25 november 2014

Betraktelser under höstskymningen 2014

« Helvetets mörkaste platser är reserverade för dem som håller sig neutrala i tider av moralisk kris », Dante

Det är den varmaste oktobermånaden sedan 1954 (!) I dag var det 13C när jag drog iväg med hundarna upp i bergen till altitud 1.000m kl. 08.30 och 21C fyra timmar senare i Molitg (600m) vid midi. Det är torrt, bara några droppar i början av månaden och jag har profiterat på det fina höstvädret genom att rensa i trädgården och lägga upp vinterförråd av bl.a ved och nötter. Jag är en typisk ekorre/samlare och skulle aldrig ens drömma om att sätta min tillit till de kommersiella distributionskanalerna för min försörjning.

Vi har också plockat drivved från Vinca-dammen som lagrar upp behövligt vatten inför nästa bevattningssäsong. Dammen får sitt vatten från floden Tèt som är en av de tre huvudfloderna som genomrinner Roussillon. Nu under senhöst/vinter är den nästan torrlagd och längs sidorna hittar man mycket drivved som forslats från Pyrenéernas sluttningar och som slipats mjukt vita av strida vårvinterforsar. Man finner allt från mindre dekorativa träbitar till större stockar (en fyndhylla för min gode vän konstnären Lasse Nordberg som brukade samla drivved från stranden i Böste).    

Det är svårt i dessa tider att inte tänka på politik. Min moitié påtalar ofta att jag bör ägna mig mer åt positivt/konstruktivt tänkande och mindre åt den världsmisär som ständigt nyskapas av politiker. Och hon har givetvis rätt ; min röst är som ett rop i vildmarken, ingen som lyssnar. Samtidigt måste jag få utlopp för mina farhågor ; inte för mig själv och inte för mina barn, men för mina barnbarn och för planetens framtida uthållighet mot den massiva våldtäkt som hon ständigt utsätts för, en våldtäkt av människan, naturens enda reella hot.

I Europa käbblas det om ekonomi och arbetslöshet utan att ha fattat att vi står inför en nödvändig strukturförändring av hela samhället. Den politisk/ekonomiska visonen förmår inte att uppfatta detta  utan avvaktar nästa konjunkturcykel som efter ett ovanligt långt dopp ju måste bära uppåt, för så har det alltid varit.  Den ständigt ekonomiska tillväxt som behövs, ett par procent, för att hjulen skall rulla varken finns eller kommer att återuppstå, av det enkla skälet att ändlös tillväxt i en ändlig värld är en utopi.

Samtidigt som vi lägger all kraft på att söka nya innovativa knep för att stimulera en vid det här laget genomrutten bank/finans-sektor som skapar fiktiva tillgångar på löpande band, så blundar vi för verkliga huvudproblem som jordens överbefolkning. I takt med befolkningsökningen sjunker den ekonomiska bärkraften och den ekologiska uthålligheten.
För tio år sedan läste jag en FN-rapport som varnade för att  Europa inom de närmaste 20 åren kunde räkna med en immigration från Afrika om ca 100 miljoner. Ingenting har gjorts för att förbereda sig inför denna immigrationsvåg som hotar att rasera hela det europeiska välfärdssamhället.

Det finns bara en rationell och humanitär lösning på detta problem och det är hjälpinsatser på plats. Den afrikanska kontinenten kan försörja sig själv, huvudproblemet är kulturer som fokuserar på jaget/familjen/stammen och inte förmår omsätta detta i ett vidare perspektiv som t.ex. ; samhället. Här borde hjälpinsatser sättas in i stället för att skicka pengar som hamnar i fel fickor, långt från de behövande. En god vän till mig och chef för en amerikansk hjälporganisation « Heifer International » driver ett framgångsrikt projekt som går ut på att skänka en havande kviga till en lantbrukarfamilj. När kvigan kalvat förbinder sig biståndsmottgaren att  skänka kalven till en annan familj, o.s.v.. Hjälp till självhjälp.

Nu har Sverige som enda EU-land erkänt Palestina, trots att Sveriges villkor för att erkänna en stat  bl.a. är att staten har full kontroll över sitt område. Det som refereras till som « Palestina » är ett område som styrs av två terroristorganisationer ; Hamas och Hizballah som sedan 1948 befinner sig i krig mot Israel, den enda demokratiska staten i Mellanöstern. Sverige har härmed visat sina kort,  som en antisemitisk och proislamistisk stat, den (förhoppningsvis) enda av sitt slag i Europa.

Att det finns ca en halv miljon muslimer i Sverige bekymrar mig inte så mycket. Praktiserande eller icke praktiserande muslimer är i stort sett inte konstigare än praktiserande eller icke praktiserande kristna eller judar. Islamister däremot, eller för all del fundamentalistiska kristna eller judar är en helt annan sak. Det är de som anser att de har rätt och resten av världen fel. Islamisternas etniska rensning i Mellanöstern mot « bokens folk » som det står i Koranen med referens til judar och kristna har inget stöd i koranen ; « Den som dödar en oskyldig skall vara som om han dödat hela världen » . Islamisternas styrka ligger i deras makt över godtrogna analfabeter som låter sig offras i tron att de skall få det bra i paradiset. Det behövs bara en karismatisk ledarfigur för att skapa en masshysteri och det gäller tyvärr (som vi vet) också i Europa.

Jag ser emellertid inte med någon oro på islamiseringen, den har nämligen en gemensam nämnare ; splittring : « Jag mot min bror, min bror och jag mot vår far, vi mot stammen och vi tillsammans mot resten av världen ». Det är som den afrikanska stamkänslan « tribalism » som omöjliggör samverkan mellan olika stamfolk. Däremot tycker jag det är märkligt att världens militärt mest avancerade styrkor ; Nato och USA, inte förmår göra processen kort mot 30-40.000 jihadister (!)

I går dog världens främste gitarrist, zigenaren Ricardo Balindo alias Manitas de Plata (små silverhänder) 93 år gammal. Hans skivor såldes i 100 miljoner ex. och han inspirerade Picasso som bl.a. sa att Manitas var större än han själv som artist. Han föddes i Sète (södra Frankrike). Manitas spelade inte offentligt förrän tio år efter Django Reinhardts död 1953 av respekt för denne (också zigenare) den störste gitarristen som världen skådat. Manitas gick aldrig i skola och var helt självlärd på gitarr. Han var också en stor förförare och enligt egen utsago hade han förfört drygt 200 kvinnor och avlat 28 barn. Han dog lika fattig som han föddes i en husvagn i Sète.

I söndags var det val i den spanska regionen Catalunya (Katalonien, med huvudstad Barcelona)), motorn i den spanska ekonomin, ca 7 milj. Invånare. Valet gällde självständighet från Spanien och genomfördes trots centralregimens i Madrid  ogiltigförklarande, 81% röstade för självständighet. Madrid kontrade med att valet var odemokratiskt eftersom det var emot konstitutionen. Hur kan folkviljan vara odemokratisk ?!

I hela Europa pågår en folklig trend som syftar bort från den politiska nationalstaten till självständiga regioner som bygger på kultur, historia och gemensam värderingsgrund. Det mångkulturella samhälle som man vill genomföra i Sverige och som saknar stöd  i samhället har dödförklarats av bl. a. både Merkel och Cameron. Trots detta kommer den politiskt korrekta eliten att genomföra denna den största sociala revolutionen i Sveriges historia utan att lyssna på folket.

ECJ (European Court of Justice) säger att den fria rörelsen inte är en villkorslös rättighet (as defined in the European directive on free movement). Ett uppmärksammat fall för domstolen handlar om romen Elisabeth Dano (25), bosatt i Leipzig sedan 2010 och som fick sitt socialbidrag indraget eftersom hon aldrig aktivt sökt ett jobb. Hennes överklagande avslogs av domstolen i Leipzig och därefter av europadomstolen som skrev : »EU-migranter har rätt till uppehåll i ett annat EU-land upptill tre månader men har ingen rätt till sociala bistånd ».

Ulf Bergström 

Molitg Frankrike 
22 nov 2014

1 kommentar:

  1. Det är inte hat som är kärlekens motsats, det är likgiltigheten.

    För övrigt odlas ynkedom, feghet och mod som mest i rädslans tidevarv fast av olika individer.

    SvaraRadera