4 november 2014

Forskares lögner

I nedan artikel, som tydligen är ett referat från ett forskarmöte inom nordisk lantbruksforskning, kommer mina gamla "käpphästar" upp...
Att de nordiska lantrasernas genetiska egenskaper är överlägsna genom vårt unika geografiska och klimatologiska läge på planeten.

Tyvärr så försöker dessa rent kriminella forskare påstå något som redan praktikens bönder redan insett. Att lantraserna inom nordiskt lantbruk har egenskaper som gör dem unika i en annan driftsform än dagens oljedrogade system..

Därför påstår man att det "behövs forskning"!
Allt finns redan!
Men som vanligt vill den kriminella "forskningen" stjäla resurserna från bönderna.
Ett fenomen som bara efterträder den förra statliga kontrollen. Det som Gustav Wasa införde med sina schäferier och som kulminerade med Lantbruksnämnderna på sena 1900-talet.
Idag är det "forskning" kopplat till högskolor och multibolag som via olika patentsystem tar över den statliga dominansen...
Politiken är som vanligt bara en "hejarklack"!
"Mera forskning. Mera forskning!" Låter det...

Under tiden så stjäl forskare och multibolag de allmänna värden som finns kvar i vårt globala samhälle....
Som de nordiska lantrasernas unika genetik.

Att påstå att (som sägs i nedan artikel) att nordiska lantraserna inte klarar ett varmare klimat är helt fel. Alltså en ren lögn. Det visar fjällkornas reaktion vid etableringen i Argentina! Där fjällkorna klarar det varma klimatet bättre än andra...
Så här ligger "en hund gravad" - som det heter.
Fjällrasens förespråkare får se upp.
Varning för bondfångeri!

http://www.lantbruk.com/lantbruk/privatiserad-vaxtforadling-ett-hot-mot-framtiden

6 kommentarer:

  1. jag har en vän som varit professor. Hon gjorde en massa forskning och sedan gick hon i pension. Hennes forskning görs nu om. Till vilken nytta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där känner man igen...
      "Nya rön" kallas det då.

      Radera
    2. Dags att folk börjar förstå hur deras välstånd mals sönder i en allt ökande takt. En undersköterska med några års erfarenhet betalar 250 000 om året till politikerna när denne väl använt alla sina pengar.

      Med de produktivitetsökningar som varit de senaste decennierna är ett rimligt antagande att vi skulle kunna arbeta hälften så mycket med bibehållen standard. istället öppnar man upp för att höja pensionsåldern.

      Den forskning du nämner ovan är endast en droppe i Oceanen. Hur mycket som helst mals ner i en massa hittepå for the greater good.

      Bara de statliga myndigheterna har 200 000 anställda till det kommer Landsting och kommuner och nej de jobbar inte med att ta hand om gamla, sjuka och skola allihop.

      Radera
    3. Jajamen... Men jag inser att jag har fullt upp med bonnerifrågor på denna blog...
      Även om det regnar så har jag annat också för mig.
      När det fryser till känner jag för att gå till skogen med motorsågen...
      Skall gallra fram en skogsväg, tänkte jag.
      Så att jag kan släppa in en grävmaskin som jämnar till och gör litet diken och sånt...

      Radera
    4. Ja fokusera du på bonn/mat frågorna, det gör du himla bra. En riktig rotare.

      Så spretar vi lite i kommentarsfälten istället :-)

      Radera
  2. Jag har en flock genbanksregistrerade Ölandshöns här på mitt berg i Värmlandsskogarna. Under den period på sommaren när inte det är nysått i land, plantorna tål lite sprättande och hönsen går fria så rör de knappt havren jag slänger ut till dem. De behöver den inte. Deras födosök är så effektivt att de i princip håller sig med näring ändå trots att äggproduktionen är som störst.

    Givetvis inte ett ägg om dagen nu när de har några år på nacken men ett var annan dag under sommaren. Foderkostnaden går mot noll och dessutom får jag hjälp med ogräsrensning och hjälp att hålla tillbaka djur och insekter som kan skada mina grödor.

    En annan mycket viktig egenskap hos hönorna i de skogsbygder där jag bor är hur de hanterar rovdjur, hos mig framför allt från skyn. Förra sommaren såg jag höken fem gånger, man kan fundera över hur många gånger han var här när jag eller min hustru inte såg. Det var fullt liv trädgården mer än en gång och jag var säker på att det skulle saknas någon men icke. Först sent på hösten när jag kom hem sent en mörk kväll lågdet en slagen höna i trädgården. I år har höken inte lyckats ta någon än så länge, peppar, peppar ta i trä.

    Djur med andra egenskaper än industriell stordrift är mycket viktiga att bevara. Det märker man så fort man kommer dem nära och lär känna dem. Bra om tillräckligt många av oss håller dem vid liv.

    SvaraRadera