25 augusti 2015

Skott i luften?

Hjälper detta, eller är det bara ett "skott i luften" av en organisation som är illa ute...?

http://www.gp.se/ekonomi/1.2810158-regeringen-svarar-pa-lrf-s-krav

http://mjölkupproret.se

http://www.lrf.se/formjolken

15 kommentarer:

  1. Det hjälper företagaren att bli ännu mer skuldsatt...
    JH

    SvaraRadera
  2. Är det inte många av de som slutar som har gått i pension?
    Fem bönder i veckan är väl inte mer än det har varit ett bra tag nu?
    Ser man på antalet kor per län på längre sikt 1867-2009 är dagens situation knappast något som avviker från en långvarig trend.
    https://jordbruketisiffror.wordpress.com/lan-for-lan-10-fakta-om-kor-1867-2014/
    Lantbrukarna verkar inte engagera sig särskilt mycket heller, i jämförelse med hur det var på 80 talet.
    Snarare handlar det om att LRF är på väg att tappa sin legitimitet.
    Jag röstar på att det är ett skott i luften.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En om dagen...
      Javisst. Så har det varit mycket länge...
      Det är först när det blir 5-10 om dagen som krisen är ett faktum.

      Radera
    2. Så länge rösterna hörs, så har bönderna hopp om framtiden.
      Men när det tystnar, då aker det saker...
      Så var det 1990, med avregleringsbeslutet...
      Sedan blev det tyst. Bönderna agerade...

      Radera
  3. När man dels ger svenska miljö- och djurskyddskostnader skulden för att det är särskilt synd om svenska bönder, och när regeringens egna konkurrensutredning nyligen har föreslagit lättnader i djurskyddslagstiftningen, så är det ju konstigt att man inte tar chansen att kräva avskaffad svensk speciallagstiftning på området. Istället vill man ha kompensation... Byråkratins bästa vänner.
    B-J B.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riktiga bönder har väl redan gett upp, eller åtminstone accepterat situationen.
      Det vi ser är väl främst byråkrater som kämpar för att behålla sina tjänster.

      Radera
    2. Det är väl en glidande skala. Första steget är att heltidaren eller någon i hushållet skaffar sig en tjänst utanför lantbruket, kanske på deltid. Sedan blir sidosysslan till heltid och lantbruket blir en deltidssyssla. Därefter blir lantbruket en ren hobbysyssla. Men fortfarande vill man väl många rimligen utnyttja marker och byggnader till att tjäna in det som går att få ut av resurserna. Man är inte längre beroende av pengarna, men det är ett välkommet bidrag till hushållskassan och kanske inte minst - en livsform. Samtidigt förändras inriktningen till det lättare. Mjölkproduktion blir köttdjur. Köttdjur blir växtodling... Vi får en avprofessionalisering. Det är ju den ena möjliga utvecklingsvägen. Den andra är ju att ständigt dra på sig mera djur eller areal för att kompensera sjunkande lönsamhet med ökad volym. Och inget i detta är särskilt konstigt eller dramatiskt.
      Men visst, till sist måste någon rimligtvis ifrågasätta det sunda i länsstyrelsernas makalösa lantbruks- och miljöbyråkrati. Men det lär uppenbarligen inte LRF göra.
      B-J B.

      Radera
    3. Det slutar med självhushåll....

      Radera
    4. Nu har jag ingen örnkoll, men jag misstänker att många tjänstemän hoppar mellan länsstyrelser, konsultbolag och LRF?
      Antar att LRF inte vill "skita där de äter"?

      Radera
    5. Ja, självklart!
      Man biter inte den hand som eventuellt kan/skall föda en i framtiden....

      Radera
  4. Kan det vara så att LRF känner att de måste göra något nu på grund av att de riktigt stora bönderna, de som har förtroendeuppdrag i föreningen, har problem?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jordägarförbundet....
      Ja, det har ju varit några riktigt stora fastigheter till salu det sista...
      Ja, så kan det vara.
      Kanonmaten, de små fastigheterna, fritidsbönderna, de som alltid måste ha extrainkomster, de lämnar nog "skeppet" ändå nu...
      Så var det när Södra fick problem...

      Radera
  5. Sten-Arne Persson26 augusti 2015 02:55

    Enligt EU:s FADN-statistik där Sveriges jordbruk de 15 första åren, från 1995 - 2009, visar att svenska bönder i genomsnitt hade 14,6 procents kostnadstäckning. Inget av de länder som 2009 hade varit medlemmar i EU 15 år, eller mer, hade sämre resultat än Sverige. Medeltalet i EU för dessa 15 länderna var under samma tid drygt 4 gånger bättre än den svenska kostnadstäckningen som var 14,6 procent. D.v.s. att intäkterna endast räckte till att täcka 14,6 procent av kostnaderna i det svenska jordbruket. Under dessa 15 år har de som påtalat det usla resultatet på LRF:s medlemsmöten fått höra av Bror och Syster Duktig att de som klagar på lönsamheten bara är dåliga företagare.

    Undra på att representanter för högsta ledningen i LRF har beröringsskräck med EU:s statistik som bevisar att LRF-ledningens Bror och Syster Duktig stått och ljugit sina medlemmar rätt upp i ansiktet på sina möten under dessa 15 år fram till 2009.

    Hur ser det ut nu då? Jo, 2011 hade Sverige 26 procents kostnadstäckning. År 2012 har kostnadstäckningen sjunkit till 21 procent, samtidigt som medeltalet i EU:s 27 länder ligger på 70 % och Ungern toppar med 165 procent. Med tanke på hur lönsamheten utvecklats sedan 2012, torde lönsamheten inte ha ökat 2013 - 2015 för våra bönder.

    Denna jämförande statistik har presenterats i EU:s varje år som vi varit medlemmar i EU utan att svenska folket fått del av den. Alla andra länder i EU känner till hur usel lönsamhet vårt arma överbyråkratiserade lantbruk ståtar med trots en medlemskår i LRF på över 172 000 medlemmar för ett år sedan.

    Det var ju ingen tillfällighet att den Björkska utredningen SOU 1997:167 sopades under mattan av alla inklusive LRF eftersom denna utrednings budskap var lika tydligt som EU:s FADN-statistik.

    När ska LRF visa att de har någon verkstad och inte bara bondefördrivande propaganda och små jippon som LRF:s jämställdhetsakademi, i stället för att se till att det blir jämställdhet mellan EU:s medlemsländer vilket borde vara den primära uppgiften. Att dessutom kalla era kritiker för konspirationsteoretiker borde inte imponera på självständigt tänkande medborgare.

    Finns det några länder som har ett sämre utbyte av EU:s jordbrukspolitik än Sverige? När ska Riksrevisionsverket och försvarsdepartementet börja intressera sig för vanvården av vårt jordbruk kopplat till vår försvarsförmåga?

    Det är inte nya krediter som behövs i jordbruksnäringen. Det är bättre betalning för det som bönderna producerar och lägre kostnader som krävs tillsammans med rejäla grundavdrag på låga inkomster om Sveriges folk ska kunna konkurrera med sin omvärld.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det här behöver upprepas, gång på gång!

      Radera