21 april 2015

P som i fosfor

Per-Åke Sahlberg kommer jag ihåg när han var aktiv i LRF..
En tuff herre.
Som här kommer med en förnuftig debattartikel!

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/miljofarligt-utvinna-fosfor-ur-avloppsslam_4500012.svd

21 kommentarer:

  1. Japp, det där var riktigt bra. Ett stort grundfel i samhället är att de flesta tar för givet att vi lever i en värld av begränsade resurser. Det fenomen som ibland kallas neomalthusianism. Vi har ett etablissemang som försöker få oss att tro att vi måste spara på våra resurser - ja, annars tar de slut, liksom... Detta har etablissemanget trott på ända sedan Georg Borgströms dagar, trots att man från såväl vänster- som högerhåll påpekat att resurser inte fungerar så, att resurser är något man skapar med energi och arbete. Energin är grunden. Vi ska inte spara på energi - vi ska slösa med den! Med energi kan man nämligen göra saker. T ex. återvinna, renframställa och separera ämnen. Det råder ju, som påpekas i artikeln, ingen brist på t ex. fosfor. Det gäller bara att hitta smarta sätt att tillvarata den, ja, precis som i fråga om energin. Och precis som med vatten. Jag är inte insatt i hur de har det med vatten nere på kontinenten, men jag har fått för mig att vattendirektivet just är ett sådant neomalthusianskt idiotdirektiv som bygger på att vatten skulle vara en bristvara som vi ska spara på... Det är därmed ett ogiltigt argument. Våra naturtillgångar är till för att utnyttjas. Ju mera mark, ju mera skog, ju mera näringsämnen, ju mera energi, ju mera vatten och ju mera arbetskraft som utnyttjas - desto bättre! Desto bättre för välstånd, sysselsättning, landsbygd och naturbruket som livsform. Och vad gör lantbrukets intresseorganisation? I enlighet med zetterbergdoktrinen anpassar man sig till medelklasssens natur- och samhällssyn och hoppas vinna popularitet med medelklassens floskler om ekologisk odling, biologisk mångfald och hållbar utveckling. Hela hållbar utveckling-konceptet är ju ett malthusianskt projekt. Man kan inte spara sig till välstånd. Man kan inte utveckla landsbygden med neomalthusianism.
    B-J Bjurling

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är dock ett problem med ditt resonemang... Om, vilket nästan är, det är fri tillgång på energi (och mat) så utvecklas samhället till en massa subkulturer som kommer i konflikt med varann...
      Då just brist på energi, mat och andra resurser är det som får folk att samarbeta och respektera varann...
      Ett samhälle med ständigt flödande tillgångar blir meningslöst och till slut begår harakiri.
      Något märkligt....
      Det är vägen till målet som är av värde, inte målet.
      Så brukar det vara för de flesta.
      ( är det kanske därför vi måste ha "miljöproblem"?)

      Radera
    2. Du menar att så länge allas främsta prioritet är mat för dagen så hålls värdekonflikterna nere, men att ett samhälle där livets nödtorft tas för given ger ett värdepluralistiskt samhälle där alla gör olika prioriteringar och som därmed kan komma i konflikt. Ja, men tänk så vist det är ordnat - så fort ett samhällsproblem lösts så står ett nytt på tur, så etablissemanget har något att göra och nyhetssändningarna kan fyllas varje dag!
      Ja, det kan ligga något i det. Innan hade vi konflikter om knappa resurser, men där värderingarna var gemensamma. I ett överflödssamhälle kan vi istället få konflikter mellan konkurrerande värderingar. Men det är ju i så fall ett problem som måste lösas eftersom malthusianernas världssyn trots allt inte går ihop med hur verkligheten är beskaffad. Det är därför det är så viktigt med att hålla ögonen på demokratifrågor, på statens funktion och grundlagsfrågor. Så att inte majoritetsdiktaturen tillåts köra över sådana som Hästmannen. För att de viktigaste ledorden är rättigheter, integritet och tolerans. (Sternlycke är bra på sådant.)
      Men att ett samhälle med flödande tillgångar blir meningslöst tror jag inte på. Det är frihetens villkor - att var och en måste hitta något värde att tro på och sträva efter. Tidens och dödens begränsningar är nog viktigare i existentiellt avseende, och dem lär vi inte komma undan.
      B-J B.

      Radera
    3. Ett exempel är de där afganska smågrabbarna som drar runt över hela EU...
      Hamnar först i ett hem för "ensamkommande barn" och sticker när de fått litet hum om systemet...
      De lever i egen kultur....

      Radera
    4. En annat exempel är en bok som heter "Bit inte solen" av Tanith Lee. En SF-bok från början av 1970- talet...
      Man behöver inte ha några invändningar utan bara notera att hon använt sig av tendenser i tiden för att låta blomma ut som en historia i framtiden... Vad har livet för mening?

      Radera
    5. För många är just toleransen mot andras uppfattning själva problemet...
      Då deras egen uppfattning måste balanseras mot omgivningen då de själva speglar sig i omgivningens uppfattning för att känna sitt eget värde...
      Därför kan de inte acceptera andras uppfattning i sin egen osäkerhet. De måste ha samma uppfattning som andra , eller tvinga andra att ha sin uppfattning...

      Radera
    6. "Därför kan de inte acceptera andras uppfattning i sin egen osäkerhet. De måste ha samma uppfattning som andra , eller tvinga andra att ha sin uppfattning..." det är väl det som är grunden för miljöpartister eller andra radikala grupper. JH

      Radera
    7. Det fanns en del kloka funderingar i MP. Som skatteväxlingen...
      Men så blev MP ett urbant parti och då blev skatteväxlingen inte en frigörelse för individen utan en skatteflyttning mellan individerna...
      Ungefär som vänstern utvecklades på 1970-80-talen...

      Radera
    8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    9. Det som begränsar är väl tillgången på energi som kan "trolla"...?
      Oljan är ju ett sådant trolleri.

      Radera
    10. Visst är olja viktigt. Men oavsett olja är järn viktigt. Både innan och efter oljans tid var eller kommer järn vara ett avgörande grundämne. För övrigt används såklart järn för att tillverka oljeriggar, större delen av vikten är antagligen järn.

      Sedan så är naturligtvis även olja utsatt för resursuttömning.

      Radera
    11. Såg att jag lagt in fel länk i kommentar ovan. Lade in rätt nedan.

      Diskussionen är väl död i denna tråd sedan en tid. Slänger i alla fall in min kommentar.

      Anmäler mig som neomalthusianist. Låt mig förklara varför. Livet är begränsning och konkurrens. Människan har för sin del i viss utsträckning upphävt detta i allt större utsträckning sedan den industriella revolutionen. Under det högre livets resterande 700 miljoner år långa historia och de primitiva livsformernas 3 miljarder år långa historia har begränsning och konkurrens förhärskat. Tillfälligtvis då orörd mark koloniseras finns ett överflöd. Men mer eller mindre snabbt återtar begränsningen sitt makt. Människans samhälle är som en jästsvamp i en sockerlösning. Hur länge till kan vi fortsätta fylla på med flödande socker? Malthus mfl missbedömer detta och blir avfärdade som domedagsprofeter. Spengler satte fingret på den västerländska anden när han karaktäriserade den som "Faustisk" dvs vi är beredda att sälja vår själ för att tämja naturen. Vissa av oss är tom övertygade om att vi kommer kolonisera mars och rymden.

      Ekonomisk tillväxt uppbackas av utvinning av råvaror. Förloppet är exponentiellt. Titta tex på kurvorna för järnmalm och kol på sid 26 i (2014 och framåt är bara prognoser)
      http://iugs.org/uploads/Consultation%20Paper%202014_Oct_12_AL_EN_DG%20FINAL.pdf

      Konkurrensen om råvarorna kommer, givet fortsatt tillväxt, att öka enormt.

      Samtidigt som vi de senste 10-15 åren sett en ökande kostnad för utvinning av råvaror rent generellt i kontrast till det 20:e århundradets minskning. Referens,

      http://www.amma.org.au/wp-content/uploads/2013/07/AMMA_Productivity_Paper_July_2013.pdf

      Jag finner det sannolikt att vi åtminstone inom någon generation är tillbaks i livets eviga förbannelse, dvs begränsning och konkurrens. Kanske har jag fel, helt säker är jag inte.

      Jag är för den sakens skull ingen anhängare av "hållbarhet" då det oftast är svammel.

      Radera
    12. Järn kan aldrig bli en bristvara. Det finns hur mycket som helst..
      Medan lättillgänglig kraftfull energi är värre...

      Radera
    13. De som skrev artikeln ovan som jag länkade till prognostiserar peak iron ore till 2050. Trots att jordskorpan består till 3% järn. Halten måste vara mycket högre än 3% för lönsamhet, även i framtiden. Så givet att tillväxt även betyder motsvarande tillväxt i järnförbrukning, vilket historiken antyder, så kommer vi behöva anpassa förbrukningen.

      Energin är såklart mer kritiskt.

      Radera
    14. Energin och dess funktioner blir nog det som avgör....
      Fast kanske inte som vi tror.

      Radera
  2. 12:31
    Lrf:s värdegrund: ... vi arbetar aktivt för alla människors lika värde."
    Ja, jämför även kommentar i SSB.s bloggpost "Metadebatten går vidare".
    Det där lägger jag tveklöst på Zetterbergs konto! Någon... jag, du, ssb, Per-Åke... borde försöka formulera en vettig värdegrund för en ideal naturbruksorganisation. Alla typer av beskäftig altruism, vare sig det är på andras bekostnad eller egen, drar förstås åt sig profitörer som utnyttjar systemet. (Det har Jan Tullberg förklarat.)

    12:34
    Beskrivningen på Wikipedia för tankarna till Ballards bok och Cronenbergs film Crash som Lars Fr H Svendsen analyserat i sin bok Långtråkighetens filosofi.
    "Ett mänskligt dokument i den förfärande beskrivningen av en ung människas alltmer förtvivlade sökande efter mening i en värld där alla begrepp om gott och ont, sanning och lögn vänts upp och ner."
    Det där med sanning och lögn är delvis en effekt av ett annat överflödsfenomen - informationsfloden. Det är med sanning precis som med rättigheter och pengar. Dyker det upp stora mängder, så devalveras dess värde. Man kan inte dela ut rättigheter till djur och natur utan att devalvera människans rättigheter. Och när många olika inbördes oförenliga sanningar ständigt pockar på vår uppmärksamhet så förlorar själva sanningsbegreppet sin betydelse. Det är så inflation fungerar.
    Men det är med postmoderniteten som med energiöverskottet, man måste hitta strategier att handskas med det, att förneka hur samhället är beskaffat leder ingen vart.
    B-J B.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ... och angående gott och ont finns några intressanta passager i "Goda omen", av Pratchett och Gaiman.

      "Helvetet var ingen väldig reservoar av ondska, lika lite som himlen, enligt vad Crowley ansåg, var någon godhetens källa; de var bara olika sidor i det stora kosmiska schackpartiet."

      "Varför sitter vi förresten här och ältar det här med gott och ont? Det är ju bara namnen på sidorna, det vet vi ju."

      "- Äh, kom igen nu, var förnuftig, sa Aziraphale tvivlande.
      - Det är inget gott råd, sa Crowley. Det är inget gott råd alls. Sätter du dig ner och tänker förnuftigt på saken kommer du på en del märkliga saker. Som till exempel: varför göra människan nyfiken och sedan placera en förbjuden frukt där han kan se den, tillsammans med ett stort pekande neonfinger på vilket det står "Här är den!"?
      - Jag kan inte minnas någon neonskylt."
      B-J B.

      Radera
    2. En vettig värdegrund för naturbruksorganisation...?
      Vad vi har att välja på är LRF/ COPA-Cocega som fokuserar på livsmedelsindustrins behov och därmed underordnar människan till en produktionsfaktor. Som är helt utbytbar... (Vilket inte bönder/lantbrukare fattar innan de är konkursmässiga eller illa ute av andra orsaker).
      Eller så kan man välja La Via Campesinas inriktning, som är människan i centrum..
      Nu är detta inte unikt för lantbruket utan torde gälla all mänsklig aktivitet..
      Och har nog alltid varit så.
      Att detta har varit den stora frågan sedan människan lämnade Kalahari....

      Radera
    3. Sedan...
      Det räcker att följa litet av resonemangen på Facebook för att inse att vi är på väg rakt ut i ett moras.

      Radera
  3. Eftersom jag inte finns på facebook vet jag inte vad du syftar på, men det är klart att man kan beskriva värdepluralismen som ett moras. Men det är inget negativt i det, tvärt om! Endera har vi värdeobjektivism, där ett samhälle styrs av en viss moral eller "objektiv" värdehierarki, man kan tänka sig en diktatur eller en teokrati eller, ja, ett bristsamhälle då, där överlevnad är en ständig kamp... Elleer så har vi ett samhälle som präglas av synen att moralen eller värdena är relativa, dvs pluralistiska. Ta t.ex. en princip - envar skall ha rätt att göra vad den vill, så länge detta inte hindrar andra från att göra som de vill. Det är ju ett utmärkt exempel på relativism, Det är ingen särskild moral, ideologi eller religion som förespråkas. Villkoret "så länge detta inte hindrar andra..." är förstås nödvändigt för att principen ska vara universerbar, dvs inte vara självupphävande, men det är fortfarande en relativistisk moral- eller demokratiprincip som accepterar såväl kristna som kommunister, turkar och hedningar. Med "värdemoraset" som grund kan man alltså rent logiskt förklara eller motivera de naturliga mänskliga rättigheterna så som de uttrycks i de bästa författningstexterna, t.ex. den franska revolutionskonstitutionen :
    "Syftet med all samhällelig sammanslutning är att skydda och bevara människans naturliga frihet och rättigheter. Dessa rättigheter är rätt till frihet, rätt till egendom, rätt till personlig säkerhet och rätt till motstånd från förtryck."
    Den svenska regeringsformen är ju riktigt usel, men i §2 finns trots allt en viktig formulering: "Det allmänna skall... värna den enskildes privatliv och familjeliv."
    Det finns mycket överstatlig, statlig och kommunal beskäftighet som egentligen borde vara omöjlig av konstitutionella skäl.
    Jag tror att det helt enkelt är för få i Sverige som har överblick över konstitutionella frågor. De uppmärksammas inte som de borde, vare sig i grundläggande skolundervisning eller i samhällsdebatten.
    B-J B.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var du glad att du inte är på Facebook...
      Dina kloka ord skulle verkligen "falla på,hälleberget" i många grupper...
      Problemet är väl att för att förstå och kunna diskutera något måste man ha något att förhålla sig mot...
      Det har inte folk idag!
      De är som moraliska blanka blad..
      De måste "uppfinna hjulet" var för sig...
      Vi har inte gemensamma värderingar och därför gäller inte den "gyllene regeln" som du hänvisar till...
      Den allmänmänskliga regeln som funnits "i alla tider"....
      Men inte nu längre, vill jag påstå.
      Vad var det han kallade det?
      Intrikinalism..

      Radera