16 juli 2015

Efter 2020

Något som den nye jordbrukskommissionären Phil Hogan tycks ägna sig åt är tiden efter 2020.
Naturligtvis en "magisk" datum, på sätt och vis, men kommer nog att efter den nu rullande femårsperioden vara en tydlig förändring, ungefär som McSharryreformen i början av 1990-talet efter Sojakrigets slut.
http://familjejordbruk.blogspot.se/2013/07/mcsharry-och-sojakriget.html

En anpassning till de tätare kontakterna med USA som TTIP medför?
http://familjejordbruk.blogspot.se/2014/06/amerikansk-jordbrukspolitik-pa-faltet.html

Nu handlar det om den förändrade marknadssituationen som växt fram under dessa tjugo år.
Där alltmer av världsproduktionen av stapelvaror som vete, majs och soja styrs av multibolagen.

Förändringen är väldigt tydlig i Sverige och kommer att bli tydligare de närmaste åren.

I nedan länk diskuteras förutsättningarna. De påminner om den kritik som La Via Campesina framförde på 1980- talet. Att nuvarande CAP var en snedvriden politik som ansågs gynna storskalig djuruppfödning i Europas kustområden med hjälp av massiv foderimport.
Vilket då missgynnade de inre delarna av Europa som hade långt till kusten och därmed dyrare foderkostnader. Och som därmed inte kunde utnyttja sina egna naturliga förutsättningar för jordbruksdrift.

Har CAP nått vägs ände?

http://www.cap2020.ieep.eu/2015/6/10/keep-chewing-this-bone-a-trickle-of-ideas-on-a-future-cap?s=1&selected=latest

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar