3 september 2015

Indiska problem

"In the past 10 years, between 2005 and 2015, only 1.5-crore employment opportunities have been created at the national level against the requirement of 1.2-crore jobs every year."

Under de senaste 10 åren, mellan 2005 och 2015, skapades bara 15 miljoner arbetstillfällen på nationell nivå i förhållande till behovet som var på 12 miljoner arbetstillfällen - varje år.

Så beskriver Devinder Sharma den indiska arbetsmarknaden där flykten från landsbygden är motorn i samhällsutvecklingen.
Och har så varit sedan 1990- talet!
En ekonomisk idé som uppenbarligen inte funkar längre.
I Indien. Hur är det då i Kina? Med sin uppblåsta fastighetsmarknad? Och Sverige?

I Indien är det landets 600 miljoner bönder som får betala priset då deras produkter betalas under produktionskostnaden...
(Jag tycker jag känner igen resonemanget. Kostnadstäckning mindre än 100% är det ju i Sverige också. Skillnaden är att det inte finns så många självägande bönder i Sverige. De flesta är mest kunder hos banken.)

http://www.abplive.in/author/devindersharma/2015/08/29/article699321.ece/Patel-reservation-stir-is-a-warning-against-the-wanton-destruction-of-agriculture

3 kommentarer:

  1. flödesmätaren3 september 2015 19:09

    Enkel lösning. Varje bonde slänger varje år ut 2,5 procentenheter mindre frö och 3 procentenheter kväve under en tioårs period vilket reducerar global producerad mängd med 25 procent. Utbudet minskar, priserna ökar, fetman minskar, vegetarianerna ökar. Världen blir hälsosammare samtidigt som en större andel av förräntningen hamnar i de gröna näringarna.
    lär sig brukarna att hushålla med pengarna istället för att köpa senaste prylarna varje år så ökar bufferterna i de gröna företagen. Pengarna sätts inte på banken eftersom dessa ej är att lita på utan investeras i det lokala näringslivet.
    En djupare analys får vänta, då en kommentar ej är platsen för något sådant.
    kontakten ut till alla jordbrukare kan göras via ett socialt forum för brukare på nätet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmmm...
      Då är min insats enorm...
      0% utsäde sedan 1992....
      0% kvävegödsel sedan 1985....

      Radera
    2. Och min insats via banken var rejäl på 1980- talet, mellan 200 tusen till 250 tusen om året i räntor...
      Jag är inte riktigt lika duktig idag, bara 40 000 om året.
      Men mina gamla insatser borde väl kunna räkna mig till godo...?

      Radera