27 maj 2014

Förvuxna klövar ett politiskt problem

Eskil har gjort ett tillägg i Landsbygdsprogrammet.
Ett bidrag på 200kr per ko om hon "klövverkas" två gånger om året.
Man löser ett problem...

Klövar växer olika fort beroende på miljön. Det finns naturligtvis också genetiska skillnader mellan olika djur, vilket man knappast tar hänsyn till i avelsarbetet.
Men miljöskillnaderna är uppenbara. Det synes mest vara en utfodringsfråga. Mycket foder - större tillväxt på klövarna...

Jag upptäckte en gång att skötselskillnaderna mellan två olika år gjorde avgjorde om kon behövde manikyr alls.
Det var då jag enbart mjölkade på bete och inte gav extra kraftfoder till mina fjällkor. De kor som kalvade tidigt (jan-feb) fick extrafoder för att hålla igång fram till betessläppningen och utvecklade kraftiga klövar som krävde manikyr/klövverkning, medan samma djur en annan säsong -vid senare inkalvning - inte hade några problem alls med klövarna.

Samma gäller köttdjur.
Men.
Amkor som under vintern (de kalvar ju normalt frampå våren) blir utsatta för en alltför riklig foderstat riskerar att få förvuxna klövar. (Plus en del andra problem).
Nu är det ju så att länsstyrelserna, via djurskyddskraven, kräver att alla kreatur skall vara feta som färdiggödda slaktdjur och accepterar inte ett mer naturligt vinterhull...
Så på detta vis tvingar Djurskyddslagens tolkningar fram en situation med verkligt lidande för djuren!

Att högmjölkande "robotkor" kräver ständig manikyr blir på detta vis självklart. Ekonomiska realiteter måste inordnas i djurskyddslagen. Eller rättare sagt...
Djurskyddslagen anpassas till de ekonomiska realiteterna - den storskaliga jordbruksproduktionen - och måste stödjas med ekonomiska bidrag.
Medan Djurskyddslagens kravfunktioner kan ägnas åt det småskaliga, det biologiskt mer naturliga lantbruket.
Där kan man klämma till med full styrka då det bara påverkar den enskilde djurägaren...


http://www.ja.se/?p=44770&m=3433&pt=105

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar