28 mars 2015

Sju frågor om europeisk mjölkproduktion eller slutet är nära

I den sista striden om svenskt jordbruk hörs olika röster i debatten.
Folk som inte har en aning om förutsättningarna yttrar sig överallt.
Ja, det är väl kanske ingen nyhet, så har det varit "i alla tider".
Men numera låter det på en del som de faktiskt har något att tillföra...
Vilket den som bara är van vid den svenska debatten kan tro.
Som i nedan länk.
http://www.dn.se/debatt/avreglera-eller-lat-den-svenska-mjolken-forsvinna/

De fem punkterna som nämns då...?
GMO-sojan påverkar naturligtvis, men soja i fodret är en liten del, mycket liten, ibland påverkar det inte alls då det finna alternativ till soja.

Djurskyddsreglerna påverkar inte den storskaliga produktionen nämnvärt då dispenser blivit vanliga och terapibete, som nämns i debattartikeln, har varit standard sedan korna av ekonomiska skäl ökade sin dagliga produktion långt över vad de kan finna i foderbehov på bete. Frågan är i grunden löjlig... Det berör mest huruvida Arla kan fortsätta med sin reklam - Bregottfabriken - i nuvarande form..

Dieselskatten.... Visst, bränslet är dyrt idag. Med den struktur på de förvuxna produktionsenheter som skapats i områden där odlingsmarken är utspridd i landskapet så blir transporterna enorma. Dessa bönder ligger på vägarna med sina traktorekipage hela tiden. Då de oftast idag sköter flera socknars odlingsmark.

Sedan tar man upp "gödselskatten". Just där avslöjar de tydligt sin okunnighet om mjölkens produktionsvillkor. Givetvis är det en onödig kostnad, men just mjölkproduktionen ger mycket gödsel, även då kväve, som måste återföras till odlingsmarken. Det påverkar inte så mycket, ekonomiskt. Naturligtvis är det en orättfärdig miljöskatt då det inte motiveras ur den vinkeln på ett korrekt sätt från politikens sida.

Punkt fem, angående konkurrensregler.
Där har man hittat en svag punkt i systemet. Mejeriernas, ja, hela branschens följsamhet inför myndigheternas olika påhitt som nu sätter mjölkböndernas rätt att styra över sin egen verksamhet på ett förnuftigt sätt, helt ur spel. Och där denna följsamhet drivit branschen ut i ett extra eget skapat regelverk som låser alla möjligheter att följa förutsättningar i fråga om naturliga produktionsvillkor och fastighetsstrukturer. Sådant som var avgörande för jordbrukets existens förr.

Som motvikt mot den enfaldiga svenska debatten kan förre tjänstemannen i Europeiska Via Campesina, Gerard Choplins, genomgång vara, av förutsättningarna för europeisk mjölkproduktion framöver.
Han har listat sin artikel med sju punkter/frågor för klargöra förutsättningarna för europeisk mjölkproduktion. En betydligt mer kompetent genomgång än de svenska debattörerna från Timbro.

Gerard Choplin har en bredare syn på jordbruket och europeisk jordbrukspolitik än det svenska navelskådningen som är extremt kortsiktig i sitt kvartalstänkande.
Gerard Choplins artikel är ett resonemang som förts hela tiden inom den internationella bonderörelsen La Via Campesina, där även politiska framtidsfrågor angående samhällets totala situation också finns med!

Han avslutar sin artikel med orden:
Let us regulate the production and value our grasslands into fresh dairy products and quality cheese for the European market. Let us export, with moderation, high value-added products such as quality cheeses, specific of our regions.
https://gchoplinenglish.wordpress.com

4 kommentarer:

  1. En av artikelförfattarna är råvaru expert...

    Undrar när någon i ställning skall ta bladet från munnen och säga att arbete är för dyrt i Sverige? Klockan närmar sig tolv känns det som. Det skulle passa fint nu när skatterna höjs.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, vi är ju duktiga på pulvermjölk,...
      Sägs det..
      Så en "råvaruexpert" är väl kanon att ha med i debatten...
      Som sagt, Någon Annan får göra jobbet....

      Radera
    2. Lite mycket snack om råvaror i industrilandet Sverige nu för tiden, tycker jag. Men det är väl moraliskt bra, vi slipper dupera konsumenter.

      Radera
    3. Före detta industrilandet, låter det som...

      Radera