27 november 2014

Nu kommer en lång post om GMO-grödor.


Jag är fräck nog att kopiera av Carl Schlyters Facebook meddelande.
Han är nog den som förstår frågan bäst ur politiskt vinkel.


Det har blivit lite rabalder om att Sverige för första gången tänker själva kring GMO-frågan istället för att slentrianmässigt rösta ja till nya grödor.
EFSA:s roll är att göra en granskning och se om grödan är säker för foder/mat/utplantering, samt under vilka villkor det kan ske. Kommissionens och ländernas roll är att bedöma även andra aspekter av politiken. Hela beslutsproceduren skulle vara meningslös om man alltid följde EFSA eftersom en gröda per definition är accepterad av dem om den kommer upp till beslut. Dvs det är i så fall meningslöst med fortsatta diskussioner. Många glömmer punkt 32 i förordningen om GMO:
"Det är allmänt erkänt att enbart vetenskapliga riskbedömningar i
vissa fall inte kan ge all den information som bör ligga till grund
för ett beslut om riskhantering, och att andra berättigade faktorer
som är relevanta för frågan får beaktas."
När kommissionen skall lägga fram sitt förslag (art 17) ska de ta hänsyn till:
"alla relevanta bestämmelser i gemenskapslagstiftningen och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan. Om utkastet till beslut inte överensstämmer med myndighetens yttrande skall kommissionen förklara varför det föreligger skillnader."
Dvs man skall kunna göra en annan bedömning än EFSA. Det kan till exempel handla om att de riskminimeringsåtgärder som EFSA kopplat till sitt godkännande inte bedöms kunna genomföras i praktiken, eller att andra problem uppstår i genomförandet av beslutet.
Dessutom uppfyller i princip ALDRIG ansökan lagens kriterier, några exempel från direktivet om avsiktligt utsättande. Den vetenskap som ska ligga till grund för besluten är fylld av bedömningar, uppskattningar och antaganden eftersom man sällan eller aldrig gör långtidsstudier eller ens oberoende studier:
Man får inte godkänna om man inte undersökt punkt 25 " fältförsök i ekosystem som kan påverkas av användningen." Man har oftast bara testat på några enstaka platser.
Punkt 19: "Eventuella miljörisker bör bedömas i varje enskilt fall innan utsättning sker. Därvid bör ta vederbörlig hänsyn till de potentiella kumulativa effekterna på lång sikt som är kopplade till interaktionen med andra genetiskt modifierade organismer och med miljön."
I Bilagan specificeras detta närmare: ""Kumulativa långsiktiga effekter" innebär de ackumulerade effekterna av medgivanden på människors hälsa och miljön, inbegripet bl.a. floran och faunan, markens bördighet, markens nedbrytning av organiskt material, näringskedjan, den biologiska mångfalden, djurens hälsa och resistensproblem i samband med antibiotika."
Standard är alltid max 90 dagar på djurförsöken. Sällan ser man några kompletta långtidsstudier av dessa saker i ansökan.
Punkt 20: "oberoende vetenskapliga utlåtanden."
EFSA har fått massiv kritik för att inte ha tillräckligt oberoende experter i sin GMO-panel. Dessutom är nästan all dokumentation om godkännande baserad på företagets egna studier, dvs i princip ska ett bolag själva lägga fram bevisen för att deras gröda inte skall bli godkänd...
EFSA och nationell utvärderingsmyndighet kan och ska inhämta annan information, men till sin natur är det få andra som utvärderat ett företags nya gröda. I punkt 21 ska myndigheter satsa på oberoende forskning, men få gör det, det mesta sker i samarbete med bolagen som ansöker.
Punkt 38 är ganska absurd: "Om en anmälan avslås till följd av en bekräftad negativ bedömningsrapport bör detta inte påverka framtida beslut som bygger på anmälan om samma genetiskt modifierade organism till en annan behörig myndighet."
Punkt 40 tar hänsyn till demokratin "Allmänhetens synpunkter bör beaktas i det förslag till åtgärder som föreläggs den föreskrivande kommittén."
Ett problem är också att man överför resultat från ett försök till ett annat. I den senaste redan godkända ansökan hade man undersökt ett klassiskt Bt-toxin, men den variant man undersökt effekterna på bin med var inte densamma som producerades av växten. Dessutom hade man inte alls undersökt effekter på trollsländor och andra pollinerande insekter än bin. Ytterligare en brist var att man överfört studier från ekologisk odling som tillåter enstaka besprutningar med Bt-toxin. Detta är helt fel då dessa görs vid enstaka tillfällen och inte en konstant produktion som hos GMO-grödan. Jämför med hur skönt det är att duscha tre minuter per dag men kanske inte stå där 24 timmar, varje dag. Dessutom är ekologiska bekämpningsmedel naturligt framställda med sju specifika nedbrytningsstadier i målorganismen (majsmott i detta fall) den genmanipulerade varianten är kapad och är bara specifik i fyra led, vilket ökar risken att andra än målorganismen drabbas.
Allt detta släppte EFSA igenom, ni kan själva bedöma om det är ansvarsfullt.
Alla vetenskapliga bedömningar bygger på risker, men det finns ett problem med grödor. Om man planterar ut en gröda och den giftproducerande genen kan hoppa över från GMO-raps till vild åkersenap så kan denna förorening sprida sig och öka med tiden. Dvs man måste vara unikt försiktig. (Försiktighetsprincipen är först i art 1 i hela direktivet) Vanliga föroreningar bryts ned, späds ut eller sedimenterar, men en GMO-förorening kan (ibland) föröka sig själv.
Andra viktiga skäl att ta hänsyn till är de monokulturer som standardiserade GMO-grödor ger upphov till, patenträtten och dess maktförskjutning från bonde till storföretag.
Jag hoppas att denna långa förklaring visar på vissa brister med lagstiftningen, dess tillämpning och varför EFSA, Kommissionen och länderna har olika roller och därför helt logiskt kan fatta olika beslut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar