24 augusti 2015

Piska och morot

I de flesta verksamheter så används piska och morot.. Vilket är bäst?
I jordbruket är moroten helt borta!
Moroten är lönsamhet!
Var finns pengarna?
Ingen vill betala längre för jordbrukets produkter.
Jordbrukets del av konsumentpriset är idag 20% mot för tio år sedan 30%... (Inom EU)

Därför försöker man att piska fram produktionen...
Med allt fler regler och kontroller...
Går det?
Nej. Det går inte!

Kan man får fram produktionen med mindre piska utan morot?
Inte gärna....
Människan är inget djur som går att piska fram... (Utom i Nord-Korea..)

Så därför... Moroten, att veta att det lönar sig med att odla ekologiskt - utan andra krav än konsumentinsikt och fria överenskommelser mellan odlare/uppfödare och köpare/konsument (som förr) om villkoren - utan statliga piskor/kontroller (KRAV och riktade subventioner/"morötter") är den enda utvägen i ett demokratiskt och fritt samhälle.
Att föredra ett samhälle byggt på "piskor", som Nord-Korea gör att ingen produktion blir gjord...

http://sustainablefoodtrust.org/articles/balancing-interests-in-eu-regulation-of-organic-farming/

4 kommentarer:

  1. Människan är oerhört lätt att piska. Däremot fruktar man när gränsen nås, varför jättelika formeringsinstitutioner och formriktningsmekanismer behövs för att minska den fysiska piskan och istället utöva psykisk-lagstiftningspiskande. Ett blåmärke är lätt att bevisa, en upprepad falsk vittnesbörd något svårare.
    Nordkorea-Sverige har djupliggande mekanismer för detta. I Nordkorea manifesteras detta i en familj, i Sverige genom jättelika idékomplex som hamras ut. Läs valfri stor dagstidning och du ser detta i full aktion. Det stora VI av doktrinärer, VI som styr opinion, VI som sätter dagordningen, VI som ej har personligt ansvar, men pekar finger dagligen.

    Ingen försöker piska fram produktion genom lagar och regler. Man försöker utöva lagstiftnings- och föreskriftsvåld. Det är näringen som tror på ökad produktion och lagstiftningsmakten låtsas tro på det, genom att sälja repet. Kan det vara så att näringens gamla ej känner till de moderna ekonomiska teorierna, eller helt sonika väljer att ignorera dessa till sitt eget fördärv?
    Minskat utbud-->högre efterfrågan-->höjda priser. Istället har man kört ökat utbud-->förändrad efterfrågan-->sänkta priser. Allt medan världens blir fetare. Däremot är jag inte övertygad om att minskat utbud skulle följa ekonomiska teorier, eftersom då träder egoismens makt in och man tvingar till lägre priser lagstiftningsvägen (så som det var innan pris- och produktionssubventionerna, då födoutbudet var mer volatilt vilket arbetare och industrialister icke gillade. En strömlinjeformad förädlingskedja blev resultatet)
    Ny näringsgren med större vinster, många lycksökare, utslagning, få oligopolister återstår (strukturrationaliseringar säger management), standardiserade kompetenslistor upprättas av management, prispress, branschkriser. Börja om cykeln.

    SvaraRadera
  2. Det kan väl knappast kallas hållbart om få är bredda att betala fullt ut vad det kostar och ännu färre är bredda att göra jobbet under de villkoren?

    SvaraRadera