4 augusti 2015

Tiggare av olika slag

I en hel serie av artiklar i sommartorkan kan man läsa om mjölkböndernas usla situation.
"Köp Svenskt"! Uppmanas alla till....
Och hur illa ställt det blir med alla hagmarker...
Duger dessa argument?
Att tigga om uppmärksamhet. Att erkänna sig som socialfall...

I nedan länk är en av dessa snyftartiklar som nu, troligen, förbrukar det sista av befolkningens sympati för landets produktiva, hårdinvesterade mjölkproducenter.
Nästa steg blir att glömma alltihop och rekommendera mjölkbönderna att skaffa sig ett annat jobb.
För så har det fungerat förut när liknande kampanjer uppstått.
Även mellan lantbrukare. Alltså inom LRF.

För hur många minns smågrisuppfödarnas kris? När den nu var... (Jag har glömt det...)
Eller grönsaksodlarnas...
Eller...
Ja, man kan fortsätta att hitta den ena krisen efter den andra, som alla slutat på samma sätt.
Att man bytt jobb när sanningen blivit uppenbar...

(Om man inte tar upp frågan i ett större perspektiv, som skattefrågan för svenska medborgare, eller den globala jordbrukspolitikens effekter i Sverige som alltid avgjort situationen för landets jordbrukare och landsbygd, så missar man hela frågan!)


http://www.hd.se/min-mening/2015/08/03/en-bonddotters-sorg-och-frustration/

34 kommentarer:

  1. Desperata åtgärder i ett jättelikt schackspel4 augusti 2015 08:40

    I helgens Dagens Industri yttrar man sig på ledarplats om svensk mjölk. Bara skatterna sänks, bara man får GMO, bara Bucht får bukt med vissa problem - dåååå kan man KANSKE sänka sina kostnader med 55 öre per liter mjölk. Följdtanken slog aldrig skribenten att Arla och handeln kommer att sluka även dessa 55 öre snabbare än kvickt och vad har då alla dessa "åtgärder" gjort för nytta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, TIMBRO-snack bara...
      De som jobbar där är "konverterade kommunister"...
      Det tror att "marknaden" styr med religiös rättvisa...
      Den som inte följer reglerna är för evigt förtappad.
      Så fungerar ju inte "marknaden"!

      Radera
    2. Marknaden för internationella bulkvaror är skoningslös och människan drivs till allt galnare produktionsformer som den kinesiska mjölkindustrin med 100 000 kor. Man kan ju misstänka att antibiotikakonsumtionen är maximerad här.

      Det sorgliga är ju att dessa internationella priser påverkar de svenska mjölkpriserna. Det är egentligen helt olika produkter. Det är väl det som är marknadens egentliga problem. Blindheten för kvalitetsskillnader. Allt sorteras in i facket bulk och det sämsta blir lika bra som det som är betydligt bättre.

      Radera
    3. Förtydligande: Menade att man i kina öppnat en mjölkanläggning som huserar 100 000 kor.

      Radera
    4. Ja, hur får man konsumnterna att inse kvalitetsskillander?

      Radera
    5. Marknadsfanatikerna måste väl anta att alla sitter på all information. Det är i varje fall den ideala konsumenten. Samtidigt bygger den moderna ekonomin på extrem specialisering vad gäller yrke. De flesta människor nöjer sig med att utbilda sig inom sitt snäva gebit. I övrigt handlar allt om tidsfördriv. Folk i gemen kan vida mer om populärkultur än om livets grundvillkor= tex jordbruk.

      Att tex minska bruket av antibiotika inom jordbruket bör vara en självklarhet. Pratade med en professor inom infektionsmedicin. Han påstod att utbredningen av antibiotikaresistens går exponentiellt fort. Om det fortsätter kommer väsentligen hela dagens sjukvårdsmetodik att bli oanvändbar. Nya fina slag av antibiotika under utveckling finns det heller inte vidare gott om. Problem av detta slag kommer aldrig marknaden att klara att hantera på ett rationellt sätt.

      Radera
    6. Antibiotikaresistensen är kanske inte ett jätteproblem i Sverige.
      Jag hade själv en liten mjölkbesättning som "fritidssyssla" på 1990- talet och använde antibiotika en gång på fem år....
      Och doseringen blev på 1960- talets nivå...
      Så nog går det att bromsa detta. Men vill man det?

      Radera
    7. Anledningen till att det inte är ett problem är just de strikta svenska reglerna för bruket av antibiotika. Utomlands fäster man inte så stor vikt vid det. Tyvärr känner bakterier inga gränser. Att vi svenskar är duktiga har vi kanske inte så mycket för om resten av världen är mindre duktiga. Varannan svenske som varit i indien på semester kommer tillbaks med antibiotikaresistenta bakterier i tarmfloran.

      Detta bar egentligen bara ett exempel på kvaliten på svenskt jordbruk. En kvalitet som världsmarknaden inte värderar nu men troligen värderar när det är för sent om 20 år.

      Radera
    8. Om tjugo år.....??
      Om två år är korna borta!

      Radera
    9. Javisst, så är det kanske. Men om 20 år dör folk åter igen av det som nu är anses vara triviala infektioner + operationer och cancerbehandlingar som de görs idag är inte möjliga då de bygger på att behandla de bakterieinfektioner som oundvikligen uppstår med antibiotika. Detta enligt infektionsprofessorn jag pratade med.

      Radera
    10. Kanske går det fortare än 20 år. Exponentiell tillväxt kan bara underskattas.

      Radera
    11. Desperata åtgärder i ett jättelikt schackspel8 augusti 2015 09:51

      Ledarskribenten de avlat fram heter Sonesson i efternamn.

      Man behöver således inte mycket förstånd på ledarplats, utan endast vara blint ideologisk. Den som tror mest och den som yttrar denna tro med mest känslomässig emfas måste ha rätt. Alternativt, den som tror mest och resonerar i oerhört saklig ton måste ha rätt.

      Det bästa för mjölkbönderna är om de förädlar all mjölk till vassleprotein som de säljer dyrt till bodybuilders och crossfitnessatleter. Koppla rätt stjärna till det hela med ett bländvitt leende, så kanske ni kan ta ut några extra kronor per kilo. Jämför vanlig müsli med Paulun-müsli. Paketering är allting i ett samhälle där den övergripande kunskapen är låg, men den speciella kunskapen är "djup". Tillräckligt trovärdig reklam, så köper man dyrt.

      Radera
  2. Tidningen ingenjören har en artikel som heter "Jordbruk 2.0". Kanske kan vara intressant.

    http://www.ingenjoren.se/media/2015/06/ingen1503_enkel.pdf

    Som man kan förvänta sig så är artikeln teknikoptimistisk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, den är av visst intresse...
      Att tekniken hänger med den pågående prissänkningen på jordbruksprodukter är avgörande för jordbruket i ett högkostnadsland som Sverige.

      Radera
  3. Efter att jag genomskådade socialdemokratin i mitten på 80-talet så har jag inte tagit jordbruk och livsmedelsproduktion på allvar. Min verksamhet kan betecknas som fastighetsförvaltning. Det är jag glad för idag.

    Så länge jordbruk och livsmedelsproduktion bygger på olja och gruvbrytning så kommer det att vara kris för jordbruket. Först när oljan och mineralerna blir knappa kommer jordbruket att få den respekt näringen förtjänar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan också säga som en påstod, att nuvarande jordbruksdrift, med bulkvaraproduktion i fattiga länder är gruvdrift av P och K i marknivå...
      Eller hur?!

      Radera
    2. Med traditionellt ängsjordbruk kan man säga att jordbruk är gruvdrift av P och K i marknivå. Men förekommer det överhuvud taget i bulkvaruproduktion i någon nämnvärd omfattning ens i fattiga länder?

      Radera
    3. Nog är modernt spannmålsjordbruk en sorts "gruvdrift i marknivå"...
      För om man inte har råd att gödsla marken så töms marken på växttillgängligt mineral.

      Radera
    4. Men mineralgödseln som man sprider på marken kommer ju ursprungligen från djupa gruvor.

      Radera
    5. Ja, men då är det odlare som har råd att gödsla....
      Inte ulandsbönder.

      Radera
    6. Ur permakulturens kunskapsbank, kanske skörd av sjögräs, alger och tång kan föreslås. Den ena skall innehålla stora mängder K den andra stora mängder P både behövs spridas på åkrarna. Återstår att bygga en skördepontonsfabrik med tillhörande reservdelskedja samt saltavsköljningsanläggningar (regn eller grundvatten)

      Radera
    7. Förr bärgade kustbönderna tången som stormarna drev i land och lade det i kompost minst två år för att laka ur saltet...
      Sedan spred man det på åkern...
      Så det är inget nytt.

      Radera
  4. Patriotism gränstullar mm är nog det ända som kan göra jordbruk i sverige lönsamt inte nån extra krona för konsumtionsmjölken.
    JH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kallas Food Sovereignty...
      Men på svenska är det självisk matnationalism...

      Radera
    2. Timbro snubben som sa att Franska subventioner gör att deras skattebetalare är med och betalar för de ostarna vi köper har förstått något viktigt.
      En subvention eller tull sker alltid på någons bekostnad.
      Samtidigt som de hindrar de som gynnas att göra det mest optimala.
      Ser man det så betyder det, bland annat, att bankerna har beviljat lån till investeringar som inte borde ha blivit till.

      Det optimala kanske hade varit att lägga ner produktionen innan de hade varit hopplöst skuldsatta.
      Samtidigt som den nu förlorade generationen kanske hade kunnat starta en jordbruksverksamhet med vettiga förutsättningar.

      Radera
    3. När bondens del av limpan närmar sig noll så förändrar sig nog förutsättningrna..

      Radera
    4. Som jag ser det, nollpunkten är passerad för länge sedan.
      Subventionerna har gjort att vi inte insåg det i tid.
      Den välbehövliga omställningen har skjutits upp, samtidigt som problemen har förvärrats.

      Radera
    5. Ding ding värld8 augusti 2015 10:00

      Subventioner eller omskolningspengar eller kravaller på landsbygden såsom i förorterna. Några tiotusen liter diesel inkörda i Stockholm med kompetenta dragare med dubbelmontage kan skapa en del problem. Jag föreslår inte reella åtgärder, utan gör en riskanalys. Våra politiker, militärer och ideologer i medierna är rätt så heta på att främja interna konflikter i andra länder och bör därför acceptera liknande härhemma. We shall overcome.

      Radera
  5. Alltfler mjölkproducenter bör rimligen efterhand komma underfund om att den morot som hålls framför "åsnan" och lovar bättre längre fram, om bara den ena eller andra marginella åtgärden genomförs av politiken, att den moroten aldrig blir åtkomlig. Eller går det att lura svenska lantbrukare hur många gånger som helst att gå på samma tomma löften gång på gång?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har ju fungerat de senaste 30 åren så varför inte den här gången.
      JH

      Radera
    2. De som har begripligt det, fortsätter de med mjölk?
      Snarare är det bland alla vi andra som inte är mjölkproducenter som man hittar de som har insett att lantbruk inte är något vidare bra yrkesval.

      Radera
    3. Jo, så är det...
      Men en hobby får kosta..
      Problemet är att en del inte förstår att det är en hobby de sysslar med...

      Radera
  6. Trögfattarföreningen (Galenskaparna) måtte ha väldigt många medlemmar bland Sveriges bönder?

    SvaraRadera
    Svar
    1. ordförandeklubban8 augusti 2015 10:04

      För den som fattar trögt. Klicka eller klipp och klistra följande länk https://www.youtube.com/watch?v=F-OgXq4Lqyw
      Alltså dra med musen eller klicka med knappen. Inte knappen på telefonen. Nej, du skall inte stå upp, utan sitta ner framför datorn.

      Radera