2 februari 2015

Motion till riksdagen 2014/15:1355 av Kristina Yngwe (C)

Tyvärr bygger motionen på redan etablerad men lagstridig praxis.

 

Brott som ger mer än 6 månaders fängelse ska enligt djurskyddslagen åtalsanmälas och därmed avgöras i tingsrätt.

Praxis ignorerar detta när ärendet sänds till Förvaltningsrätten som inte granskar bedömningar i sak - bara behörighet.


Inspektören i TV4-såpan Djurskyddsinspektörerna säger att i tingsrätten blir det för lindriga straff ---vi för djurens talan genom administrativa åtgärder

 

Förordning som anger bör-uppmaning blir i praktiken ovillkorlig.

 

Föreläggande som är "av väsentlig betydelse för djurskyddet" kan enligt praxis vara vilka tyckanden som helst.

 

DL §26 om föreläggande 'för att lagen ska följas' används tämligen godtyckligt för att utfärda förelägganden baserat på tyckande och ögonblicksbilder även om krav inte finns i lagtext/förordning utan är en bedömning av risk för lagen kommer att brytas. (Mantrat "Lagen är förebyggande")

 

DL §29 används som om varje föreläggande är 'av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt'. Praxis har blivit "Tre förelägganden ger djurförbud".

 

 

DL §32  besluta att ett djur som är utsatt för lidande omedelbart ska omhändertas används enligt praxis för att omhänderta samtliga djur för en djurhållare Eller t o m djur som han har ägt men överlåtit.

 

 EU föreskriver dessutom minimikrav för djurskyddsinspektörer som praxis blev LAS för befintliga miljöinspektörer utan den kompetensen.



Är det nya versioner på lagar som krävs, när tillämpningen ändå inte följer lagtexten?

 

Motionera om införande av tjänstemannaansvar och möjlighet till ansvarsutkrävande i en förvaltningsdomstol värd namnet!

 

Men det är ändå positivt att någon i parlamentet börjar inse problemen.

 

Åke Skogevall


http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Starkt-rattssakerhet-i-djursky_H2021355/?text=true

2 kommentarer:

  1. Självklart kan man förändra lagstiftningen, men det räcker med att följa lagstiftningen. I och med medlemskapet i EG år 1995 blev vi också skyldiga att följa stadgan om de grundläggande rättigheterna.

    Genom propositionen 2005/06:128 anpassade vi ett stort antal lagar till EU-rätten.

    Bland annat infördes i djurskyddslagen en ny paragraf 24b innehållande en obligatorisk anmälningsskyldighet för kontrollmyndigheterna till polis/åklagare för att uppfylla krav en i förordningen EG nr 882/2004, artikel 55.

    Detta var förutsättningen för att genomföra stödförordningen EG nr 1782/2003 (senare ersatt av förordningen EG nr 73/2009).

    I dessa förordningar föreskrivs nämligen att avdrag skall ske på jord- bruksstöden (gårdsstödet) i form av ett s.k. tvär villkorsavdrag.

    Detta avdrag är uppdelat i två artiklar. Den ena (artikel 66) handlar om de oaktsamma överträdelserna och den andra artikel 67 om de avsiktliga överträdelserna.

    ENLIGT SVENSK LAGSTIFTNING KAN EN SKULDFRÅGA ENDAST AVGÖRAS GENOM FÖRUNDERSÖKNING. DET INNEBÄR ATT ENDAST ETT STRAFFÖRELÄGGANDE FRÅN ÅKLAGARE ELLER LÄGST DOM FRÅN TINGSRÄTT KAN FASTSTÄLLA EN ÖVERTRÄDELSE.

    Regeringen har uttalat att samma bestämmelser även skall gälla de djur som inte omfattas av EU:s direktiv.

    ulf pettersson

    SvaraRadera
  2. Står en tjänsteman och säger så i TV utan några reaktioner? Helt makalöst och bara ytterligare ett tecken på att det skall mycket till innan utvecklingen där demokratin tar död på sig själv avbryts.

    SvaraRadera