1 juli 2015

Informationskväll om genmodifierade hybridaspar

Europas största fältförsök med genmodifierade träd, GMO- hybridaspar, finns i Sverige. Sedan 2010 har SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, bedrivit ett frilandsprojekt på en yta på drygt fyra hektar i en före detta plantskola i Laholms kommun.
Efter en protestskrivelse från GMO-kritiker (se MM nr 19) inbjöds allmänheten nyligen till ett informationsmöte. Forskningsledare Stefan Jansson, professor vid universitetet i Umeå informerade en 40-tal intresserade direkt på plats.

- Hur blir ett träd till ett träd, inledde Stefan Jansson sitt anförande. Han är expert på forskning av trädens gener. Det är arv och miljö tillsammans med deras integrering lydde hans svar. Jansson koncentrerade sig på att förklara uppbyggnaden och funktionen av ett träds gener. Hur vet ett träd till exempel att det är höst? En del av ett protein (ett av aspens 40.000) styr när trädet slutar växa på hösten. Detta kan påverkas och styras genom ett agrobacterium, en naturlig genmanipulatör, säger Jansson.

Efter några år på växthus i Umeå har forskningen med hybridasparna bedrivits utomhus i Våxtorp i Södra Halland sedan 2010.

- Hybridaspar är snabbväxande och lätt att modifiera, förklarar Stefan Jansson. Den stora frågan för forskningen är, hur kommer kunskap om trädets gener att kunna användas praktiskt? För skogsträdsförädling är ett av svaren; på så vis kan ett urval av lämpliga sorter för skogsägaren tas fram. - Vi kan även få en bättre förståelse för klimatförändringarnas effekter. Genom genmodifierade träd kan det kanske skapas träd med förbättrade egenskaper, menar Jansson. Han berör även frågor om patent och sortskydd (reglerade genom växtförädlingsrätten) och menar att det inte finns någon större skillnad mot konventionellt förädlade växter och genmodifierade: - I de flesta fall finns någon som äger rätten att sälja dem.

Det är bioteknikbolaget SweTree Technologies som står för forskningen i Umeå. Forskarna är delägare i bolaget tillsammans med universitetet (SLU) och skogsbolagen, förklarar Stefan Jansson.

Den mycket uppmärksamma publiken ställer bara små frågor för att följa den pedagogiskt väl upplagda informationen.

En åhörare håller dock inte tyst när frågan kommer in på framtida vinstmöjligheter i skogen med genmodifierade träd som Jansson jämför med dagens genmodifierade bomull bland annat. - Det är ju gift i växterna, brister besökaren ut, dessa genmodifierade växter är en katastrof för miljontals småbönder på jorden, de har inte råd att köpa nytt utsäde gång på gång. Det viktiga är jorden, du måste börja med själva jorden, inte med växten. Växten anpassar sig till jorden. Det gäller också träden. För jordbruket är det växelbruk som gäller, vi har aldrig kommit längre än så. Mannens inlägg bemöts inte.

Än så länge har Våxtorps hybridaspar inte spritt sig till skogsträden i omgivningen. Till våren måste knopparna tas bort för att undvika pollineringen. Det är förutsättningen för fältförsöket. - Sverige är unikt, i inget annat land hade detta fältförsök varit möjliga, träden hade blivit vandaliserade direkt, påpekar Stefan Jansson nöjd. Naturvårdsverket har nu beviljat projekttillstånd i ytterligare fem år.

Sanni Gerstenberg

14 kommentarer:

  1. Det största problemet med vår skog är väl en generell kvävebrist?
    Själv är jag tveksam till att plantera asp i skogen.

    Aspen kanske är lönsammare än mjölkkor att odla på åkrarna...

    Fast å andra sidan konkurrera med Brasilien och deras eukalyptus massaved känns lite hopplöst.
    Plus äganderätten av träden förstås...
    Grannen lär inte heller bli glad om GMO aspskotten invaderar hans mark, en dålig stämning, grannar emellan?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Undrar vad grannen säger när asparna är Monsantos...
      Och om han hugger bort skotten så gör han intrång på patent...
      Så hur han än gör gör så blir det fel.

      Radera
    2. Läs Lars Christerssons "Papperspopplar och energipilar". Jag lånade den på bibiliotek. Jag trodde som du att brasiliens eukalyptusplantager var ointagliga. Men vi är inte så långt efter om man vill ta upp kampen med intensivt skogsbruk till skillnad från det traditionellt extensivt svenska skogsbruket.

      Anledningen till att södra delen av Sverige trots allt kan konkurrera är att fotosyntesen trots allt är effektivast på att producera biomassa mellan 20-25 grader C. I Brasilien är temperaturen oftast högre så mycket socker bränns på transpiration och annat. Dessutom har vi under växtsäsongen här kortare nätter vilket gör att mindre socker förbrukas av träden under nätterna. När det verkligen är mörkt här går träden i dvala och nästan ingen energi förbrukas.

      Brassarna öser på mängder med näring och använder sig av framtagna sorter för att uppnå den hisnande tillväxten. Det kan vi göra här också om vi vill.

      Radera
    3. Ja, det vill "vi" kanske inte. Inte jag i alla fall. Det var principen jag ville illustrera. Många ger ju upp och tror att det svenska klimatet är odugligt och att vi inte ska hålla på med jordbruk och inte ens skogsbruk när brassarna kan producera oändligt billigare än vi kan.

      Sedan är väl den svenska granåkern rätt trist också.

      Radera
    4. Brassarna har inte våra skatter och avgifter. Vi däremot har idag ett systm som bara fungerar i en råvarukoloni, så därför måste "vi" tro att allt är värdelöst...
      Det handlar om precis det Du insett.

      Radera
    5. Det var billig bulk, pappersmassa, med andra ord som jag syftade på när jag sa att vi inte kan konkurrera med Brasilien.
      Det är ganska sorgligt när man har insett hur illa vi har behandlat våra andra trädsorter.
      Men nu vågar knappt någon satsa på dessa.
      För små volymer för sågverken.
      Markägaren riskerar att tappa äganderätten på sin skog.
      Synd, för detta är vad vi har gått miste om.
      www.tracentrum.se/media/10530/Fakta_om_lövträ.pdf

      Radera
    6. Man måste föra kampen hela tiden...
      Sopa ner granplantagen och börja om på nytt.
      Lagen ger möjligheten men skogsägarna tar den inte..

      Radera
    7. Vad menar du att man ska börja om med när man kapat granen? Konsumenterna vill ju nästan bara ha nedstrimlad gran som limmas samman igen till något användbart.

      En kompis till mig föreslår valnöt och han har övertygat mig. Han har experimenterat med odling av nötter från träd ifrån stockholmsregionen. Det har gått bra. Tyvärr har han nästan ingen mark själv. Fördelen med valnöt är att virket faktiskt efterfrågas och betalas för. Dessutom kan man ju satsa på nötproduktion, om man tittar på priserna i ica för eko-valnötter kan man kanske tjäna en hacka här.

      Radera
    8. Där ser du...
      Ett hygge utan träd kan man säkert få under 100 000kr per hektar...
      En åker i prima skick ännu billigare...
      Det är inte mer än en halvtaskig bil....
      Där kan han experimentra hur mycket som helst...
      För skogsvårdslagen ger faktiskt det utrymmet idag.
      (Även om nuvarande regering vill annat..)

      Radera
    9. Det krävs såklart åtskilliga hektar för att ekonomin ska gå ihop. I min kompis fall försöker han övertyga riskkapitalet.

      I övrigt känner jag inte till några fina ideer som kan få ekonomin att gå ihop. I bulkvarans tidevarv efterfrågas nästan bara bulk som då inte lönar sig dvs gran i fallet skog. Lyxvaror är ju alltid lite vanskligt att ge sig in på då det är just mycket ovanligt. Som nämnts ovan tar sågverken ofta inte emot ovanliga trädslag. Det kan sluta med att man sitter på en skog som inte är värt något, vilket ju faktiskt har hänt.

      Man kan ju såklart omvandla granskogen till en kontinuitetsbrukad skog. Men om man bli så rikare i pengar på det kan man undra.

      Radera
    10. Livet är inte långt nog för att få reda på hur det går....
      Men som det ser ut med GMO och så blir all skog bolagsskog och folket får nog flytta till förorten...
      Accepterar man det så skall man flytta nu, annars får man kämpa tills man dör...

      Radera
    11. Skogsbruk är för många en hobby som får kosta. Då kan man använda kontinuitetsskogsbruk.

      Att bosätta sig i stan och jobba som tjänsteman är att sätta sig på en tidsinställd bomb. Skiten träffar för eller senare fläkten även i det självgoda konungariket Sverige:
      http://www.centrifugen.se/2015/07/02/sverige-saknar-forsorjningsberedskap/

      Frågan är bara hur lång tid bomben är inställd på.

      Radera
    12. Hmm... Vi litar på Bryssel..
      Eller ICA.

      Radera