30 november 2013

EU:s småbönder

Många åsikter om europeisk jordbrukspolitik har lämnat efterkrigstidens resonemang.
Idag florerar en helt annorlunda inställning. Som i mycket är väldigt enkelspårig.
Men den dominerar så att man knappast kan tro annat än att utvecklingen kommer att gå den vägen.
En observatör är Alan Matthews på http://capreform.eu och i detta inlägg har han tagit upp en aktuell debatt inom EU, - det europeiska familjejordbrukets framtid.

Mina tankar runt artikeln blir mina minnen från barndomen när bönderna hade fyra-fem kor och mjölkbilen lastade  mjölkkannor från ett mjölkbordet vid vägkanten och bytte mot tomma kannor och någon kanna med skummjölken från mejeriet.
När kon var brunstig gick man till bytjuren som hystes hos en torpare som hade detta som halvtidsjobb att hålla två föreningstjurar....
Så var det i mitten av 1950 -talet. I stora delar av Sverige.

Idag ser det ut så i Rumänien.
2,7 miljoner smågårdar som lever i 1950-talets svenska lantbrukarsituation.
Och som med rationaliseringskraven från Europeiska Unionen snabbt skall anpassa sig till de nya kraven som Unionen framöver kommer att ställa på sina bönder då handelsavtalet, som det förhandlas om, blir i bruk. Det som kallas TTIP.
Hur går det då för den rumänska landsbygden och dess befolkning?
http://familjejordbruk.blogspot.se

Alan Matthews ställer inte frågan vad resultatet blir, egentligen.
Fokuseringen kring effektiviteten i jordbrukspolitiken, CAP, går före.
Som jag uppfattar det....
De sociala effekterna blir hårda för Rumäniens landsbygdsbefolkning.
De erfarenheterna har man från handelsavtalet mellan USA och Mexico där den indianska befolkningen i Mexico lämnade sina byar för att söka sitt levebröd som arbetslösa i storstäderna.

Den sociala effekten på landsbygden blir genomgripande då avfolkningen tömmer byarna på allt...
Även i Sverige.
Trots att Sverige haft femtio år av anpassning till denna nya landsbygdspolitik/jordbrukspolitik så är chocken stor. Mindre gårdar drivs som deltidsjordbruk där intäkterna från jordbruket är obetydliga.
Vilket dock är ungefär detsamma som i övriga EU....
Dock är storleksrationaliseringen inte lika möjlig i Sverige på grund av naturen.
Det som anses vara rationella lantbruksenheter i Sverige är i ett EU - perspektiv de små- och familjejordbruk som man helt klart räknar ut i ett framtida EU.

BETESKRAVET ÄN EN GÅNG

Den europeiska unionens i särklass viktigaste område är den inre marknaden. Den inre marknaden innebär all alla nationella gränser suddas ut och vi får en gemensam yttre gräns. Den gränsen utökas när ett nytt land ansluts till unionen. I ett område där det saknas gränser gäller samma bestämmelser för alla och varor kan flyta fritt inom området. De tidigare nationella regelverken skall harmoniseras till ett gemensamt regelverk där grundprincipen är likabehandling och proportionalitet. De livsmedel som produceras på den inre marknaden skall vara säkra att äta och samma säkerhetskrav skall ställas på varor som importeras från land utanför den gemensamma marknaden. På det inre området har unionen exklusiv befogenhet, vilket innebär att ingen annan har rätt att varken stifta eller tillämpa egna lagar. Unionens lagar gäller.
På vissa områden har man kommit överens om delad befogenhet och vad som avses med detta. De enskilda länderna har rätt att stifta och tillämpa lagar, men bara så länge som unionen inte tagit den befogenheten i anspråk.
När unionen beslutade om direktiv 98/58/EG förklarade unionen att nu tar vi vår befogenhet i anspråk på de animalieproducerande djuren och era egna lagar upphör att gälla. Detta gör vi av två anledningar. Alla länderna har egna lagar på djurskyddsområdet som de antagit eftersom de lovat följa konventionen om skydd av de animalieproducerande djuren och vi kan inte ha det på det sättet eftersom det uppstår störningar och obalans på den inre marknaden.
För att få den inre marknaden att fungera måste vi därför anta en gemensam lag som gäller lika på unionens hela inre marknad. På så sätt uppnår vi dubbla syften. Vi får en gemensam djurskyddslag för de animalieproducerande djuren och samtidigt skapar vi förutsättning för en fungerande inre marknad. Vi genomför med andra ord en harmonisringsåtgärd, de nationella lagstiftningarna skall närma sig varandra för att till slut bli en enda lagstiftning som gäller för alla.
I bilagan till direktivet anger vi de lägsta kraven på skyddet för de animalieproducerande djuren och genom att förbjuda strängare regler om man inte uppfyller vad som står i artikel 10.2 har vi fått en bestämmelse som förbjuder de enskilda länderna att tillämpa strängare regler än vad som är nödvändigt för att uppnå det genensamma målet om tillräckligt gott djurskydd och för att produktionen skall ske på lika villkor.
Medlemsstaterna är därför skyldiga att anmäla sina bestämmelser till kommissionen och ni skall särskilt anmälaom de skall tillämpa en strängare bestämmelse för att uppnå de mål dom ä ruppsatat i direktivet.
Anledningen till att ni åläggs denna särskilda anmälningsskyldighet är för att kommissionen skall kunna kontrollera att reglerna ni antar inte är för stränga.
Sverige har aldrig anmält att vi skall tillämpa någon strängare regel och man har inte heller anmält att man skall tillämpa de svenska bestämmelserna om krav på bete.
Dessa bestämmelser befinner sig därför på den svenska nationella lagstiftningens räckvidd och får därför inte tillämpas eftersom djuren befinner sig på unionens rättsområde.
UTDRAG UR FÖRDRAGEN
Artikel 1
1.

Detta fördrag reglerar unionens funktionssätt och fastställer områden för, avgränsningen av och närmare villkoren förutövandet av unionens befogenheter.
2.

Detta fördrag och fördraget om Europeiska unionen utgöt de fördrag som unionen grundar sig på. De bådafördragen som har samma rättsliga värde, ska benämnas fördragen.
Avdelning 1
Artikel 2
Unionens befogenhetskategorier och befogenhetsområden.
1.

När fördragen tilldelar exklusiv befogenhet på ett visst område, får endast unionen lagstifta och anta rättsligt bindande akter medan medlemsstaterna får göra detta själva efter bemyndigande från unionen eller för att genomföra unionens akter.
2.

När fördragen tilldelar unionen en befogenhet som skall delas med medlemsstaterna på ett visst område, får unionen och medlemsstaterna lagstifta och anta rättsligt bindande akter på detta område. Medlemstaterna ska utöva sin befogenhet i den mån som unionen inte har utövat sin befogenhet. Medlemstaterna skall på nytt utöva sin befogenhet i den mån som unionen har beslutat att inte längre utöva sig befogenhet.
Protokollsanteckning
När unionen vidtar årgärder på ett visst område ska vad avser artikel 2.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt angående delade befogenheter, tillämpningsområdet för detta befogenhetsområde endast omfatta de delar som styrs av unionsakten i fråga och således inte omfatta hela området.
Direktiv 98/58/EG är en sådan rättsakt som omnämns ovan. Vad som står i ingressen till direktiv 98/58/EG utvisar att vissa delar tillhör det exklusiva området, den inre marknaden.Artikel 10.2 (strängare bestämmelser) en typisk sådan artikel.
Namnet på direktivet ”Rådets direktiv 98/59(EG av den 20 juli om skydd av animalieproduktionens djur” utvisar tydligtatt direktivet tillhör befogenhetsområdet jordbruk, d.v.s. det delade befogenhetsområdet.
Det i sin tur innebär att unionen dels tagit i anspråk sin exklusiva befogenhet i den del direktivets artiklar (10.2) behandlar den inre marknaden, men man har också tagit i anspråk en del av befogenhetsområdet jordbruk nämligen området "skyddet av de animalieproducerande djuren”.
Detta i sin tur innebär att direktivet är en harmonisringsåtgärd för att störningar inte skall uppstå på den inre marknaden.
För att få tillämpa strängare bestämmelser gäller således artikel 10.2 i direktivet samt även skyldigheten att i övrigt uppfylla vad som anges i direktivet.
I direktivet är en av dessa skyldigheter att anmäla de nationella de nationella bestämmelserna till kommissionen som man skall tillämpa. En annan skyldighet är att tillkännage dessa bestämmelser för djurhållarna.
Sverige har inte anmält de svenska nationella bestämmelserna om krav på beta till kommissionen i någon av de rättsakter man tillställt kommissionen, inte ens i den senaste från november 2013 och har ej offentliggjort vilka bestämmelser som skall tillämpas för djurhållarna.
Man har inte heller vid något tillfälle anmält att man skall tillämpa någon strängare bestämmelse. I den senaste rättsakten från 2013 nämner man för första gången ordet ”strängare bestämmelser”, men anger inte vila bestämmelser av de anmälda som är att anse som sådana och man har inte heller bifogat någon bevisning för styrkande av att man måste tillämpa en sådan strängare bestämmelse för att uppnå de mål som finns i direktivet.
Den nationella bestämmelsen om krav på bete för mjölkkorna får därför inte tillämpas och man kan inte heller tillämpa sanktioner av den anledningen att man inte antagit några sådana (artikel 10.1) där anges nämligen att man även skall anmäla eventuella sådana och några sådana är inte anmälda.
Ulf Pettersson

29 november 2013

Små kor är förbjudna

I dagens djurskyddshysteri har myndigheterna (läs Jordbruksverket) skrivit en massa föreskrifter om djurhållning.
Som framgått här på bloggen så är det synnerligen tveksamt om dessa gäller. Egentligen.
Men det är en annan fråga, kanske..
Föreskrifterna som blivit till skapar en extrem enfald inom svensk djurhållning.

Ett exempel är synen på hur en ko skall se ut.
Uppenbart är att man använder sig av "slaktmognadsbedömning" som mått på hur feta kreatur skall vara. Då byråkratin uppenbart inte kan kreatursuppfödningens olika situationer så kräver man att djuren skall se ut som slaktmogna djur - hela tiden.
Ett totalt felgrepp!

I sina informationskrifter, som cirkulerat på nätet, har man pekat ut exemplar av landets lantraser som "magert och underutfodrad". Man har alltså ingen aning om den variation som just lantraser har.
Variation i modell, storlek... Ja, nästan i allt.
Så därmed hade man tagit i två exemplar av Fjällkor för att visa på underutfodrade kor.
Dessa djur var inte särskilt avvikande om man jämför med en hårt arbetande Holsteinko i en modern robotlagård. Utom i storlek. Det var bara ett bevis på att undervisningsmaterialet för djurskyddskontrollanter är ytterst undermåligt.

Rent historiskt har svenska lantraser varierat i storlek precis som på andra ställen på planeten.
De har inte sett ut som franska köttraser eller amerikansk Holstein.
På Marstrand har arkeologer hittat skelettet från en vuxen ko som i livet haft en mankhöjd på 90 centimeter! Så små, till synes magra kor är helt naturligt!
Men förbjudet i dagens regelstyrda kontrollhysteri.
http://articles.timesofindia.indiatimes.com/


Erling Anderssons gamla regel

Exempel på en svensk "ickelag", som tillämpats i "den svenska regionen" av EU är, till exempel:

"Erling Anderssons gamla regel", en lag under Lex Pippi, som instiftats av en jurist (utan tidigare erfarenhet av lantbruksdjur - "har haft hund som flicka och gått ridskola", var de meriter hon anställdes på + "juridisk kompetens") som anställdes av det kommunala djurskyddet för att släpa djurhållare inom kommunen inför rätta. För att skapa praxis för hur djurskyddslagen skulle tillämpas.

Denna, på lägsta nivå hemsnickrade, svenska lag ("när dygnsmedeltemperaturen sjunker under plus tio grader C skal nötkreatur stallas in") dömde tingsrätten efter. Den var absolut inte uppvisad för och godkänd av EU. Det fanns ingenting annat i processen, ingen brist på "mat och vatten", inga skadade, smutsiga, lidande djur eller liknande utan enbart: När ska nötkreatur stallas in eller ha tillgång till ligghall? Påstådd, och av tingsrätten konstaterad (sic! - very sick!) "ringa brottslighet" begicks i oktober månad i Syd-Sverige.

"Och detta gick tingsrätten på", som Bertil Lillihöök (förgångare, när det gäller att hålla utegångsdjur i Sverige), så sant, med största förvåning påpekade.

Om den lagen hade tillämpats i norrbottenfallet (den avstängda mjölkproducenten - betesdriften) hade han rimligen inte kunnat bli avstängd. Han hade väl troligen bara en mycket kort period under sommaren varit tillåten att släppa ut sina nötkreatur. Men eftersom det inte gick att få prövningstillstånd i HR (hovrätten) så har den inte fått prejudicerande verkan utan gäller väl förmodligen bara den vid detta tillfälle dömde (fördömde?).

"dessa fördömda svin", som MP (Member of Parliament), MP, sa om de svenska bönder som på den "GEMENSAMMA inre marknaden, under en GEMENSAM jordbrukspolitik på LIKA VILLKOR", sålde kalvar till Nederländerna (där de fick dubbelt betalt mot i "den svenska REGIONEN av den GEMENSAMMA inre marknaden") för ett antal år sedan. Trots förespråkande av medlemskap i denna marknad förstod vederbörande MP tydligen inte vad hon röstat JA till.

Ursäkta detta återkommande mantra om "Erling Andersson" och hans värld.

HR

Ps. Jag har fler exempel ur egen fatabur, där det dömts i TR med lag stiftad av djurskyddsinspektör. Men just det här exemplet på den fundamentala idioti som man kan råka ut för som djurhållare har jag j-vligt svårt att smälta. Läkningen av den posttraumatiska stress den förorsakat tar tid, kanske förblir det t.o.m. ett öppet sår för all framtid? Upprättelse för sådana här, och naturligtvis långt värre (inte minst ekonomiskt) rättsövergrepp, lär aldrig vara möjlig att få. "JK" lär "quickt" komma till galenskapernas försvar. Ds.

http://www.atl.nu/lantbruk/norrmejeriers-b-nder-br-t-mot-lagen

28 november 2013

Konsumentministern

Eskil Erlandsson gick ut i TV häromdagen angående den upprörda debatten om bekämpningsmedel i vinflaskan...
Eskil är numera konsumentminister.
Landsbygdsminister är titeln - officiellt.
Förr hette jobbet Jordbruksminister.

Helt klart är att det framöver inte behövs någon speciell landsbygdsminister.
Det räcker med en Konsumentminister.
Som har de andra uppgifterna i bakfickan....
Som Eskil sa i TV:
"Vi konsumenter."
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/systembolaget-masstestar-viner_8763374.svd

Den indiska löken

Den indiska livsmedelsmarknaden skakas av en politisk kris.
Lökpriset har de senaste månaderna stigit enormt i konsumentledet.
Denna nyhet har nått även Sverige.
Här blir förklaringen teknisk.
Priset stiger för att skörden blivit svag. Det är förklaringen i nedan länk.
Tilltron på TIMBROs förklaring på marknadens funktion är så stark att någon annan förklaring inte kan finnas. Det "måste" vara en bristsituation!

Enligt diskussionen som varit i Indien så finns en annan förklaring.
En "kupp mot marknaden", skulle svenska marknadsliberaler kalla det...
Ty det som skedde var att mellanhänder köpte upp stora mängder lök och undanhöll detta från "marknaden" och hissade upp priserna på ett fantastiskt sätt.
Och istället för att påpeka "marknadens" dåliga funktioner så hänvisade vissa politiker till kvalitetsförsämring av livsmedel för att klara folkets behov.
Ungefär som här....
Men i Indien så reagerar folk.
Till skillnad från här.....
http://www.ja.se/?p=43803&m=3433&pt=105

27 november 2013

Skamgreppet

När WTO för många år sedan införde världens jordbruk under sitt regelverk, så blev det stora protester.
Folk i alla möjliga länder protesterade mot Agreement on Agriculture. AoA, som det kallas....
Hur fungerar då AoA?
Till exempel så var ett ostasiatiskt land helt självförsörjande på ris.
AoA krävde att importörerna skulle få till gång till 5% av marknaden. Så skedde...
Efter några år hade importörerna skamgreppet om marknaden. Man dumpade priserna så att de lokala produktionspriserna inte klarade konkurrensen. Idag är landet ifråga helt importberoende...

Idag, i Sverige, har vi en liknande situation. Angående nötkött. Importen, tillsammans med lokal slakt, är större än konsumtionen. Slakterierna får 20% över av all slakt just nu....
Och kan därmed inte slakta i den takt som det borde....
Slaktköerna växer...
För en del är detta sista spiken i kistan. Det lär vi bli varse...

Kritikerna mot lantbrukarnas planering menar att man måste anmäla tidigare. Men det hjälper inte!
En del, som planerade avveckling i höst, anmälde sina djur till slakt redan i våras. De har fortfarande inte fått iväg sina djur...
Så någon tar skamgreppet på svenskt jordbruk. Just nu!
Vem är ansvarig för att detta kan hända?
Jo, politiken!

Finns ingen ursäkt för detta som kan godtas.
Utom då ett erkännande om att " man varit fullständiga idioter"....

Stort eller litet

När vi nu sakta närmar oss TTIP så kan en debatt som sker i USA om detta nya handelsavtal vara av intresse.
USA har flera handelsavtal på gång.
Ett runt Stilla havet som kommit längre än TTIP.
Ett som redan är igång i hela Nordamerika. Som ifrågasätts.
Man vill ha det från hemorten....
Maten alltså.
Men med handel över hela kontinenten så blir det inte så.

För europeisk del har åtminstone svenska konsumenter positivt tagit emot de europeiska livsmedelsprodukterna. Enligt svensk nyfikenhet på andra människors vanor.
Men det gäller italiensk pasta och franska ostar. Med mera...
Inte amerikansk GMO- majs eller hormonstinna nötbiffar....
Vilket ju är ifrågasatt även inom USA.

Då medelbonden i USA, det moderna familjejordbrukaren är en snabbt minskande grupp i USA och ersätts av storkapitalets totala dominans så kan vi förvänta samma utveckling här....
Med den skillnad att i Sverige är jordbrukets möjligheter att bli storskaligt begränsat av naturen....
Svenskt lantbruk har nått sin yttersta gräns. Svenskt lantbruk är småskaligt av naturliga skäl. Vilket vi svenskar inte riktigt inser....
http://cornucopia.cornubot.se/2013/11/jordbruket-ar-dodsdomt.html
Importen är det storskaliga för svensk del!
Däremot ökar det riktigt småskaliga lantbruket i USA...
Det som riktar sig direkt mot konsument. Tyvärr så lever svensk politik i ett storskaligt tänkande...
Det storsvenska lever....
När skall politiken inse verkligheten?
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/bonder-fangade-i-ett-ohallbart-ekorrhjul_8752632.svd

26 november 2013

En konkursraket

En konkursraket rasar...
Nej två.


Lagligt register?

Inledande bestämmelser


1 § Statens jordbruksverk får i ett för landet centralt register (djurskyddskontrollregistret) utföra automatiserad behandling av personuppgifter för de ändamål som anges i 5 §.

2 § Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen.

Förhållandet till personuppgiftslagen


3 § Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personuppgifter i djurskyddskontrollregistret om inte annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag.

Personuppgiftsansvar


4 § Jordbruksverket är personuppgiftsansvarigt för behandlingen av personuppgifter i djurskyddskontrollregistret.

Ändamål med behandlingen


5 § Personuppgifter får behandlas i djurskyddskontrollregistret för att
1. i verksamhet hos Jordbruksverket planera, samordna, administrera, följa upp och rapportera om djurskyddskontrollen enligt djurskyddslagen (1988:534) samt enligt de EG-förordningar som kompletteras av den lagen,
2. tillhandahålla information om djurskyddskontrollen som behövs i verksamhet hos länsstyrelserna för deras planering, uppföljning och kontroll enligt djurskyddslagen samt enligt de EG-förordningar som kompletteras av den lagen, och
3. tillhandahålla information som behövs i verksamhet hos Jordbruksverket och länsstyrelserna som underlag för beslut om och kontroll av direktstöd och stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder enligt lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter samt enligt lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden.

   Personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i första stycket får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med annan lag eller förordning. I övrigt gäller 9 § första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204).

Personuppgifter som får behandlas


6 § I djurskyddskontrollregistret får endast behandlas sådana uppgifter om den som är föremål för djurskyddskontroll enligt djurskyddslagen (1988:534) och de EG-förordningar som kompletteras av den lagen, som behövs för de ändamål som anges i 5 §.
   Sådana personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) får inte behandlas.
   Regeringen meddelar närmare föreskrifter om vilka personuppgifter som får behandlas i djurskyddskontrollregistret.

Personuppgifter som ska lämnas till registret


7 § Livsmedelsverket, Sametinget och länsstyrelserna ska, för de ändamål som anges i 5 §, lämna sådana uppgifter som avses i 6 § till Jordbruksverket.
   Regeringen meddelar närmare föreskrifter om hur denna uppgiftsskyldighet ska fullgöras. Lag (2011:617).

Rätt att få uppgifter ur registret


8 § Personuppgifter ur djurskyddskontrollregistret ska lämnas ut om länsstyrelsen begär det för verksamhet som avses i 5 § första stycket 2 och 3. Regeringen får meddela föreskrifter, eller i det enskilda fallet besluta, om att även en annan myndighet har rätt att få uppgifter ur registret.
   Regeringen får meddela föreskrifter om att tillgången till uppgifter som avses i första stycket ska begränsas.

Direktåtkomst


9 § Utlämnande genom direktåtkomst till uppgifter som behandlas i djurskyddskontrollregistret är endast tillåten i den utsträckning som anges i denna lag eller i förordning som har meddelats med stöd av denna lag.
   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav på säkerhetsåtgärder som ska gälla vid sådan direktåtkomst.

10 § Jordbruksverket och länsstyrelserna får ha direktåtkomst till personuppgifter i den utsträckning det behövs för de ändamål som anges i 5 §. Sådan åtkomst ska dock vara förbehållen de personkategorier som på grund av sina arbetsuppgifter behöver ha tillgång till uppgifterna.
   Direktåtkomsten ska begränsas till att endast avse sådana uppgifter som myndigheterna har rätt att få ur registret enligt denna lag eller förordning som har meddelats med stöd av denna lag.

Rättelse och skadestånd


11 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag.

Gallring


12 § Personuppgifter som behandlas i djurskyddskontrollregistret ska gallras när de inte längre är nödvändiga för de ändamål som anges i 5 §.
   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter, eller i det enskilda fallet besluta, om
1. att personuppgifter får bevaras för historiska, statistiska och veten-skapliga ändamål, och
2. att gallring av personuppgifter ska ske senast vid en viss tidpunkt.

25 november 2013

Medborgarlön



En idé...
Bättre än ett vettigt grundavdrag?

Vargen som en trojansk häst

Att Sveriges medlemskap i EU allt mer liknar en kolonialistisk situation blir allt tydligare.
Åtminstone allt utanför storstäderna...
Sveriges situation som ett "remote area" blir bara tydlifgare med tiden.
Och svenskarna låter sig bli behandlade som sådana.

Det är inte bara folk från Säffle, Motala eller Sveg som kan kallas för "kusinen från landet" utan även Stockholm, Göteborg och Malmö!
I förhållande till Bryssel, Paris eller Milano.
Varför uppföra sig så?
Varför så dåligt självförtroende?

Nu har tydligen Bryssel funderat på den svenska vargfrågan. Igen.
Är den sibiriska vargens existens inom Skandinaviska EU en så väsentlig fråga att man måste tvinga den sydsvenska befolkningen att acceptera vargens existens efter över hundra års bortavaro?
Eller är det något annat som klämmer?
Gruvdrift i Motala (jordartsmetaller)?
Uranbrytning i Västgötabergen?
Eller skiffergas i Närke?

Säljer våra politiker ut Sverige i ren feghet?
http://www.jaktojagare.se/aktuellt/jagare-ska-bestraffas-kollektivt

24 november 2013

Veckan som gått

Vilken av veckans politiska händelser har störst betydelse för den närmaste framtiden?
Ja, det är omöjligt att veta, men en händelse, som jag höll på att missa helt, var omröstningen i Riksdagen.
En omröstning om en inskränkning i informationsflödet i samhället.
En anpassning till det kommande handelsavtalet mellan USA och EU.
TTIP.

Ett handelsavtal där politiken lämnar walkover i € - krisens spår.
En walkover där multikapitalet tar över mer och mer...
Ett nyfeodalt samhälle där näringsliv och militär helt styrs av kommersiella "småfurstar" i sann medeltida anda.
Och där de demokratiska parlamenten har lika litet att säga till om som under den förra feodala perioden på medeltiden.(de fanns inte egentligen).
Fascinerande att "Fredsprojektet" Europeiska Unionen så fort kraschar....

Omröstningsresultatet i Riksdagen följer inte det jag uppfattar som klassiskt vänster-högerskalan.
De partier som röstade för en inskränkning i yttrandefriheten var de "frihetliga" partierna och de som röstade för friheten var de andra....
Gränsen gick mellan V och Mp på ena sidan och alla andra som därmed hamnar på den "nyfeodala" sidan.
Framtiden blir utan tvekan en annan än vi tror.
http://familjejordbruk.blogspot.se/2013/11/en-miss.html

23 november 2013

SVARET TILL KOMMISSIONEN

Ett svar är bättre än inget svar, även om svaret inte är fullständigt. Som Ni ser har listan blivit lång när man nu efter närmare tio år börjar fullgöra sina skyldigheter. Jag skall här bara återge degrundläggande rättspraxis som EG-domstolen lagt fast vid flera tillfällen och vad som gäller  de bestämmelser som skall tillämpas på ett direktiv.Observera också att man nämner den numera nedlagda Djurskyddsmyndigheten i sin skrivelse.
Mål nr C 316-96 punkt 16
” Vad beträffar införlivandet av artiklarna 2 och 7 i direktiv 93/113, skall det erinras om att enligt en fast rättspraxis kan inte vanlig administrativ praxis –som genom sin natur fritt kan ändras av förvaltningen och som inte kungörs på ett fullgott sätt -anses som ett giltigt fullgörande av skyldigheterna i EG-fördraget”.
Kommentarer överflödigase svaret från regeringen.
När sedan gäller varje enskild bestämmelse har EG-domstolen även uttalat sig mycket tydligt i exempelvis nedanstående mål.

Krav på nationella bestämmelser som införlivas till ett direktiv
Vid genomförande av direktiv är kravet på rättssäkerhet och i synnerhet förutsebarhet viktigt.

När det gäller strängare regler finns enkla och tydliga regler i artikel 114 punkten 4. Anmälningsskyldigheten i artikel 10.2 i djurskyddsdirektivet är en direkt hänvisning till artikel 114.
Artikel 114, punkten 4
”Om en medlemstat, efter det att Europaparlamentet och rådet, rådet och kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd, anser det nödvändigt att behållanationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 36 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, ska den till kommissionen anmäla dessa bestämmelser samt skälen för att behålla dem.
Kommentar, skälen saknas fortfarande och det ankommer på regeringen att peka ut vilka bestämmelser de anser som strängare än vad direktivet medger.
Artikel 114, punkten 6
Kommissionen ska inom sex månader efter en sådan anmälan som avses i punkterna 4 och 5 godkänna eller förkasta deifrågavarande nationella bestämmelserna sedan den konstaterat huruvida dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.
Bevisbörda
Det är upp till den medlemsstat som hävdar att den har ett skäl som motiverar hinder för den fria rörligheten för varor att specifikt visa att det föreligger ett skäl av allmänt intresse ochatt behovet av restriktionen i fråga och att restriktionen står i proportion till det eftersträvade syftet. De skäl som en medlemsstat kan åberopa ska åtföljas av ändamålsenlig bevisning eller en bedömning av lämpligheten och proportionaliteten av denna åtgärd samt närmare uppgifter till stöd för dess argument . I detta sammanhang räcker det inte bara med ett uttalande om att åtgärden är motiverad enligt ett av de godtagna skälen eller att det saknas en analys av eventuella alternativa åtgärder.
En medlemstat är alltid skyldig att välja ”det minst restriktiva alternativet” och det gäller även om man uppfyller något av de tvingande skälen i artikel 36. 

Den svenska riksdagens hemsida, EU-upplysningen
EU:s regler om djurskydd tillåter hårdare regler i ett medlemsland

EU har generella regler om djurskydd och mer specifika regler för vissa sorters djur. Det finns dessutom EU-regler om djurskydd vid transport och slakt. EU-länderna kan ha strängare regler om de vill. Sverige har överlag hårdare krav än vad EU ställer.

Förordningen EG 178/2002
Artikel 8
Skydd av konsumenternas intressen
1. Livsmedelslagstiftningens syfte är att skydda konsumenternas
intressen och att göra det möjligt för konsumenterna att
fatta välgrundade beslut om de livsmedel de konsumerar.Syftet
är att förebygga
a) bedrägliga eller vilseledande förfaranden,
b) förvanskningar av livsmedel, och
c) andra förfaranden som kan vilseleda konsumenterna.

Ulf Pettersson




S.k. EU-stöd i projektform

Obs i P1 i dag (20 nov) om EU:s olika projekt. Projekttröttheten och meningslösheten för dem som var tänkta att tillnyttogöra sig projekten är stor. Projektandet kritiserades av Stig Westerdal, från Malmö högskola.

Lika meningslösa antingen projekten genomförs i Norrlands glesbygd eller i olika i arbetslösa stadsdelar i Malmö. Vad som istället skett är att det vuxit fram en kader av konsulter (tex LRF-konsult?) som specialiserat sig på blankettfylleri och det är de som tjänar de stora pengarna i systemet

Och nu laddar EU för en ny omgång idiotPROJEKT igen. Meningslösa för dem som de påstås vara till nytta för, men godis för konsulter som häckar i Stockholm och Malmös mer välbärgade kvarter. Dessa bor i alla fall inte i glesbygden, varför pengarna hamnar i "Sveriges tillväxtmotor", som det heter om Stockholm.

HR

Ps. Thomas och jag försökte oss på en projektansökan en gång, men förstod snart att vårt gränsöverskridande projekt (vilket projekten var avsedda att handla om) inte var populärt. Möjligen för att vårt projekt syftade till att belysa mångfalden bland bondeorganisationer i EU, bl.a. genom att bjuda hit Via Campesinarepresentanter från EU. Visa på mångfald som alternativ till vår enfald i fråga om bondeorganisering (p.g.a. "tvångskollektiviseringen av Sveriges bönder"). Bjuda i professor Jaques Berthelot, till exempel. Det hade varit något det!

Jag var för många år sedan på ett seminarium i Bryssel anordnat av Kommissionen. En representant från Kommission kritiserade vissa länder, utan namns nämnande, för att pengarna där inte nådde sina mål utan togs om hand av myndigheter och stora väletablerade organisationer, i vars fickor pengarna alls inte var avsedda att hamna.

Jag kände spontant att det är Sverige han talar om, men Sverige är kanske inte ensamt om det sättet att ta hand om projektpengar på? Ds

22 november 2013

Kommunala lantbruk

Kan en kommun gå runt upphandlingsregler genom eget kommunalt jordbruk?
Vad innebär det?
Är vi måhända på väg mot en socialistisk utveckling genom det liberala EU-regelverkets former?
http://www.lantbruk.com/lantbruk/kommuner-kan-ha-egna-kottdjur

Men var kommer bonden in i detta resonemang?

21 november 2013

Kansas farmer

Min favoritbonne sjunger...


Robocow

Robotmjölkning är det "nya"....
En robot på 70 kor brukar det vara....
Roboten ställer nya krav på korna.

Avelsarbetet måste ändras.
Exteriört måste juvret "byggas om".
Förr var det största problemet att få juvret att stämma med mjölkmaskinen. Den typ av maskin som varit standard i snart hundra år.... Efter att handmjölkningen ersattes av en maskin.
Men.. Roboten funkar inte riktigt likadant som vår gamla invanda mjölkmaskinen, så nu måste korna anpassas till Roboten...
Det verkar bli en liten återgång till forna tiders svårskötta juverformer.
För att Roboten skall klara jobbet....
Spenarna skall sitta på ett annat sätt.. Bakre spenar lämpligen litet lägre än de främre...
Spenarna skall sitta litet utåtriktade..inte lodrätt.

Dessutom måste psyket anpassas till maskinen och korna får inte få för sig att "häcka" runt foderbordet och Roboten, utan måste ha den inställningen att hon skall ut i friska luften, oavsett väder, för att tillfredsställa myndighetskrav...
Och absolut inte tycka att promenaden blir så vidlyftig att hon "hoppar över" ett besök hos Roboten, för då blir det för litet mjölk i tanken....

Höga krav på korna.
Så det blir att avla fram en Robocow!
http://www.pitea-tidningen.se/pitea

TG

-------------

Först driver politiken fram en "utveckling" med djurhållning i animaliefabriker som för att spara på EU:s dyraste arbetskraft, skaffar robotar att mjölka med. Vilket också framhålls som en önskvärd "utveckling". För att sedan försöka få dessa animaliefabriker att framstå som Astrid Lindgrens sörgårdar ställer politiken krav på betesdrift.

I sådana system, med kor som mjölkar 10-15000 liter mjölk (10-15 ton) räcker inte den energi korna kan få från betet, därför måste de hålla sig nära utfodringsplatsen (foderbordet) för att inte svälta ihjäl. Det går inte att kombinera så hög avkastning med betesdrift. Något av dessa krav måste man ge avkall på i "modern" mjölkproduktion.

Annars tvingar man bönderna till dubbelmoralister - ögontjänare. Eller som någon representant för en känd bondeorganisation i Sverige sa: Det är inget problem med djurskyddet bara man har goda kontakter.

HR

Willy och motståndet mot exploateringen av Rumäniens naturtillgångar

Willy Schuster, Via Campesina-medlemmen, småbrukare i Rumänien gör uppror mot exploateringen av Rumäniens naturresurser, bl.a. planerna på att utvinna skiffergas och öppnandet av en guldgruva. Om detta rapporterades det i de tidiga nyheterna i morgonens (21 nov) Eko-nyheterna. I senare sändningar var det inte längre med, men det sägs att det ska komma ett reportage i Studio ett i eftermiddag.


 Foton av Willy på kuskbocken och i färd med att ta hand om gårdens produkter.





Foto av två represen-tanter, men knappast tanter, för familjen Schuster och två av deras arbetshästar. 
Willy, som jag träffat vid olika tillställningar i EU, organiserade av Via Campesina Europa, tillhör resterna av den tysktalande befolkning som för ca 800 år sedan slog sig ner, som bönder, i det som i dag heter Rumänien. Han tillhör alltså samma "etniska" grupp som författarinnan Herta Müller, som fick Nobels litteraturpris 2009. Under alla dessa år har de bevarat sitt modersmål. De flesta av dem fördrevs dock under Ceaușescu-eran, men Willy har bitit sig fast på familjens jordbruk i en småskalig del av Rumänien. Där han driver ett jordbruk, med mjölkkor och grönsaksodling. Jordbruket drivs "konventionellt", det vill säga på gammeldags vis i kretslopp utan kemiska insatsmedel. Och företrädesvis med hand- och hästkraft. Handmjölkning, till exempel, sju kor, sa han, när jag senast träffade honom vid en demonstration i Bryssel.

Vid just den demonstrationen gick jag tillsammans med Willy (god personkemi mellan två personer från EU:s yttersta utkanter, Rumänien och Sverige), som rätt vad det var fick syn på ett kontor för en rumänsk handelsdelegation. Snabbt som ögat lämnade han demonstrationståget och kastade sig in på handelskontoret, växlade några ord med personalen och var strax tillbaka viftande med en rumänsk flagga, som personalen förärat honom.

Framme vid Place Schuman - http://www.youtube.com/watch?v=ohTu_WlUiO0 - som var avspärrat p.g.a. demonstrationen, var han en av de talare som höll ett lysande tal på engelska.

Jag har en del egna foton från den demonstrationen, men de sitter för närvarande fast i min gamla dator, så är det med mitt dator-engagemang.

Vi är några som länge talat om att göra en resa till Rumänien för att hälsa på Willy och hans familj, men vissa planer skjuts ständigt på framtiden. Han har dessutom goda kontakter runt om i Rumänien och kan säkert ordna ett program för vad mer av Rumänien man bör se.

Kanske kan vi utvidga antalet resenärer så att vi kan fylla en hel buss en gång framöver. Farligt att sätta en sådan snöbollstanke i rullning? Men kanske finns det "EU-projektpengar" (ha, ha - inte för småskalig verksamhet?) att söka för att fara dit och till exempel studera det rumänska "djurskyddet"?

HR

Folkaskiten är ett gift för jorden...

Redan när bönderna runt Berlin för över hundra år sedan fick krav på sig att ta emot folkaskiten från storstaden Berlin så fanns inga andra medel att ta till än - religionsfriheten.
Man anlitade filosofen Rudolf Steiner som rådgivare och han beslutade att:
"Folkaskit är ett gift"

Måste vi hänvisa till religionsfriheten i jordbruksfrågor - igen?

En enkel fråga av teknisk/biologisk art är....
När man binder P till slammet så används en Al-kemikalie. Som därmed inte längre är växttillgängligt.
Är verkan av denna kemikalie helt förbrukad i det slam som sprids på åkermark, eller är den fortfarande aktiv, ty man måste väl varit generös med denna substans för att få tillräcklig effekt?
Om så är fallet, binds då växttillgängligt P som finns i den åkermark som "slambehandlas" också så hårt att det inte är växttillgängligt?
En fråga bara! Utan svar?
Jag har i varje fall aldrig sett något resultat....

Varför använda åkermark som avfallsdeponi?
http://www.bt.se/debatt/ta-vara-pa-avloppsslammet(4032502).gm#disqus_thread

20 november 2013

Djurskyddskonferens

En möjlighet att följa årets djurskyddskonferens på nätet
http://www.jordbruksverket.se/

Konkurrensen

Idag har svenskt skattesystem visat att svensk arbetskraft är mycket dyrare än i övriga EU.
Ja, med Tyskland som undantag kanske...
Det har varit så sedan 1995 då särskilt åkerinäringen snabbt insåg sin situation och började med anpassningen till de nya förutsättningarna.
Lantbruket och LRF fattade inget, utan tvärtom överskattade sin egen förmåga. Vilket vi senare, en efter en, insåg.
Byggindustrin har under senare år, i takt med att €- krisen stoppat byggandet söderut, fått se hur byggjobbarna i Sverige blivit sydeuropeér.
Ungefär 20% av arbetskraften inom bygg tycks idag vara "gästarbetare" från övriga EU....

De är naturligtvis inga gästarbetare utan har full rätt att jobba här till de löner som de anser vara acceptabla...
Men det gillas inte riktigt.

Men konstigt nog skall jordbruket acceptera sådant.
Beror det på att det är "färdiga produkter"?
För i så fall skall man inte syssla med sådant som jordbruk, ty om man bara kan få politiskt stöd mot konkurrens på hemmaplan, i form av låglönejobbare, så bör man lämna sina kor därhän och ställa sig i kön på AF.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/utlandska-foretag-bor-kontrolleras-battre_8743238.svd