13 maj 2014

Produktivitetstillväxten inom europeiskt lantbruk

I en intressant artikel om produktivitetstillväxten inom europeiskt lantbruk presenterar Alan Mattews uppgifter som han själv inte riktigt kan tolka.
Sådant är spännande. För oftast är Alan Mattews med kollegor väldigt överens om sina åsikter.
Men här får man som läsare en möjlighet att själv fundera litet...

Allmänt sett har produktivitetstillväxten minskat inom EU totalt under senare år. Under en nivå som politiken önskat sig allt sedan Romfördragets tillkomst för länge sedan. Vilket är en nyhet, tycks det.

Naturligtvis är svensk situation mest spännande och man kan jämföra med våra grannländer Finland och Danmark. Då uppstår en märkligt bild.
Finland, med sitt småskaliga jordbruk har den högsta produktivitetsökningen!
Man har en stark nationell inställning till livsmedelsförsörjningen och lantbruket.
Man slåss för varje detalj i CAP som kan gynna det egna lantbruket.
Danmark, med sin helt annorlunda historia, å sin sida anammar globaliseringen som nationell affärsidé för lantbruket. Även om det under senare år blivit ifrågasatt av dansk politik.
Men än har inte de danska lantbrukarna gett upp inför politikens nya uppfattningar.

För svensk del ser bilden annorlunda ut.
Det svenska jordbruket har bytt inställning.
Man har idag samma inställning till lantbruk som i Polen, Rumänien och andra EU - stater där folk lämnar lantbruket för att söka sig inkomster på annat håll.
Kvar blir några storskaliga företag som är mer beroende av de globala priserna och billig arbetskraft än personligt engagemang hos lantbrukaren.
En sorts kapitalistiska kolchoser som i en ekonomisk kris kommer att överges av både kapitalet och folket - precis som i forna östblocket.

Däremot var bilden av svenskt lantbruk de första åren efter EU - inträdet helt annorlunda.
Produktiviteten ökade markant en period.
Min tolkning av detta är att efter de usla åren 1990-1995 kändes framtiden bättre då EU fortfarande i stort sett hade kvar sin gamla jordbrukspolitik intakt.
(Finland genomgick aldrig en kris i början av 1990- talet utan den kom efter EU- medlemskapet då väldigt många småjordbrukare tappade förtroendet för näringen)
https://circabc.europa.eu/webdav

Men bilden ändrades allteftersom då svenskt lantbruk trots de nya villkoren inte kunde konkurrera ens på den lokala marknaden.
Importen tog över allt mer av svensk marknad och produktpriserna stagnerade...
Men den främsta anledningen till förändringen är den politiska atmosfären.
Vilket blivit mycket tydligt i regeringens hantering av det senaste jordbrukspolitiska beslutet (CAP) från förra året.
Och folk reagerar...
http://capreform.eu/what-is-happening-to-eu-agricultural-productivity-growth/

2 kommentarer:

  1. Hur mäts effektiviteten, skörd per areal, skörd per nedplöjd energi, skörd per person, skörd per investerad krona eller annat?

    Genom dessa olika mått skulle man kunna få fram mycket intressant att debattera om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Output delat med input....
      Alltså vad som kommer ut delat med vad som sätts in...
      Mer odlingsmark (?), mer folk, mer gödsel....

      Ja, det borde vara underlag för diskussioner.

      Radera