30 december 2015

Ur danskt perspektiv

I nedan länk beskrivs tillståndet för danska och svenska mjölkbönder.
Att sista striden tycks vara på väg...

Skillnaden, som jag ser det, är de fasta kostnaderna och synen på hur korna skall "jobba".

I Sverige (och Danmark) har tekniken alltid varit det viktiga. Inte biologin.
I England och Irland handlar det om att producera så nära naturen som möjligt.
Det är denna skillnad som nu är avgörande...
En skillnad i nationell kultur som styrt utveckling till denna situation.
Då politiken styrt lantbrukets förändring sedan 1800-talets industriella stycketänkande.
Det har aldrig handlat om en ekologisk balans, förhållandet mellan människa och natur.
Nu visar sig detta genom att avslöja skillnaden mellan två olika system i Europas jordbruk.
Som förmodligen blir avgörande ganska snart.
För att tro att någon skall förstå och få alla att byta fot.... Det är knappast troligt.

http://politiken.dk/oekonomi/virksomheder/ECE2992882/maelk-og-penge-fosser-ud-af-staldene/

5 kommentarer:

  1. Intressant artikel. Alla talar i egen sak inte att förglömma. Det är bara att konstatera att marknaden fungerar. (En del idealister är kanske oförberedda på att marknadens lösning kanske inte är trevlig.)

    Snart är ett antal mjölkbönder borta och med dem överproduktionen. Arla räknar väl kallt med bondeoffer, organisationen eller i alla fall dess chefer klarar sig. Nyinvesteringar likt fabrikerna i Kina är nog långt borta just nu.

    Sedan verkar "små" bönder klara sig bättre resultatmässigt.

    Till synes orelaterat kom jag på att det kan nog vara läge är bygga ett rejält vargstängsel, medans det finns bidrag för det. Gör det det? Det kan vara bra att kunna låsa in djuren till skydd mot alla sorters hungriga vargar.

    MVH kgb35

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan väl knappast kallas för marknad om producenten har ytters begränsade möjligheter att välja mjölkleverantör?

      Radera
    2. Jo absolut, det står dig fritt att starta ett mejeri! Marknaden saknar antagligen incitament att starta ett konkurrerande mejeri. Det är för dålig lönsamhet anse troligen de flesta.

      Sedan kan man ändra marknadens villkor genom att subventionera, minska administrativt krångel, höja mjölkskatten mm, marknaden anpassar sig.

      Till exempel har marknaden i Sverige för varv, datortillverkare, vitvarutillverkning, invandrare, gruvor, rika människor som vill bo i Sverige, skinnindustri, teko mm, anpassat sig... Därmed inte sagt att du gillar resultatet.

      Nu har förutsättningar ändrat sig för mjölkindustrin och då behöver aktörerna anpassa sig.

      Radera
    3. Hm, anpassa sig, du menar avstå?
      Ändrar sig förutsättningarna lite väl snabbt och ofta är det få som vågar satsa.
      Synd att så få förutsåg det när vi en gång i tiden tyckte det var en bra idé att sätta jordbruket under en kombinerad planekonomi och inomlands kolonialism.

      Radera
    4. Det högsta butikspriset jag hört är 35kr litern.....
      Fr konsumtionsmjölk.

      Radera