24 november 2014

Svenska "hittepå"- lagar

Svensk juridik har sedan 1995 en helt klart ny och annan situation än tiden före 1995.
Före 1995 var svensk lag just bara svensk...
I samma tradition som funnits sedan Gustav Wasa.
Fram till Carl Lidboms tid... (Kalle Batong)
Politiken bestämmer vad som är lag och rätt!
Sedan, vad som är politik det kan ju variera....

Det innebär att lag och rätt kraftigt kan variera under tiderna. Vilket särskilt i dagens turbulenta tider kan oroa. Efter 1995 har Sverige förlorat sitt "samhällsprojekt", det som drivits under nästan hela 1900- talet - Folkhemmet - och istället har "Förvirringens tid" inträtt. Alla springer åt olika håll...
Vilket kanske inte var tänkt som en utveckling efter 1995 - med medlemskapet i Europeiska Unionen. Men så blev det...

Skillnaden mellan kontinental juridik och svensk juridisk tradition har blivit mycket tydlig under senare år. Många fall av egendomliga svenska rättsfall har testats i kontinental rättstradition och funnits inte hålla måttet. Och efter 1995 är det kontinental rättstradition som gäller även i Sverige. Den romerska naturrättens tradition.

Förståelsen för denna rättskulturella skillnad har särskilt landets högsta jurister svårt att inse och förstå. Vilket är kanske förståeligt då de kan betraktas som "fackidioter".
Det avslöjas tydligt i en kommentar, som finns i svensk översättning, från kontinenten om just de ständiga bakslagen för svenskt rättsväsende i överklagandena. I en kommentar där man, på vanlig svenska, undrar om höga svenska jurister är läskunniga då det inte bör vara nödvändigt att driva samma typ av ärenden gång på gång till högsta instans utan att ett principiellt fall borde gå att implementera i hela det svenska lagsystemet.
Men konstaterar att så inte görs...

Är det då högsta domstolen i Sverige som inte begriper, eller är det prestigen som gör att man vägrar?
Eller är landets högsta jurister bara rena "fackidioter" som inte kan ta in nya "rön"?

I nedan länk har en "enkel" bonde insett allt detta, men tycks inte nå fram riktigt.
Han har insett att svenskt rättssystem inte är som på Gustav Wasas tid längre.
Men det har inte domstolsväsendet insett!
Och politiken.
Svenska avvikande, från kontinental juridisk tradition, lagar är att betrakta som "hittepå"-lagar och kan ställa till det för både politiken, medborgarna och domstolarna, då man inte fullföljt ambitionen att anpassa svenskt rättsväsende till Europeiska Unionens standard. Vi lever därmed i ett juridiskt vakuum i dessa yttersta tider!
Vilket är särskilt tydligt inom djurskyddet.
http://www.atl.nu/arbetsliv/f-r-inte-resning-i-djurskyddsm-l

6 kommentarer:

  1. Berndt Eriksson24 november 2014 10:30

    Kammarrätten i Stockholm och länsstyrelserna infördes av Axel Oxienstierna när Sverige var stormakt. Ränderna sitter i. Dessa institutioner skulle tillvarata Kungens intressen eftersom han mestadels var ute och krigade. Idag ska de försvara den politiska makten! Betänk att länsstyrelserna lyder direkt under regeringen. När det gäller övergången till medlemsskapet i EU vill jag citera vad professor em Jkob Sundberg skrivit i sin skrift "Minne", s 133:
    "Diskrepanserna blev sedan än mer tydliga när Sverige inlemmades i vad som nu är EU och den svenska nomenklaturan visade upp sig i Bryssel. Emily von Sydow har målande beskrivit mötet.
    Svenskarna kom helt oförberedda. Många vittnar om den storögdhet med vilken man trädde in i mötesrummen. Vad som gjorde starkast intryck på Christer Asp var just att man hela tiden sökte den lagliga grunden för alla beslut. Själva den juridiska klassificeringen av förslagen var avgörande för hur de skulle kunna behandlas - ”Finna den rätta legala basen” var den tjatiga, från engelskan och franskan direktöversatta uppmaningen, som lät som något ur ett studentspex från juridiska fakulteten, men som var långt ifrån lustigt för de drabbade nordborna, som sin tradition trogna alltid letade efter den politiska basen att bygga ett beslut på. Jurister finns
    också på svenska departement, men de har lärt sig att hålla sig på mattan.
    Rättstjänsten på svenska departement är väsentlig, men den har inte rollen som stoppochbeläggpoliser, utan den består snarare av hyggliga konstaplar som visar vägen, så att ett lagförslag inte står helt i strid med grundlagen.
    Frustrationen i svensklägret över EU:s juridiska system var påtaglig. Det kvävde till och med diskussion i ämnen som låg utanför kommissionens formella befogenhet. Annat var det i gamla Norden , där en fråga kunde diskuteras och därefter tas upp i en motion på en partikongress, för att sedan eventuellt leda till ett förslag om lagändring.
    Juridikens makt över politiken i EU är också en viktig förklaring till Sveriges
    tveksamhet inför unionen. Juristernas roll i Sverige har varit svag vid en internationell jämförelse och de möts i allmänhet med stark misstänksamhet. Tanken att en jurist skulle representera en nykter motpol till etablissemanget är i Sverige ganska främmande. Svenska jurister har aldrig spelat den centrala rollen som majoritetens kontrollörer, som i kontinentala länder med enväldet i relativt färskt minne".

    SvaraRadera
  2. Jodå, så är det nog. Det insåg jag som liten enkel bonde redan vid det svenska medlemskapet 1995, att det skulle bli problem, men jag har en viss känsla av att vi är på rätt väg.

    En i sammanhanget mycket viktig del är just begreppet domstol och vad man avser med det.

    Som enkel bonde insåg jag redan från början att varken myndigheterna eller förvaltningsdomstolarna uppfyller kraven på domstol.

    Man kan säga som så att beslutet att inte få resning inte är så bekymmersamt eftersom det inte fattats av en domstol utan av sådana som inte förstår bättre.
    Ulf Pettersson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmm...
      Det är nog bättre att vara en klok enkel bonde än en imbecill hög jurist...

      Radera
  3. Man kan tillägga att Jacob W.F. Sundbergs Minnen finns att läsa på ioir:s hemsida.
    B-J B.

    SvaraRadera
  4. Mycket belysande om rättsrötan i Sverige. De dumma svenskarna är så indoktrinerade att tro att den demokratiska majoritetens representanter får bestämma vad som helst. Att det är demokratins signum.
    När det i verkligheten visar på proletariatets diktatur eller annan jämförbar styggelse.

    SvaraRadera
  5. Hej Mats

    Jag har alltid hävdat att man måste lära sig skilja på verksamhetskrav och stödvillkor. Det är detta som ärendet avser. De behöriga myndighetstjänstemännen vet inte ens vad ett verksamhetskrav är. Jag har försöktförklara detta under många år.

    Jag hänvisar numera till alla verksamhetslagarna inom åkerinäringen, krav på tillstånd till yrkesmässig trafik. bestämmelser om kör- och vilotid mm.
    Således helt vanliga nationella lagstiftningar.

    Fortsättningsvis skall jag utöka exemplet på en verksamhetslag genom att hänvisa även till veterinärer och läkare. Såvitt jag kan förstå måste veterinärerna anse att "Hästpratarna" tillhör deras gemensamma skrå och att även kvacksalvarna måste anses tillhöra läkarnas eget skrå, men jag undrar om det går in vad ett verksamhetskrav är.

    Hälsningar
    UFFE

    SvaraRadera