16 juni 2015

När krubban är tom bits hästarna

Svensk lantbruksutbildning startades på allvar vid förra sekelskiftet. På dryga tio år byggdes ett helt system upp av lantmannaskolor för grundutbildning och specialkurser för rättare, ladugårdsförmän med flera. Högskolorna i Ultuna och Alnarp. Sverige var fortfarande en jordbrukarland. Sedan dess har förutsättningarna förändrats. Och efter det senaste sekelskiftet är Sverige absolut inget jordbruksland längre....
Det finns runt 4000 mjölkproducerande företag och inom något år är de reducerade till några hundra. Det finns runt 800 svinproducerande företag och hur många det är om ett par år är omöjligt att sia om...
Sveriges framtid som jordbruksland är förmodligen enbart ett hobbybaserat spannmålsodlande av spridda grödor av bulkvarukaraktär. Inget att lägga åratal av studier för att lära sig. Det klaras lätt via en snabbkurs på nätet för den intresserade.
Därmed kan större delen av den organisation som skapades vid förra sekelskiftet upplösas, allt från "lantmannaskolorna" (Naturbruksgymnasierna) till högskolorna, alltså Sveriges Lantbruksuniversitet vars olika verksamheter kan fördelas ut på de andra universiteten i landet.
De behövs helt enkelt inte mer!
http://markbladet.se/?artikel=201409100854534087

Dock upplever man därmed hur desperata de främsta och mest onödiga utbildningsgruppen, agronomerna, reagerar. Vilket inte är något nytt. Utan faktiskt är en typisk reaktion för just akademiker vars plats i arbetslivet hotas av utplåning. Man skapar en hysteri och provocerar genom att hugga på det som man egentligen borde stödja! Medan underlaget för sin existens inom den akademiska världen upplöses....

Agronomer har etablerat sig utanför lantbrukets kärna sedan länge. Detta är tydligt inom miljörörelsen. Flera kända debattörer är agronomer. De finns naturligtvis inom svensk administration och de flesta kommersiella företag som cirklar runt allt lantbruk. Men då hela branschen minskar drastiskt på grund av fallande världsmarknadspriser på alla produkter vilket för ett så utsatt land som Sverige i denna fråga, är alla som inte är direkt involverade i primärproduktionen hotade och deras arbeten kan lätt bara försvinna i rationaliseringsivern.
Precis som alla "småbönder" och "lantmannaskolor"....
http://www.slc.fi/lf_nyhet.asp?id=4700

Så därför gäller det att öka aktiviteterna för den egna intressesfären för sin egen överlevnads skull. Detta fenomen är inget nytt utan uppstår allltid när en basverksamhet, det som i grunden står för hela aktiviteten på högskolan, utsätts för en radikal förändring och minskning.
Det var särskilt tydligt inom fiskerinäringen och havsforskningen på 1970- talet då dess akademiker drog igång hela kampanjen mot svenskt jordbruk som har skapat massor av arbete för diverse obskyr forskning som är fullständigt meningslös.
Samma fenomen följdes på Ultuna och där har man under snart ett halvt sekel ägnat sig åt att trampa ner den näring som de själva är en del av.

Den nuvarande debatten om ekologisk odling/ekologiska produkter och dess antagonister "konventionell odling"/GMO som tydligen är en knivskarp kamp utan bäring i varken natur eller befolkning, synes i förstone just handla om fakta, men när man just funderar litet mer så syns rågränsen tydligt. Det handlar inte om rätt eller fel utan är enbart en kamp tillvaron för Sveriges lantbruksuniversitets produkter, agronomerna...
Kampen om den akademiska världen är väldigt tydlig här:
http://www.unt.se/blogg/vad-vi-vet/ekot-av-en-drom/?blog=1164516&entry=3486778

10 kommentarer:

  1. Utmärkta texter av både dig och Jan Olov Johansson. Jan Olovs påstående "Dagens jordbruk dras verkligen med stora miljöproblem" ger ju dock varken han eller Jenny Jewert några belägg för.
    B-J B.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man måste läsa Jan-Olof som den karriäragronom han är...

      Radera
    2. Vad var det för bra med jojs text? Mest svammel tyckte jag. Att han presenterar sig som morfar är en god svammel- och propagandamarkör. Jo kängan till journalisterna var väl bra.

      Egentligen finns det väl ett miljöproblem med jordbruket och det är giftsprutningen. Möjligen monokulturer och dess följproblem också. På något viss inbillar jag mig att ett friskt ekosystem gladeligen hade tagit sig an eventuell övergödning. Men varför är våra grunda näringsrika vikar "döda"? Gifter eller bottenfärg?

      Radera
    3. Tja, först är Jan-Olof just en journalist.
      Åtminstone var han ansvarig för jordbruksprogrammet i SR förut...
      Så nog vet han hur en slipsten skall dras...

      Sedan så är då frågan som sagt, vari ligger det "döda" i vikarna...
      Jag har själv dykt i insjöar på tidigt 1970- tal, utan det minsta jordbruk runt sjöarna och nog var bottnarna "döda" allt...

      Sådana påståenden som Jan-Olof kommer med kallas väl PK?

      Radera
    4. Är vi oeniga? Så intressant!
      Vad är bra med JOJ:s artikel?
      - Han sparkar på politikerna som är så angelägna om att subventionera ekologisk odling och ekologisk forskning,
      - han påpekar att forskarna som lever på dessa 30 miljoner inte blir glada,
      - han sparkar på mediadramaturgin "sanningen ligger väl någonstans mitt emellan"
      - han fastslår att landets journalistkår borde skämmas,
      - han påpekar den moraliska rättrådighetens makt,
      - han sparkar på "en mediakampanj om gränsar till hjärntvätt" , och
      - han ger sig på etablissemanget och "den tjattrande klassen".

      Det tycker jag helt enkelt är anmärkningsvärt väl rutet och så långt från "pk" man kan komma, i ett dagspressperspektiv.

      Fast det är klart, ur ett lantmästarperspektiv slår han förstås in öppna dörrar, men snälla nån, det är ju UNT han skriver i!
      B-J B.

      Radera
    5. Asch... Jag träffade Jan-Olof 1974 första gången och han är uppvuxen i grannbyn...
      Så jag har följt honom så att säga...
      Inte är han särskilt radikal.
      Om han yttrar sig så är det intressanta vad han inte säger....

      Radera
    6. Ja och nej. J-O är säkert väldigt konventionell i de flesta andra avseenden. Men han måste väl ändå ha rätt att bedömas efter vad han säger och inte efter vad han inte säger.
      B-J B-

      Radera
    7. Så rakt ser inte jag på tillvaron....

      Radera
  2. Gifter eller bottenfärg var tydligen frågan, men finns det inte fler alternativ, känner vi verkligen till alla alternativa svaren. Svaret är naturligtvis nej på samma sätt som ett svar kan vara riktigt i en sydlig vik, men inte i en i norr.

    Från en sak till en annan när det gäller miljön. Våra värmekraftverk importerar enorma mängder miljöfarliga sopar och samtidigt gör våra kommuner tummen ned för att förvara vårt eget kärnkraftsavfall, men samtidigt gör det alla för att komma över så billiga sopor som möjligt.

    SvaraRadera
  3. Så är det i slutfasen av en kreditexpansion i ett system som baserar sin valuta på exakt ingenting, och som skapas "ex nihilo" dvs ur tomma intet.
    Bara bankerna och de högre skikten ser fördelar med bibehållet system, och basen för deras egen fondering dras undan genom nedläggning och utarmning av underlaget för finansieringen.

    http://positivapengar.weebly.com/

    https://parasitstopp.wordpress.com/2015/02/14/negativ-reporanta-ar-ett-tecken-pa-att-banksystemet-ar-pa-vippen-att-krascha/

    SvaraRadera