10 november 2014

Äta kakan och ha den kvar

En tyken artikel Farmers Weekly resonerar runt den nuvarande mejerikrisen.
Den är närmast ett slag i ansiktet på de flesta mjölkbönder, men är tyvärr väldigt klarsynt.
Underleverantörsrollen är inte alltid så fördelaktig...

Processen som skett i Sverige sedan 1945 och fram till idag är just det som artikelförfattaren påpekar som skett även i Great Britain. Små oberoende mejerier har gått upp i större bolagsformer...
Även om det sägs att ARLA är "medlemsägt"...
För svensk del.

Sedan har vi även andra problem med att förstå skillnaden mellan att vara 'spelare på marknaden' och att vara underleverantör. Sedan den 10 juni 1932, den dag då de svenska bönderna kollektivanslöts till LRF enligt politiska beslut i svensk riksdag, så har bönderna inte betraktats som 'riktiga' företagare!
Detta har hämmat de svenska böndernas förmåga att se verkligheten utan fortsatt uppfattat förutsättningarna genom ett politiskt filter. När det kniper är det politiken som måste garantera svenskt lantbruks existens....
Tror man.

Det är möjligt att det är så. Den dag det riktigt kniper.
Men den dagen är det också en ny ägare till gården...

Det finns en klockartro på att det finns en koppling mellan staten, LRF, "lantbruket - landsbygden" och den enskilde bonden/ägaren av sin fastighet.
Så är det inte!
Den ende som är fullständigt utbytbar är bonden...

Och i grunden är det just detta som artikelförfattaren här nedan påtalar.
Som underleverantör är kontrollen över sin egen ekonomi och förmåga att tåla allt avgörande för existensen som företagare.
Att protestera inför allmänheten och politiken är meningslöst och kontraproduktivt.
Menar han.
Det är en lyx som bara medborgare kan unna sig...

Man måste alltså skilja på sin roll som företagare och som medborgare.
Men hur många svenska lantbrukare gör det?

http://www.fwi.co.uk/articles/09/11/2014/147372/opinion-milk-protests-are-unjustified-and-naive.htm

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar