25 maj 2015

Herre och slav

När man förr ibland tidigt på morgonen gick ut till lagårn och skulle "göra sysslorna" och korna mötte en med råmanden så var det inte alltid det kändes som ett hjärtligt bemötande utan tvärtom en anklagelse.
"Varför kommer du först nu"?
"Hur vore det om du snabbade på något"!
Det blev inte tyst förrän man serverat korna något så att de kunde ägna sig åt något annat än att klaga på mig...

Det kändes som att jag var kornas slav.
När nu Djurens Rätt vill att "människans slavar", djuren, skall bli juridiskt myndiga så kanske även människan kan bli fri från slaveriet att tvingas "sköta" dessa djur som blivit människans slavdrivare...?!

För så är det ju.
Vi gör allt för att grisen skall bli planetens vanligaste djur.
Vi hjälper grisen att föda så många avkommor det är möjligt...
Ordnar flashiga lokaler. Servera näringsriktig mat vi lämpliga tillfällen..
Det är självklart så att det inte serveras "några gratisluncher", det begriper även grisarna, men vad som sker efter döden är ju irrelevant.
Det har människans slavdrivare Grisen för länge sedan insett.
Så att "betala lunchen" med en annorlunda begravning än vad slaven, människan, får, kan ju faktiskt vara klart bättre...
Kan ju Grisen tycka...

http://lipoptena.blogspot.se/2015/05/djur-som-juridiska-personer-forovare.html

3 kommentarer:

  1. Å tusan! Jag hade tidigare hört att det var gräsen som utnyttjade människan så obarmhärtigt för att ta över världen... Så det är alltså gräsen och grisen i maskopi!?
    Därmed har det ju också visats att man måste vara svensk för att inse det poetiska i tillvaron.
    B-J B.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är något visst med doften av nyslaget gräs...

      Och så gynnar man just gräset när man slår det.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera