24 december 2014

En Godare Jul

Häromdagen var jag på en bondemöte.
Det kallades "Greppa näringen".
Ett projekt som "näringen" kört med EU-pengar under lång tid.
Där bönderna skulle lära sig att hantera sin gödsling på ett "bättre" sätt...
Så man inte skapar algblomning och annat med sina gödslingsförluster....
Ett projekt som skapat mycket onödigt arbete åt traditionell rådgivning då man först nu börjar inse att Saltpulsen är det avgörande för algblomningen i Östersjön..
Nåväl, det var inte förskingring av EU- medel jag skulle fundera kring.

Jag satt där som en grundkurselev och tittade på datorstyrda bilder. Då det just var datorn (och min ålder) som skilde situationen från min grundkurs på lantbruksskolan 1968.
Jo, en sak till...
Bredvid mig satt en gammal kompis, min rumskamrat från 1968.
Han är givetvis lika gammal som jag, men jag minns från 1968 när han berättade om sin fars gödslingsvanor att "hemma lägger vi 60 kilo kväve på kornet"...
Enligt siffrorna på datorn är skillnaden mot förr cirka hundra kilo kväve mer idag.
Inget annat skilde ut detta möte i "Greppa näringen" mot resonemanget från vår grundkurs på lantbruksskolan vintern 1968...

Fotosyntesen styr jordbrukets funktioner fortfarande..
Vädrets makter styr det dagliga arbetet fortfarande..
Politikens klåfingrighet styr långsiktigt fortfarande..
Maten är fortfarande för dyr...

Men denna "enorma" skillnad i kväveförbrukning då?
Jo, spannmålssorterna har förändrats genom avel, urval för starkare strå som gör att tyngre ax inte viker växten utan den står upprätt så att man kan skörda utan problem...
Inget annat. En litet högre skörd...

Hur kan då denna lilla, närmast obetydliga, förändring sedan 1968 ha en så totalt genomgripande förändring på livsmedelspriserna nu inför Julen som beskrivs i nedan länk/artikel i DN?

"Julskinka i konsumbutikerna i Stockholm hade i december 1988 ett ordinarie pris på 66,80 kronor kilot. I Coop i Farsta centrum i södra Stockholm låg priset i december i år på 79,90 kronor kilot. Men räknas 1988 års pris om till dagens värde på kronan blir priset 201,40 kronor. Det är ett prisfall – när inflationen räknats bort – på 31 procent."

Priset på Julskinkan är i stort sett det samma i nominellt värde idag som 1988...
(Jag minns att min kommunala chefs lön 1990 låg klart under 20 000kr per månad. Ett jobb som idag drar in minst det dubbla..)

Kunde man leva på att föda upp grisar 1988?
Ja, det gick.
Kan man leva på att föda upp grisar idag?
Knappast...

Finns det andra skillnader än skinkans egentliga värde?
Att stöden till jordbruket, som idag går via Bryssl, är större än 1988, som man får intrycket av i artikeln, är inte riktigt.
Det samlade jordbrukarkollektivet hade ungefär samma nominella stöd för sina insatser på 1980-talet som idag, så summan har minskat radikalt.
Skattetrycket på låga inkomster har ökat kraftigt sedan skatteuppgörelsen på 1990-talet. Vilket skiljer ut Sverige från övriga EU!
Denna stora skillnad från övriga EU har sakta påverkat svenskt näringsliv och påverkar även framtiden. Även inom lantbruket.
Särskilt nu i Juletider, när ARLAs leverantörer fick sin Julklapp, en rejäl örfil, en prissänkning, av sitt företag..

Inom ARLA är man helt medveten om de svenska leverantörernas situation. Att svensk mjölkproduktion, som leverantörer till ett europeiskt mejeriföretag med internationell inriktning, inte har någon framtid. Lönsamheten för svenskt lantbruk är för usel, med svenska förutsättningar, för att kunna konkurrera ens på en "gemensam europeisk marknad", alltså inom EU.
Fast det visste vi.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/billigare-njuta-av-julens-klassiker/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar