12 maj 2014

Lantbrukare - ett machoyrke

Det statistiska kopplingen mellan mental hälsa och personlig ekonomi sägs vara stark.
Att svenska lantbrukare länge har varit illa ute när det gäller mental hälsa är väl känt.
Om stressen vid skördetider är alltför hög så sker lätt olyckor.
Självmord har skett när skörden felar...

Då lantbrukare är väldigt beroende av samhällets politiska funktioner, som CAP, så påverkar den jordbrukspolitiska debatten mycket och det politiska utfallet i den personliga ekonomin väldigt mycket.

Den absolut värsta tiden var nog ändå under ordförande Trapp. En period då Margareta Winberg var jordbruksminister. Dessa båda damer gick gemensamt ut och tyckte att "nu får det vara slut på böndernas gnäll!" Om företaget man drev gick dåligt så berodde det på att man var en dålig företagare! Självklart var det en fruktansvärt beskyllning! Politiken (jordbruksministern) och LRF (ordförande Trapp) tog inte på sig något ansvar utan skyllde allt på bönderna/ medlemmarna!

Under de senaste åren har svenska bönder härdats! Det är helt uppenbart.
Efter flera årtionden med en usel politik.
Men i andra delar av EU är man inte riktigt lika förberedd på kommande hårda tider...
Till exempel har "mental ohälsa" bland irländska bönder, ökat från 3% till 15% på några få år.
De ekonomiska åtstramningar som nu sker ger inget utrymme för nationell anpassning för irländska bönder då CAP- stöden varit en viktig del i den personliga ekonomin och inkomstskatten redan är mycket låg. (För svensk del finns stora skattesänkningar att göra om/när politiken inser att svenskt lantbruk måste finnas.)

Så här skriver man:
"According to a recent survey conducted by See Change, the National Stigma Reduction Partnership, 15% of farmers now claim experience with mental health problems, up from 3% in 2010. This is the biggest increase in direct personal experience of any group surveyed."

http://www.agriland.ie/news/one-third-farmers-delay-seeking-help-mental-health-problems/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar