasten ser fortfarande fin ut.
Däremot tycks blommorna lossna när de blommat färdigt och då blir det inga "potatisäpplen" som frukten kallas. (Efter de första åren i landet - "jordpärer")
Men det blommar bra, fortfarande.
Kanske att det kan bli några "potatisäpplen"....
Vore kul att prova att fröså potatis...
Bilden visar några blommor från igår.

7 september 2013

På tvärs

Det finns inte en "siffra" där som berör vår djurhållning, förutom tvärvillkorskravet om skydd mot rovdjur. Jordbruksverkets skrivning här är ju helt inriktat på animaliefabrikation. Men djurskyddet kräver väl att man ska investera i all denna fullständigt överflödiga mekanik och dessa tekniska lösningar. Djurskyddet tror tydligen att det är naturen som är farlig för djuren, där kan de väl då inte ges möjlighet till ett "naturligt beteende", kan tänka. Hur dj-la dumt får det bli?

Jag noterade alltså en sak i texten. Att "tvärvillkoren" kräver av djurhållare att de skyddar sina djur mot rovdjur. Om djurhållaren då till exempel får sina får dödade av varg en natt så har hen brutit mot "tvärvillkoren". Och ska väl då i konsekvens med detta tvärvillkorskrav straffas för att hen inte klarat av att skydda sina får mot rovdjur. Straffas med ett avdrag på eventuella EU-stöd som hen har. 

Hur stort blir avdraget om man missat att skydda sina "får" mot rovdjursangrepp? Fåren har ju då också odiskutabelt utsatts för lidande = djurplågeri. Och ansvaret vilar ju, om man ska tro skrivningen, på djurägaren. Djurplågeri är ju dessutom något som ger djurförbud.

Stödavdrag, djurförbud och nedlagt "öppet landskap"?

Tvärvillkor som tvärvillkor - eller? 

HR

6 september 2013

“Trans-Atlantic energy trade”

Under många år har USA varit en stor oljeimportör.
Man har även använt 40% av majsskörden till alkoholproduktion för inblandning i fordonsbränslen.
Ett system som kritiserats hårt utomlands.
Att använda möjligt livsmedel till bränsle när bortåt en miljard människor svälter i världen...

I USA anser man att man framöver kan upphöra som oljeimportör då man numera är producent av "alternativa" energislag, alltså skiffergas och oljesand - "fulolja".
Från nästa år skall man vara nettoexportör, sägs det.
Vad gör man då med den majs som idag förvandlas till alkohol? Om den inte behövs som fordonsbränsle...

Genom TTIP kan man "slå två flugor i en smäll".
Det överskott på jordbruksprodukter som därmed skapas i USA kan exporteras till EU, då skillnaderna mellan EU:s jordbruk och landsbygd och USA:s är till Europas nackdel, strukturmässigt och prismässigt.
Det beroende av, något osäker, rysk energi som så tydligt stör Europas politiker, vilket går att läsa i nedan länk, blir mindre med en import från Nord-Amerika.
http://cornucopia.cornubot.se/2013/09/rysk-gasexport-toppade-1999.html

Och i nedan länk kan man läsa det uttryckt i text.
http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-642_en.htm

Vem får ta smällen?
Europeisk landsbygd. Särskilt i Sverige kommer situationen att bli svår.
Om denna utveckling blir av....
Just därför att förståelsen för svensk landsbygd är sämre hos svenska urbaner än i de flesta andra europeiska länder. Den svenska hanteringen av CAP i år och debatten i media i sommar visar att svenskarnas djupa rädsla för att förlora en millimeter av "välfärden" skapar politisk panik. Vilket bara gör saken värre...