3 maj 2015

Torgny Östling från NOrdBruk

Sedan jag kom med i NOrdBruk, efter ha varit med och hjälpt till vid ett seminarium arrangerat av Via Campesina i Stockholm år 1997, har jag insett hur galet svensk politik egentligen är.
Hur svensk tradition och kultur fokuserar på kollektiva system, där människan degraderas till en kugge i systemet, istället för som Via Campesinas fokusering på människan, vilket kontrasteras  tydligt mot det sätt som LRF sköter sitt värv vilket syns extra tydligt efter EU-inträdet.

Torgny Östling har sedan han jobbade som volontär i Indien på tidigt 1970- tal försökt förklara detta kulturella handikapp för svensk del, vilket, som sagt, blivit väldigt tydligt efter det svenska EU-medlemskapet år 1995.

I dessa sista dagar, för svenskt lantbruk, så tycks man börja lyssna på Torgny.
Som närmast varit en "ropandes röst i öknen"....

Som nedan debattartikel klippt ur ATL i veckan.
------

Spekulation och exploatering av naturresurser gör att skatter och vinster försvinner ut ur resursrika regioner – nu exploateras stränderna, skriver Torgny Östling, Nordbruk.

En enig riksdag öppnade dörren på vid gavel, helt enligt EU, för drygt 20 år sedan för investeringar och spekulation i skog, jordbruk, fallrättigheter, gruvverksamhet, etc. (Jämför TTIP i dag.)Men ett objekt saknades – stränder.

Därför lättade riksdagen 2009 på strandskyddet och därmed grundlagsskyddad allemansrätt genom att skapa en ny ideologi – strandbebyggelse som ska ge landsbygdsutveckling (LIS).

Kritiska tjänstemän i länen ska nu i sin myndighetsutövning övertygas om att LIS existerar, av en partisk Strandskyddsdelegation, som i år avslutar sitt regeringsuppdrag.

Motiven sägs vara ökad sysselsättning ute i bygderna. Material och dagligvaror ska säljas till fritidsboende och eventuella inflyttade. Mönstret går igen när översiktsplaner producerats utan egentlig riskanalys och historisk medvetenhet från till exempel vattenkraftsutbyggnaden.

ATL har den 11 maj 2012 i reportage visat hur Bräcke kommun (med 0,5 procent uppodlad mark av sin totala landareal) i sin översiktsplan ritat in kilometervis av strandbebyggelse på bästa åkermarken och fått de strategiska strecken godkända av länsstyrelsen.

Facit visar att spekulation och exploatering av naturresurser gör att skatter och vinster försvinner ut ur resursrika regioner. Jordbruk, välfärdssystem och infrastruktur läggs, skärs och slits ned. Landsbygden avfolkas.

Hur ska övriga Sverige förstå koloniala mekanismer när inte ens Norrlands inland inser att stränder är bara ett i raden av alla andra fasta "EU-kapital"? Kapital som enligt EU:s "grundlag" ska flyta fritt över gränserna, med betoning på fritt.

Hur ska övriga landet förstå varför jordbruk får svårt att existera när LRF i sina remissvar prisar fri spekulation på jord och skog och helt följdriktigt nu också stränder?

Men bondens produktpriser räcker inte för att konkurrera med byggherrar som bygger "exklusivt boende för exklusiva människor" på åkermark (se ATL den 28 april) lika lite som vi bönder kan konkurrera med skogsklippare, jaktintressenter och urbana spekulatörer på mark.

Men, som också ATL rapporterat om, det är vi brukare som tvingas ta de negativa konsekvenserna när störande lantlig produktion luktar och bullrar alltför nära romantiskt lantligt och exklusivt strandnära nybyggarliv.

Bondeorganisationen Nordbruk/Via Campesina är lika positiv till FAO:s riktlinjer för förvaltning av mark, skog och fiske som vi är negativa till "kapitalets fria rörlighet". Dagens förvaltning av naturresurser, bland annat landgrabbing, är starkt ifrågasatt, debatten pågår, också i vårt närområde.

Det fria ordet är en första förutsättning för förändring också här hemma. Till exempel att inte acceptera LRF Medias kontrollbehov över debatt när LRF centraliserar ATL. Ett andra steg vore att Stranddelegationen bjuder in även LIS-kritiker till debatt på sin konferens den 12 maj.

Torgny Östling
Nordbruk/Via Campesina
(remissinstans när strandskyddslättnader klubbades i riksdagen)
Gällö




5 kommentarer:

  1. Tror det börjar bli dags för landsändar att kliva av och bli självständiga. Görs inte det så är det över för landsbygdens del. Att efter över hundra år med detta koloniala styre fortfarande sitta och hoppas på politiska förändringar måste betraktas som naiv idioti.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, men först måste man ju inse vad som är problemet...

      Radera
  2. Japp! Vet du om det finns statistik på hur mycket av de 75-80% som politikerna konfiskerar av inkomsterna som går tillbaka till landsbygd och glesbygd? Det skall vara ena turen om någon offentligt finansierad verksamhet dessutom skapar någon efterfrågan i dessa delar av landet.

    Sen frågar de varför det är så svårt att bedriva företag på landsbygden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Själva grundbulten i systemet har hela tiden varit att beskattning av bolag sker där huvudkontoret lIgger.
      Alltså i Stockholm för det mesta...
      Därmed finns inga skatteinkomster där produktionen av skog, vattenkraft och så vidare sker...
      En kolonial situation.
      Tänk vad som sker när huvudkontoren flyttar utomlands....

      Radera
  3. Som grädde på moset betraktas landsbygden som hopplösa bidragsområden. Goddag yxskaft!

    SvaraRadera