8 februari 2015

Mycket skrik för litet ull

När nu den omdiskuterade boken från SLU som "gjorde ner" ekologiskt jordbruk ligger som pdf-fil på nätet så måste man ju läsa den.
Det blev en besvikelse.
Jag hade hoppats på något nytt. Något spännande som kunde ruska om litet i sinnet...
Vad jag fick mig till livs var gammal skåpmat.

En partsinlaga från ett par stofiler inom den akademiska världen som jag betraktar som dessutom köpta av olika intressen utanför universitetsvärlden.
Visserligen tyckte jag själv att en del lärare man träffade under studietiden var ganska mossiga, men...
Så en kort recension av boken, det som finns på nätet i nedan länk, är att det just var "mycket skrik för litet ull".
Om någon undrar vad det gamla bondska uttrycket betyder så kommer det troligen ur en sammankoppling av grisens skrikande vid slakten förr (före slaktlagstiftningen på 1800-talet), då man egentligen inte bedövade grisen före avblodningen utan skäktade grisen. Vilket innebar en väldig massa väsen.
Och en liknande behandling av ett får vid klippning....
Fåren är tyst och ger massor av ull.
Och grisen skriker för fullt och har ingen ull att klippa....

En sorts tunnelseende verkar stofilerna från SLU lida av..
De politiska beslut som passar in i deras tankegångar är helt accepterade, medan andra politiska beslut - som inte stämmer med herrarnas uppfattning - är då helt felaktiga.
Hela boken lider av dessa problem. Vilket gör den till en meningslös partsinlaga.
När möjligheterna fanns att göra något intressant av uppgiften.

Och den viktigaste detaljen i resonemanget om jordbruk - ekonomin - fanns inte ens med alls.

http://pub.epsilon.slu.se/11755/

8 kommentarer:

  1. Tja... att de skulle vara "köpta" av andra intressen tror jag inte på. Det finns nog en kärna av sanning i vad de skriver i förordet, men framför allt: tänk dig in i deras situation istället: Som SLU-forskare har de inte så många möjligheter att finansiera sin forskning. De är hänvisade till att söka medel från de politiskt styrda forskningsstiftelser som finns, som Formas, och när politikerna, övertygade om förträffligheten i det "ekologiska", ger anvisningar om att allt större forskningssatsningar ska göras på ekologiskt så krymper utrymmet i motsvarande grad för konventionell forskning. Alltså torde det vara politikerna med makt över forskningspengarna som är målgruppen. Och som jag sagt tidigare: Formas torde vara en av de skummaste maktfaktorer vi har i samhället.
    Och ja, jag har svårt att tro att en ekonom hade godtagit de malthusianska "räcker maten"-argumenten. Men när det gäller markfysik får man väl förutsätta att de vet vad de säger.

    Men rent generellt: Alla nya forskningsrapporter från SLU görs alltså tillgängliga via
    http://pub.epsilon.slu.se/
    och alla examensarbeten på
    http://stud.epsilon.slu.se/
    - att skanna av "de senaste publiceringarna" ett par gånger i veckan tar inte lång tid, men ger skaplig koll på vad som görs...
    B-J B.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har nog rätt i dina invändningar.
      Politisk styrning i den riktning man eftersträvar....
      Men någon marknad diskuteras inte utan mera en sorts planekonomi, där man helst skall hålla sig borta...
      Fö sin egen skull.

      Radera
    2. Det är därför man accepterar vissa politiska propåer men inte andra... Därför att man naturligtvis känner i luften vart det blåser...

      Ja, det har man ju förstått på andra, som trott sig kunna ta sig fram i den världen...
      Att vara en "enkel" bonde har faktiskt haft sina fördelar...
      Jag har aldrig behövt kompromissa med mitt samvete, även om det ibland tvingat mig att kröka rygg....

      Radera
  2. Nu har jag bara läst de tre första kapitlen, men en sak jag inte har noterat förut är att ursprunget för ekologisk odling främst uppstod i Tyskland och England.
    Odlingsförhållanderna och markstrukturen där är ganska likvärdig, med en så gott som obegränsad tillgång av kalk till exempel.
    Rätta mig gärna om jag har fel.
    Med andra ord är tillgången på mineraler där ett mindre bekymmer för odlaren.

    För övrigt erkänner de att flaskhalsen för EKO är tillgången på just naturgödsel. det om något har EKO-förespråkarna gjort allt för att tona ner.
    De var glasklara med att vid en omställning till mer EKO krävs en kraftig ökning av idisslare i jordbruket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att försörja allt folket med eko, enligt nuvarande tankar, går naturligtvis inte...
      Är det någon som inbillar sig det?
      Med samma priser?
      Med samma arbetsinsatser och samma ekonomi för bonden...?
      Skillnaden mellan eko och annan bulkvara bara ökar, egentligen...
      Om man nu menar eko och inte bara KRAV som jag tycker är något annat...
      Sedan, om ekonomin ytterligare försämras så är det bara en sorts eko som finns kvar i praktiken..
      Eller som i Sverige. Man sysslar med något annat.

      Radera
    2. Där är vi överens, någon enstaka procent av befolkningen som skall förse resten med all mat, det fungerar inte i längden.

      Radera
    3. Av en tillfällighet hittade jag denna artikel angående EKO och Kalkning.
      http://www.lantbruk.com/lantbruk/ekoodlare-far-klara-sig-utan-strukturkalkning
      Vad jag försöker säga är att förutsättningarna för EKO inte är anpassade efter våra förhållanden.
      De ekonomiska förutsättningarna har vi redan avhandlat, EKO är gjord efter hur bönders förhållanden var före andra världskriget.

      Radera
  3. Ett passande citat från ett förslag till en dom i EU-domstolen:

    56. Gemenskapens beslutsprocess är långsam och medlemsstaterna måste godta att resultat inte kan nås lika snabbt som när de agerar på egen hand Om de emellertid skulle ha rätt att kringgå denna process så snart det passade dem, skulle gemenskapens beslutsfattande bli meningslöst. Jag anser vidare att viss försiktighet bör iakttas beträffande medlemsstater som använder sin externa behörighet för att ingripa i den interna maktbalansen i gemenskapens beslutsprocess.

    58. Sverige lät inte denna beslutsprocess löpa sin gilla gång för att utmynna i ett rådsbeslut som vare sig var för eller emot ett tillägg av PFOS i konventionen. Sverige skulle ha deltagit i gemenskapens beslutsprocess fram till dess att ett sådant beslut nåddes, även om Sverige i politiskt hänseende ansåg att dess ansträngningar för att nå fram till ett gemensamt förslag om tillägg av PFOS i konventionen var lika utsiktslöst som när lämlar rusar fram mot klippans rand.

    SvaraRadera