31 mars 2015

Mjölkkvoternas exit

Ja, så ryker då ett av Bryssels viktigaste kontrollmedel inom lantbruket - mjölkkvoterna.
En "surdeg" som diskuterats sedan starten...
Här är en länk till en irländsk förklaring om detta fenomen.

http://www.agriland.ie/farming-news/10-things-you-need-to-know-about-milk-quota-abolition/

När skrotas resten av systemet?
För ingen tror väl på något annat nu.....

http://www.eurovia.org/spip.php?article1219&lang=fr

30 mars 2015

SYFTET MED EN LAGSTIFTNINGEN OCH VILLKOREN

Vi har ett syfte med varje lagstiftning, en målsättning vi skall uppnå. Det finns därför ett syfte med våra tvärvillkor och på samma sätt finns det ett syfte med rapporteringen av exempelvis bakterie- och celltalen.
Jag tror det är hög tid att både svenska bönder, myndigheter och svenska politiker börjar inse syftet med våra lagstiftningar.
Tvärvillkorsavdragen har således ett visst syfte och det finns en anledning varför vi har dem. Jag skall därför förklara sambandet mellan lagstiftningarna med ett exempel.

Vi har en lagstiftning från EU som reglerar transporten av djur med bland annat körtider och vissa krav på bilarna. Denna lagstiftning har till syfte att garantera viss välfärd för djuren under transporten.
Av en eller annan anledning får vi ett överskott på vår inre marknad av nötkreatur och inför ett exportstöd för nötkreatur för att så att säga lätta på trycket på vår egen inre marknad. Detta sker genom en ny förordning från EU och dessa djur måste vi transportera till en hamn för vidaretransport till exportlandet. Det är sedan tullmyndigheten som utfärdar beviset för att djuren lämnat landet för att exportören skall få ut sitt bidrag.
Lagstiftningen om körtiderna som hade till syfte att garantera en viss välfärd för djuren gäller naturligtvis även för de djur som skall exporteras och man skriver in som villkor att man för att skall få ut sitt exportbidrag skall ha följt transportbestämmelserna.
Om den djurhållare som säljer sina egna djur till en köpare inom landet skall naturligtvis de båda transporterna behandlas lika. Syftet med lagstiftningen är att djuren skall ha en viss välfärd under transporterna och oavsett de transporteras inom landet eller exporteras. 
Överträder man transportbestämmelserna skall båda straffas och det har inget med exportbidraget att göra. 
Man straffas för en överträdelse av denna lagstiftning.
Det finns också ett intresse av att de djur som skall exporteras faktiskt skall komma fram levande och vi ställer upp vissa villkor för att uppnå detta syfte genom att som villkor kräva att man följt transportbestämmelserna och för att exportbidraget skall betalas ut.
Det ena är således en lagstiftning med ett syfte och den andra en förordning med ett annat syfte. Dessa förordningar (exportbidraget) är för det mesta kortlivade. När marknaden återställts upphör de att gälla, men lagstiftningen om transportbestämmelserna fortsätter naturligtvis att leva. Den upphör inte bara för att vi slutar exportera djur.

På samma sätt är det med tvärvillkorsavdraget. Vi har uppräknade lagstiftningar (verksamhetskrav) som gäller alla och som har fått samlingsnamnet "tvärvillkor". Dessa lagstiftningar upphör inte att gälla om gårdsstödet skulle tas bort. Man skulle även fortsättningsvis straffas om man inte följer dessa lagar.

Gårdsstödet återfinns därför i en förordning och kan jämföras med förordningen om exportstödet, men är mer långlivad. Den har ett annat syfte, nämligen att garantera en viss levnadsstandard för jordbrukarna och har således inget med lagstiftningarna att göra, men den är sammankopplad med lagstiftningarna som ett villkor, nämligen att sökanden följt lagstiftningarna. Har den stödsökande jordbrukaren följt lagstiftningarna skall han ha ut fullt bidrag.
Har han däremot varit oaktsam eller uppsåtligen brutit mot lagstiftningarna skall han både straffas och ha ett avdrageftersom villkoret för att få ut fullt bidrag är just att han följt dessa lagstiftningar.
Lagstiftningarna har således ett syfte, att följa lagbestämmelserna i de olika verksamhetslagarna.

Uppfyller han inte djurskyddslagarna skall han således straffas för det och oavsett om han sökt stöd eller inte.
Uppfyller han inte heller märkningsbestämmelserna för nötkreatur skall han naturligtvis även straffas för det eftersom det är en lag som har ett helt annat syfte (säkra livsmedel från gård till bord).
Har jordbrukaren gjort sig skyldig till två lagöverträdelser av olika lagar skall han naturligtvis ha ett större avdrag på gårdsstödet än om han gjort sig skyldig till en lagöverträdelse.

Så är det också med rapporteringen av celltalen. Det är en lagstiftning som skall garantera säkra livsmedel och att det inte förekommer farliga ämnen exempelvis antibiotika i mjölken.
Det är också en lagstiftning, men också ett villkor för att få ut bidraget. Nu kan man naturligtvis inte ta prov på varje enskild ko, utan det sker ett samlingsprov som skickas på analys. Man kontrollerar således både lagstiftningen och villkoret med en och samma analys.

Jag kan inte se någon större skillnad på lagöverträdelserna om jag bryter mot transporlagarna, djurhållningslagarna eller livsmedelssäkerhetslagarna. I alla tre fallen handlar det om lagöverträdelser som skall utredas och vid oaktsamhet eller uppsåtliga brott skall man straffas. Den enda skillnaden är att vissa lagöverträdelser är synliga för ögat, men vissa är det inte.

Jag kan heller inte se något större fel i att man får mindre gårdsstöd om man brutit mot lagbestämmelserna. Det är ett villkor för att få ut fullt bidrag.

I samtliga exempel jag tagit ovan är i stället det viktigaste att rättssäkerheten upprätthålls. Det är således lagöverträdelsen som utgör grund för avdraget på gårdsstödet.

I samtliga dessa lagstiftningar har EU ålagt medlemsstaterna att anta sanktioner vid överträdelser och dessutom en skyldighet att tillämpa dessa, men inte föreskrivit vilken typ av sanktioner som skall tillämpas. Detta är en nationell fråga.

Den svenska riksdagen har för vår del beslutat att straffrättsliga sanktioner skall tillämpas och inte exempelvis ekonomiska sanktioner. Andra länder kan således ha andra typer av sanktioner eller en kombination av sanktionstyperna.

Det är inte det som är det viktigaste, utan att rättssäkerheten upprätthålls när det föreligger misstankar om oaktsamma och uppsåtliga lagöverträdelser och det gäller oavsett lagstiftning.
När man väl dömts för en lagöverträdelse handlar det inte längre om att utdöma ett straff, utan att beräkna avdragets storlek, vilket är ett villkor för att få ut stödet.

ATT SVENSKA MYNDIGHETER OCH NÄRINGENS FÖRETRÄDARE INTE VISAT NÅGOT STÖRRE INTRESSE AV ATT FÖLJA GENMENSKAPSLAGSTIFTNINGEN ÄR EN HELT ANNAT SAK. DET ÄR PÅ SAMMA SÄTT SOM MED LAGSTIFTNINGARNA OCH VILLKOREN. DE HAR HELA TIDEN ALLA HAFT SINA EGNA SYFTEN SOM I DE ALLRA FLESTA FALL INTE ÖVERENSSTÄMMER MED GEMENSKAPENS GRUNDLÄGGANDE SYFTE.
TILL DETTA SKALL TILLÄGGAS ALLA TILLKOMMANDE BRANCHREGLER, VILKA ALLA HAR SINA EGNA SYFTEN.

Ulf Pettersson
Mjölby

(Detta angående bråket om LRF Mjölks rapporter till myndigheterna)



28 mars 2015

Sju frågor om europeisk mjölkproduktion eller slutet är nära

I den sista striden om svenskt jordbruk hörs olika röster i debatten.
Folk som inte har en aning om förutsättningarna yttrar sig överallt.
Ja, det är väl kanske ingen nyhet, så har det varit "i alla tider".
Men numera låter det på en del som de faktiskt har något att tillföra...
Vilket den som bara är van vid den svenska debatten kan tro.
Som i nedan länk.
http://www.dn.se/debatt/avreglera-eller-lat-den-svenska-mjolken-forsvinna/

De fem punkterna som nämns då...?
GMO-sojan påverkar naturligtvis, men soja i fodret är en liten del, mycket liten, ibland påverkar det inte alls då det finna alternativ till soja.

Djurskyddsreglerna påverkar inte den storskaliga produktionen nämnvärt då dispenser blivit vanliga och terapibete, som nämns i debattartikeln, har varit standard sedan korna av ekonomiska skäl ökade sin dagliga produktion långt över vad de kan finna i foderbehov på bete. Frågan är i grunden löjlig... Det berör mest huruvida Arla kan fortsätta med sin reklam - Bregottfabriken - i nuvarande form..

Dieselskatten.... Visst, bränslet är dyrt idag. Med den struktur på de förvuxna produktionsenheter som skapats i områden där odlingsmarken är utspridd i landskapet så blir transporterna enorma. Dessa bönder ligger på vägarna med sina traktorekipage hela tiden. Då de oftast idag sköter flera socknars odlingsmark.

Sedan tar man upp "gödselskatten". Just där avslöjar de tydligt sin okunnighet om mjölkens produktionsvillkor. Givetvis är det en onödig kostnad, men just mjölkproduktionen ger mycket gödsel, även då kväve, som måste återföras till odlingsmarken. Det påverkar inte så mycket, ekonomiskt. Naturligtvis är det en orättfärdig miljöskatt då det inte motiveras ur den vinkeln på ett korrekt sätt från politikens sida.

Punkt fem, angående konkurrensregler.
Där har man hittat en svag punkt i systemet. Mejeriernas, ja, hela branschens följsamhet inför myndigheternas olika påhitt som nu sätter mjölkböndernas rätt att styra över sin egen verksamhet på ett förnuftigt sätt, helt ur spel. Och där denna följsamhet drivit branschen ut i ett extra eget skapat regelverk som låser alla möjligheter att följa förutsättningar i fråga om naturliga produktionsvillkor och fastighetsstrukturer. Sådant som var avgörande för jordbrukets existens förr.

Som motvikt mot den enfaldiga svenska debatten kan förre tjänstemannen i Europeiska Via Campesina, Gerard Choplins, genomgång vara, av förutsättningarna för europeisk mjölkproduktion framöver.
Han har listat sin artikel med sju punkter/frågor för klargöra förutsättningarna för europeisk mjölkproduktion. En betydligt mer kompetent genomgång än de svenska debattörerna från Timbro.

Gerard Choplin har en bredare syn på jordbruket och europeisk jordbrukspolitik än det svenska navelskådningen som är extremt kortsiktig i sitt kvartalstänkande.
Gerard Choplins artikel är ett resonemang som förts hela tiden inom den internationella bonderörelsen La Via Campesina, där även politiska framtidsfrågor angående samhällets totala situation också finns med!

Han avslutar sin artikel med orden:
Let us regulate the production and value our grasslands into fresh dairy products and quality cheese for the European market. Let us export, with moderation, high value-added products such as quality cheeses, specific of our regions.
https://gchoplinenglish.wordpress.com

27 mars 2015

Danskt lantbruk

På 1800- talet, när danskarna förlorade sin exportmarknad av spannmål till amerikanarna tvingades danskarna hitta på något annat.
Man uppfann baconmarknaden i Storbritannien..
Det har varit en god affärsidé, fram till idag..
Och som de kreativa företagare de är så hittar danskarna på något annat när det man sysslar med inte fungerar längre.
Så exportjordbruket får någon annan syssla med..
Danmark satsar på ekologiskt jordbruk för hemmamarknaden.

http://www.irishexaminer.com/farming/analysis/european-sales-continue-to-soar-314678.html

GMO ur en annan vinkel

Frågan om GMO är inte så enkel som det kan se ut från början. Till alla regelverk kopplas numera en sanktion och när det gäller jordbrukarna i Sverige är det numera regel utan undantag att det finns två olika typer av sanktion, en straffrättslig sådan (djurskyddslagen) och en ekonomisk (avdrag på gårdsstödet).

I båda fallen kräver regelverken att jordbrukaren skall ha gjort sig skyldig till oaktsamhet eller uppsåt för att man skall kunna straffas eller få avdrag på gårdsstödet.

Det är således oaktsamheten eller den uppsåtliga överträdelsen som skall bevisas av den beslutande myndigheten.

Djurskyddsdirektivet 98/58/EG är ett verksamhetskrav som omfattas av gårdsstödet. I bilagan finns en punkt som har följande lydelse:

14. Djuren skall utfodras med hälsosamt foder som är lämpligt för djurens ålder och art och som ges till dem itillräcklig mängd för att hålla dem vid god hälsa och för att tillgodose deras näringsbehov. Djur får inte ges foder eller vätska på ett sätt som kan orsaka onödigt lidande eller skada, och inte heller får sådant foder eller sådan vätska innehålla något ämne som kan orsaka onödigt lidande eller skada.

Det finns dock väsentliga skillnader mellan beslutsfattarna när det gäller de straffrättsliga sanktionerna och de administrativa ekonomiska sanktionerna.

Kontrollanterna på den ekonomiska sidan (läs djurskyddsinspektörerna) kan för säkerhet skull ha med sig en extra påse GMO-foder i fickan vid sin kontroll och skicka på analys eftersom den kontrollen sker utan all in syn från allmänheten och jordbrukaren har berövats all rätt till försvar.

Så är det inte på den straffrättsliga sidan. Där har jordbrukaren rätt till en offentlig försvarare och har all insyn i hela processen.

Systemet, som det var tänkt att fungera, har för länge sedan upphört. Den ekonomiska sidan (läs djurskyddsinspektörerna) har helt tagit över och underlåter att fullgöra sin anmälningsskyldighet till rättsväsendet vid misstänkta fall av överträdelser och skulle så ske i något enstaka fall bryr man sig inte om resultatet.

Det är betydligt lättare att få en jordbrukare fälld med en egen påse GMO i fickan. Ärendet kan bara överklagas till förvaltningsdomstol som inta har befogenhet att döma i frågor om oaktsamhet eller uppsåtliga överträdelser.


Ulf Pettersson

Mjölby


http://www.lantbruk.com/lantbruk/sa-bemoter-lansstyrelsen-i-skane-kritiken-mot-djurskyddet

26 mars 2015

Fransk ironi

Att det handlar om fransk humor är klart, bondehumor/ironi, men vilken ko-ras är det man skojar om?

These new races will allow us tomorrow……. to free us from milk producers


En recension

Som medborgare har man väl rätten att recensera de folkvalda i Riksdagens och deras arbete.
Förmodar jag...
I debatten om handelsgödselskatten som var häromdagen följde jag särskilt resonemanget om just handelsgödseln.

Vilken kompetens har de folkvalda?
De politiker som var ute i syfte att stoppa förslaget gjorde en förskräckligt dåligt intryck..
Hade jordbruket varit en lönsam verksamhet hade de inte haft några argument alls..
Då man bara fokuserade på ekonomin.

De som vill införa skatten igen visste inte vad de pratade om, utan uppvisade total okunnighet i ämnet. Om nu handelsgödselskatten nu handlade om miljöproblem?
För så kunde det väl inte vara då debattörerna uppenbart inte visste ett dugg om vad det handlade om! Med så röriga och inkompetenta argument som anfördes.
Miljöpartiets representant nämnde inte just det momentet alls...
Är det då ett förslag från S och inte från Mp?
Ja, i så fall är hela frågan bara ett småaktigt tjyvnyp i Gunnar Strängs anda.
Utan vettigt motiv.

http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/Debatter-och-beslut-om-forslag/Arendedebatter/?did=H201SkU18

http://www.atl.nu/lantbruk/ja-till-motion-om-nej-till-handelsg-dselskatt

http://www.ja.se/?p=47087&m=3433&pt=105

Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

"Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd och en utarmad biologisk mångfald. För att minska näringsläckaget finns rådgivningsprogrammet Greppa Näringen. I denna Policy Brief analyserar AgriFood effekterna av programmet. Resultaten visar att:
  • Ökad rådgivning minskar kväveläckaget och ökar skördarna.
  • Bättre skördar ger högre förädlingsvärden vilket täcker kostnaderna för rådgivningen.
  • Rådgivningen är sammantaget till nytta både för miljön och för jordbrukets lönsamhet.
Denna Policy Brief baseras på AgriFood-WP 2015:1."
------
Det finns inget i rapporten som bevisar ovan påstående!
Att det däremot är en partsinlaga i syfte att få fram mer pengar till "rådgivning" är däremot klart. Det kan vem som helst läsa sig till. Men att det skulle påverka något annat än rådgivarnas ekonomi är svårt att utläsa...
Och så här galet blir det i media:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=6123464
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.617065/sa-gor-bonden-havet-friskare

25 mars 2015

Ohälsosamt byte

Det är märkligt hur PK-debatt kan förvända synen på allt.
Att sojaodling är en av världens största industrigrödor, jämte majs, tycks inte avskräcka de bestämmer...
Vad är det då med soja man borde fundera på?
Jo, östrogenliknande substanser i soja"mjölk"...

http://www.atl.nu/arbetsliv/mj-lk-byts-mot-soja-i-kommunens-dokument
http://www.expressen.se/noje/extra/jeremy-piven-hade-borjat-fa-mansbrost/

24 mars 2015

Rabobank noterar

Rabobank som bevakar jordbruket europeisk och globalt lämnar pressmeddelanden med jämna mellanrum.
Vilka numera är aktuella även för svenska förhållanden....
Man är inte så optimistisk, vilket även observeras i svensk lantbruksmedia.
Även om det inte är riktigt trevliga nyheter..

http://www.atl.nu/lantbruk/ingen-ljusning-f-r-mj-lken

Orsaken till denna sega utveckling?
Tja, ett kan vara någon allmän utveckling som noteras i nedan länk.
Matpriserna faller i Kina. Den marknad som alla hänvisar till....

http://www.thedairysite.com/news/47666/chinese-food-prices-continue-to-fall

I Gunnar Strängs tradition

De som var med minns finansminister Gunnar Sträng.
En småaktig sosse som i ren elakhet belade bönderna med skatt på egen ved.
Men då oljan var så billig att det är helt ofattbart idag, så bytte folk ut sina vedpannor till oljeeldade dito på några få år..
Så den småsinta skatten gav inte mycket mer än politiska poänger.
Till slut insåg politiken att viss småsinthet är meningslös...

Men åter tycks rotandet i detaljer som förr bli aktuellt.
Som morgondagens debatt om gödselskatten där miljöargumenten tonats ner och den gamla politiska ryggmärgsreaktionen bubblat upp till ytan igen.
I Gunnar Strängs anda.
Det handlar inte om pengar..
Det handlar inte om miljön...
Det handlar om småsint politik!

Och denna nygamla tanke lever upp igen...
På olika sätt.

http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/Debatter-och-beslut-om-forslag/Arendedebatter/?did=H201SkU18

23 mars 2015

Skatt på handelsgödsel

Skatteförslag i budgetpropositionen 2015

"En skatt på handelsgödsel införs och den skatt på handelsgödsel som slopades den 1 januari 2010 ska utgöra utgångspunkt för den nya skatten. Syftet med skatten är att minska användningen av handelsgödsel då den bidrar till övergödning av vattenområden och till försurning av mark och vatten.

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2016."

Riksdagen kan givetvis bestämma vilka skatter som helst...
Men som syftet med skatten är en miljönytta och inte en ekonomisk förstärkning av statskassan så är det egendomligt att berörda parter inte hanterat detta som ett miljöproblem, utan som en "förstärkning av statskassan" och därmed diskuterat frågan utifrån den vinkeln.
Märkligt...

Nu skall frågan upp i Riksdagen på onsdag och fortfarande hörs inte ett pip om miljön...
Personligen tycker jag att detta totalt underminerar Miljöpartiets trovärdighet i miljöfrågor!
Man är bara ett politiskt parti som alla andra utan någon moral...
Utan går sina belackares ärenden och agerar som miljöfascister.
Utan minsta tanke på vetenskapliga argument.
Nåväl, sanningen är uppenbarad.
(De övriga partierna ordar jag inte om)

Likaså gäller detta för övriga inblandade..
De som kunde avgjort frågan..
De närmast sörjande, LRF...

sidan 34 och 52,53:
http://data.riksdagen.se/fil/031258EC-F704-4315-901F-32B86348707C

Webbtv:
http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/Debatter-och-beslut-om-forslag/Arendedebatter/?did=H201SkU18

22 mars 2015

Tips till regeringen

Världens största bondeorganisation, La Via Campesina, är också kanske världens största kvinnoorganisation.
Via Campesina har alltid kvinnornas situation aktuell då jordbruket globalt sett drivs av kvinnor. Kvinnorna är i majoritet bland världens bönder!

Den nuvarande krisen som regeringen i Sverige råkat hamna har kanske sina orsaker i att man inte insett verkligheten i andra länder. Där just jordbruket drivs av kvinnor. Utan trott att tillvaron i hela världen numera är likadan som här hemma...
Att maten bara finns..
Finns i affärerna.

Margot kan besöka La Via Campesina på nästa Sociala Forum, som studiebesök, för mer blir det nog inte...

http://viacampesina.org/en/images/stories/pdf/lvc-program-tunis.pdf

21 mars 2015

Havet 1888

En intressant historik över Västkustens havsmiljö presenteras av HaV kallad "Havet 1888".
Mycket intressant och lättfattlig.
Men...
Varför denna propaganda och lantbruksfientliga inställning?
Som nu varit inom havsforskningen sedan tidigt 1970- tal...
Där man på punkt efter punkt tvingats backa men ändå aldrig slutar att argumentera även utifrån de mest tokiga positioner...

Låt mig nämna en detalj.
Kvävefixeringen.
Att kvävefixeringen till havs är av gigantiska mått är man helt medvetna om och numera döljer man det inte (som förr) utan erkänner cyanobakteriernas kväveförsörjning.
Men i avsnittet om jordbrukets historia bortser man från kvävefixeringen på land...
Märklig tanke...

Men hade jag varit ansvarig på LRF hade jag sett till att Markus Hoffman hade avskedats från LRF.

http://www.havsmiljoinstitutet.se/digitalAssets/1520/1520735_havet1888_72dpi.pdf
http://www.batliv.se/article.asp?newsid=8913#.VQw1-tq9KSM

20 mars 2015

Det är kört!

LRF försöker nu att förbereda sina mjölkbönder för sanningen...
Som är:
Det är kört!

Den senaste sänkningen i det globala priset har knappt nämnts i LRF-media.
Utan det låter tvärtom..

Och nu kommer ett referat från Norge...
Som är:
Det är kört!

Som gammal och van vid LRF- propaganda så vet jag hur man hanterar det.
Det är kört!

En fokuserad nedläggning är enda utvägen!
Det är kört!

http://www.lantbruk.com/lantbruk/norge-varnas-svensk-jordbrukspolitik
http://www.agriland.ie/farming-news/irish-dairy-farmers-facing-tough-times

Självförsörjningsgraden i Sverige

Norrmännen har alltid haft starkare självbevarelsedrift än svenskarna.
Det insåg redan August Strindberg.
Och som han redovisade i sin bok Götiska Rummen från förra sekelskiftet.
Det gäller än idag, även om oljeinkomsterna gjort många norrmän något förvirrade...
En del till och med tror på vad IMF påstod - att norrmännen klart billigare skulle kunna köpa sin mat på världsmarknaden...
Jovisst, men hur länge...

"Gör som svenskarna", var rådet.

http://www.bondelaget.no/hedmark/skremmende-beskrivelser-av-svensk-jordbruk-article80962-177.html

19 mars 2015

Den gamla skåpmaten

LRF eller dess första organisationskonstruktion var ett försök från statens sida att styra in bondekåren i en organisation för att slippa konflikter i trettiotalets turbulenta tid.
Bönderna blev helt enkelt "kollektivanslutna" på samma sätt som arbetarna.
Det socialdemokratiska Sverige blev resultatet.
Och inom bondekåren har inget hänt sedan dess...

LRF är alltså i första hand en kompromissorganisation.
Även i frågor där man egentligen inte borde kompromissa!
Som i miljöfrågor.

Är havsföroreningar och algblomningar jordbrukets fel eller är det något helt annat?
Den frågan ställer aldrig LRF.
Man enbart kör med sina kompromissmetoder.
Att bönderna kan inte bära hela "lasset" för då drabbas andra funktioner....
Aldrig ställs frågan om svaret är korrekt - ur miljösynpunkt.
I nedan debattartikel ifrågasätts problemet på ett mycket taffligt sätt.
Har inte LRF bättre kunskaper om biologi?
Vill man inte vara mer kunnig än så här?
Vill man inte ifrågasätta och föra debatt, utan alltid vika undan till sina medlemmars förluster i opinion, i debatten osv...
Det är rena förräderiet!

I debattartikeln i nedan länk kommer man äntligen in på den stora självgående orsaken till Östersjöns algblomning, de stora fosforlagren i bottensedimenten - men gör fel slutsats.
Att dessa lager av fosfor har modernt orsakssammanhang!
En total feluppfattning som bara visar att LRF är förödande för lantbrukets och sina medlemmars insats i samhällsdebatten!
Dessa lager av fosfor har byggts upp under hela Östersjöns geologiska tid!
Allt sedan vattenflödena i Östersjön blev sådana som de varit under de senaste 7-8 tusen åren....

Det finns naturligtvis inte mycket att göra åt det!
Så varför accepterar LRF en miljöbluff?
Vems ärenden springer LRF?

http://www.dn.se/debatt/repliker/delat-ansvar-battre-an-foreskrift-och-tvang/

Att bruka jorden är svårt även utan KRAV

"Folk säger alltid att livet är komplicerat, men i detta fall, så är det verkligen så"
Angående "ekologiskt" jordbrukande...
Menar Michael Johnston, en engelsk lantbrukare.

" I spoke to a handful of farmers from across the UK who have made the change over the past few years. They gave a variety of reasons, from milk prices to soil deterioration to the bureaucracy and costs associated with certification, to lack of local demand for organic produce and the long distances they had to travel to reach markets.

All these factors affected farms' economic viability, but Michael Johnston, who farms sheep and cattle near Aberdeen, says money wasn't his only reason for giving up: "It's not just a question of the subsidies and the premiums. People always say life is complicated, but in this case, it really is." In Johnston's case, a reduction in subsidy was a factor, but so was his growing interest in soil biology and climate change, and his conviction that the organic system was not the best way to look after his soil."

Artikeln säger allt som man funderat på under åren. Sedan jag slutade med ekotrenden. Det innebär inte att man är motståndare till ekologiskt lantbruk, utan till den sanslösa byråkratin. Med ett hejdlöst regelverk..

Livet är komplicerat nog ändå. Särskilt som bonde...

Därför slutar många "organic farmers" i England. Och i Sverige blir de inte fler...

http://www.theguardian.com/environment/2015/mar/14/why-are-organic-farmers-across-britain-giving-up

18 mars 2015

Shottle

En av Holsteinrasens verkliga matadorer har dött.
Redan som kalvar kunde man se skillnaden mellan hans avkommor och andra tjurars.

http://www.cowsmo.com/news/global-superstar-picston-shottle-passes-away/

Bondens del av matpriset minskar ytterligare

I årtionden har man diskuterat bondens del av limpan.
En brödlev kostar numera 30-40 kr...
Ett kilo vete får bonden 1,50kr för...
Om det överhuvudtaget är svenskt, utan troligen ukrainskt, snart GMO-mjöl (då Ukraina till stor del nu behärskas av Monsanto)...

Att diskutera bondens del av brödet är alltså överspelat, för svensk del..
Men debatten lever kvar i andra delar av EU.
Som i Irland...
http://www.irishtimes.com/news/consumer/fresh-data-shows-decline-in-farmer-share-of-consumer-price-for-food-1.2126097

En bild säger mer än tusen ord...

17 mars 2015

Valet är ditt

I första Mosebok finns en lång text om problemen med varierande konjunkturer.
I faraos fall var det naturen som stod för konjunkturvariationen, då Egypten på den tiden följde överhetens livscykel. I ett sant hierarkiskt bondesamhälle. Därför att böndernas liv var socialt och biologiskt helt knutet till naturens villkor.

Jordbrukssamhället var dominerande över hela världen på den tiden. Utom i hårdare klimat. Bönderna var motorn i detta system. Längst ner i samhällshierarkin, utom möjligen för slavarna. Så faraos ängslan över missväxt som var problemet i Bibelns första delar, var på samma gång en avgörande faktor för samhällets existens. Och så har det varit  även i Sverige. Den svenska stormakten var beroende av de goda jordarna i Baltikum. Den danska stormakten av Skånes del i den baltiska moränlerans utbredning. Konjunkturerna varierade på hur krig och missväxt växlade i tiden. Att vara bonde var lika uselt i medeltidens Sverige som på faraos tid.

I samband med franska revolutionen förändrades förutsättningarna, särskilt på kontinenten. De stora godsen bröts upp och gamla ägostrukturer upplöstes. Det gamla  bondesamhället upplöstes och en ny tid kom där bönderna blev "lantbrukare". En titel som tidigare enbart gällt pensionerade statstjänstemän och militärer som dragit sig tillbaka på sin gård för att leva "lantliv" enligt modernt snitt. Den sedan årtusende tillbaka av överheten förtryckte bonden blev en självägande lantbrukare, en entreprenör i den nya tidens industritänkande. Och landsbygden övriga invånare, de jordlösa tjänstehjonen, de blev arbetare i industrin, eller fick funktioner i det urbana samhällets olika delar.

Den gamla stabila "ekologiska" kopplingen till naturen, där bonden var en del an naturens variationer började luckras upp. Med en tydligare koppling till bondens/lantbrukarens entreprenörsanda blev den enskilda människan viktigare än naturens variationer. Och samhällets reaktioner. Istället för Bibelns bekymmer om Nilens variationer, som enligt profetian skulle bli "sju feta år och därefter sju magra år" blev det bondens/lantbrukarens livscykel som avgjorde rörelserna i tiden. Dock var/är entreprenörernas reaktioner beroende av allmänna konjunkturer i industrisamhället. Och på 1800-talet var det politiken som initierade förändringarna. Enligt mönster som är förvånansvärt tydliga. De politiskt styrda omskiftingarna av bondebyarna, i syfte att modernisera jordbruket och att neutralisera böndernas politiska styrka kom att följa människans livscykel som entreprenörer. Tio goda år och tjugo dåliga.

Fenomenet går att följa igenom hela 1900-talet. Kopplingen till industrisamhället är väldigt tydlig. Uppsving i industrikonjunkturerna följes ett par år senare av samma fenomen inom jordbruket. I slutat av 1900- talet var alla rester av det gamla bondesamhället helt utplånat. Sveriges landsbygd var en del av industrisamhället Sverige. Svenskt lantbruk fokuserade på att ordna livsmedel till industrisamhällets medborgare enligt tanken om bulkvara framtaget enligt bästa komparativa möjligheter inom landet. Mjölk, kött, fläsk och vegetabilier som potatis och foderspannmål.

Dock var nya tider på gång. Industrisamhället var i upplösning. Man diskuterade det "postindustriella" samhället. Att svenskt lantbruk var en del av industrisamhället ingick inte i denna debatt. Då man betraktade jordbruket som en "gammal näring under avveckling". Och det var ju korrekt - i ett postindustrielllt samhälle. I ett konsumtionsdrivet samhälle, som det vi nu tycks leva i, är bulkvaruproduktion kanske inte världens bästa affärsidé. Men eftersom lantbrukarna inte insett sin tydliga koppling till industrisamhället, är det inte lätt att  se sina egna nya förutsättningar i det postindustriella samhället.

Det man först upptäcker är bristen på tydliga konjunkturcykler i det nya samhället, åtminstone för svensk del. Det mönster som som varit i tvåhundra år, - tio goda år och därefter tjugo dåliga år - har inte längre giltighet. Därför att hela den sociala basen för landets industriella funktioner, med urbanisering med industriella investeringar och inflyttning till tätorter, brukssamhällen och städer, inte längre följer mallen. Man kan dessutom peka på en tydlig datum när detta stora samhällsskifte skedde. Det var i samband med Sveriges inträde i Europeiska Unionen år 1995. Efter den datum finns ingen koppling mellan olika funktioner av den typ som styrde det svenska industrisamhället!

Västvärldens stora språng när man lämnade industrisamhället för konsumtionssamhället skedde troligen vid sekelskiftet. Flera stora politiska förändringar upplevdes och symboliska händelser som "nineeleven" blev tydliga för alla. De forna kolonierna plockade upp industrisamhällets tankar och använder dessa som mall för sina samhällsförändringar. Urbaniseringen blir motorn överallt i världen! Kopplingen mellan industrisamhället och familjejordbruket som var så tydlig i Sverige under industriepoken, finns inte någonstans idag.

Framtiden är därmed ett helt okänt kort. Bollen ligger hos den enskilde. Entreprenören/lantbrukaren/bonden är åter i en ny situation. Dock finns vissa tecken i skyn som har diskuterats länge. Nischproduktion eller bulkproduktion? Det har varit de diskuterade möjligheterna. Så är det nog, men stämmer det för alla? Frågan ställer krav på ett svar. Vad är konsumtionssamhället? Är det en fortsättning av industrisamhället eller något helt nytt? I så fall vad? Processen har naturligtvis inte uppstått ur tomma intet utan har funnits länge. Det gäller bara att se tecknen.

För landsbygdens del, och jordbruket, är industrisamhällets nationella försvinnande mer en fråga om generationsskiften och investeringar. Skall man fundera på politikens locktoner om "exportproduktion" som triggar entreprenörsinstinkterna eller skall man lita till konsumtionssamhällets krassa verklighet. Det avgörande är den enskilda människans karaktär och intresse! En helt ny erfarenhet, där lantbrukets generationsskiften följt andra småföretagares system i Sverige, alltså att någon i familjen tagit över familjeföretaget och drivit det vidare. Något som inte längre är självklart.

Det är på detta vis helt andra tankar som måste prägla nya generationers beslut.
Men var är insikten om detta?
Eller behövs inte någon samhällsdebatt om detta?
Eller finns det redan insikt om detta?
Och att de enda som inget förstår är politiken... 


16 mars 2015

Apropå Datamolnet

Då är loppet kört

I torsdags så blev GMO fritt fram inom EU...
Och frågan delegerades ner till lokala parlament...
Och svenska politiker är sålda i frågan FÖR GMO!
Verkar det..

Nu är det alltså delegerat ner till individnivå...
Grannar emellan...
Så var det med det.

http://www.atl.nu/arbetsliv/sverige-r-star-ja-till-gmo

Rabobank Pressmeddelande

http://rabobank-food-agribusiness-research.pr.co/97661-new-dawn-for-european-dairy-the-morning-after-milk-quotas

Översatt med Google:
"Med EU: s mjölkkvoter inställd tas bort den 1 april 2015 kommer produktionen att bli koncentreras ytterligare på nyckelmjölkproducerande regionerna i norra och västra Europa, enligt Rabobank senaste rapport. Rabobank förutser jordbrukare i dessa områden kommer att utnyttja ledig kapacitet utvecklas genom investeringar och teknik vinster under de senaste 30 åren. Men med en utbyggnad av över 12 miljoner ton som redan uppnåtts mellan tillkännagivandet av mjölk borttagning kvoter under 2006 och 2014, en stor del av denna ytterligare kapacitet har redan använts. När denna tillgänglig kapacitet av marken används, kommer en stegvis förändring av råmjölkpriserna krävas för att uppmuntra ytterligare expansion i produktionen genom investeringar i mark och kapacitet. Dessutom kommer åtgärder att krävas för att garantera ett europeiskt mjölk förblir konkurrenskraftig på världsmarknaden."

Bara att inse..
Vi har inte en chans!

15 mars 2015

(fritt) Fram för GMO

Nu har ett första steg mot GMO-odling i Sverige gjorts.
I Bryssel.
Ansvaret för bråket om GMO är härmed delegerat till de lokala parlamenten.

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:L:2015:068:FULL&from=SV

Svenska bönder är nog tillräcklig kloka för att förstå

Det är nu vi ska marknadsföra våra svenska mervärden
(Land 2015-03-13)
För några dagar sedan såg jag programmet PLUS i TV där en av programledarna tog upp frågan om just ordet "expert" och det finns därför anledning att läsa sista raderna på debattartikeln hur de båda debattörerna undertecknar sitt inlägg.
Gunnela Ståhle, fd expert djuromsorg och livsmedelssäkerhet, LRF
Gunilla Ramberg, fd informatör LRF

I PLUS hade man följt ett ental travexperter i olika tidningar. Tidningar, om någon, måste väl informatörerna räknas till.Man hade gjort en undersökning av V75 under ett halvår, om jag inte minns fel, och resultatet kan knappast anses särskilt lysande. Till stor del låg det under 50 %.
Om jag inte minns fel yttrade sig någon från Aftonbladet med resultat långt under medel. Vi ser det på lång sikt, någon gång får vi in en storvinst, men den vinsten visade sig vara konsumerad i förväg på grund av tidigare förluster.
Jag tror inte jag behöver förklara ytterligare. Jag tror nämligen att svenska bönder är tillräckligt kloka att förstå vad jag menar.

Svenskt kött har på senare tid ökat något, vilket är bra, men siffrorna är luft. När stor livsmedelskedjor tar bort importköttet ökar naturligtvis det svenska köttet. Konsumenterna måste fortfarande ha något att äta.
Att verka på en fri marknad är inte detsamma som att verka på en stängd. Även konsumenterna på den stängda marknaden skall betala för köttet och dessa pengar kommer inte tomten med, utan från exporten av andra varor.
Låt oss jämföra med bilindustrin och gå tillbaka 1995 när vi gick med i EU. För det första kan vi ställa oss frågan hur säkra våra bilar var på den tiden och jämföras med dagens (som dessutom är både bensinsnålare och miljövänligare). Jag tror inte jag behöver förklara, jag tror bönderna är tillräckligt kloka för att förstå.

För det andra kan vi göra ytterligare en jämförelse. Svenska bilmärken i förhållande till utländska. Idag har vi bara Volvo, som numera knappast kan kallas för svenskt, ja, skall jag vara helt ärlig, rullar det väl fortfarande en och annan Saab.
Jag tror även att svenska bönder är tillräckligt kloka för att förstå vad jag menar med den jämförelsen.
På samma sätt som inom alla andra näringar på den inre marknaden har man i stort sätt uppställda minimiregler och de som lyckas är de som av egen kraft producerar över fastställa minimireglerna och sedan höjd ribban ett litet steg i taget av egen fri vilja.
Jag tror att även svenska bönder är tillräckligt kloka att förstå vad jag menar, jag skall dock förklara mig för att undvika missförstånd. 

Jag tror nämligen att det fungerar även på den animala sidan. Det ser verkligen mörkt ut för det svenska jordbruket och särskilt för den animala sektorn, men i mörkret finns alltid ett ljus, och så är fallet även för svenska bönder. Här kommer ett.
De båda debattörerna har också undertecknat med "före detta" (fd) och jag tror att svenska bönder är tillräckligt kloka att förstå vad jag menar, frågan är i stället om de båda debattörerna insett detta.

Ulf Pettersson
Mjölby

14 mars 2015

Kul på landet

Hur kul kan man inte ha med en drönare....






13 mars 2015

Skåneupproret

Vid ett möte med Länsstyrelsen i Skåne där ett antal starkt protesterande träffades och förklarade sin irritation över hur handläggning av djurskydd fungerar i Skåne, så framlades en lista på krav...

Det låter uppmuntrande...

Men, varför skall man inte "djupgranska" ärenden före år 2009?
Är det bara för att Länsstyrelserna tog över från kommunerna då?
Men själva repressalierna stod Länsstyrelserna för redan innan dess!
Och staten Sverige därmed... som inte kollat om Djurskyddslagen stämmer med regelverket från Bryssel.
Utom vid ett tillfälle, se nedan!

(http://www.kammarrattenijonkoping.domstol.se/Ladda-ner--bestall/Nyhetsbrev-om-EU-ratt/Nyhetsbrev/Nummer-5-2006/

"
Kammarrätten i Jönköping prövade i mål nr 708-03 fråga om vitesföreläggande enligt djurskyddslagen (1988:534). I dom 2006-08-14 analyserade rätten direktiven 99/74/EG (inhysningsdirektivet) och 98/34/EG (anmälningsdirektivet) och konstaterade att EG-domstolen i dom 1994-04-30 i målet C-194/94 funnit, att ett åsidosättande av anmälningsskyldigheten enligt det tidigare gällande direktivet (83/189/EEG) medförde att de tekniska föreskrifterna i fråga inte fick tillämpas gentemot enskilda. I domslutet uttalar kammarrätten bl.a.: Bestämmelsen i 9 § djurskyddsförordningen får anses utgöra en teknisk föreskrift i anmälningsdirektivets mening. Enligt anmälningsdirektivet skall en sådan anmälas till kommissionen och får densamma inte antas inom en tidsfrist på åtminstone tre månader från det att kommissionen mottagit anmälan. Någon sådan anmälan hade emellertid inte skett vid tidpunkten för vitesföreläggandet. Samhällsbyggnadsnämndens vitesföreläggande saknade därför lagligt stöd och skall upphävas. Överklagandet skall därför bifallas. Kammarrätten upphäver länsrättens dom och samhällsbyggnadsnämndens beslut om vitesföreläggande.")


Det borde innebära att allt som skett efter 1995 strider mot Bryssels regelverk..
Med dubbelbestraffning precis som vid ekonomiska brott, fast med den stora skillnaden att djurförbud kan "utdömas" utan dom i tingsrätten...

Svensk hybris

Ibland har Sverige en väldig hybris...
Särskilt inom lantbruket.
Med djurskyddslagar, griseknorrar och sånt...
Medan nedan länk visar hur läget egentligen är.

http://www.lantbruk.com/lantbruk/har-finns-flest-mjolkkor-i-eu

Dålig lönsamhet - dålig företagare

På Margareta Winbergs tid som jordbruksminister gick LRF och vår feministiska jordbruksminister ut och förmanade bönderna och sade : Att nu får det vara slut på gnället!
Att klaga på dålig lönsamhet var bara ett tecken på uselt förtagande...

Vi hade vid den tiden också en kvinnlig ordförande i LRF.
Och en numera erkänt feministisk jordbruksminister.
Det borde väl garanterat varit framgångsrik politik?!
I vårt feministiska tidevarv.

Så blev det inte. Antalet kvinnliga lantbruksföretagare tycks ha ökat, åtminstone ser det så ut i media. Och därmed är hela sektorn klart påverkad av feministiska strömningar...
Då borde väl allt vara frid och fröjd?
Med -52 % i vinstmarginal...

Eller är det fortfarande så att det bara handlar om dåligt företagande?
Trots feministiska "framsteg".

http://www.lantbruk.com/lantbruk/lantbrukaren-tvingas-valja-mellan-lon-och-lonsamhet

12 mars 2015

Dagordning

Kommenterad dagordning inför jordbruks-och fiskerådet den 16 mars. 2015.

Min omedelbara tanke var, när jag läste detta....
Grundas politiska beslut på så här "grunt" material?

Som företagare inom jordbruk och fiske hade jag blivit mycket fundersam...
Oroad..

Är detta allt man kan åstadkomma i diskussionsunderlag för politiska beslut på regeringsnivå? Eller är detta den officiella fasaden?

http://www.regeringen.se/content/1/c6/25/54/84/87f8f03f.pdf

11 mars 2015

Baggböle blir åter aktuellt

Att godkänna tankar att baggböleriet skall få återkomma måste betraktas som idioti
Desperat idioti!
Kan man inte ordna att "enskild firma" är en fungerande företagsform så har man allvarliga problem i samhället...

http://www.atl.nu/ledare/br-ttom-att-beta-av-f-rslagen

10 mars 2015

Growth or distress

"It is not the lack of improved technology or access to markets that is behind the prevailing crisis. It is the declining farm incomes over the years that have pushed agriculture into a deep pit. But unfortunately, the economic debate has never gone beyond the growth rate in agriculture. The focus has remained on growth, and not on agrarian distress."

Ja, vad skall man säga annat än att  minister? Bucht bör bjuda in författaren till ovan text för ett samtal.
För att få litet perspektiv på tillvaron.....
(Indien har 600 miljoner bönder)
Så kanske det blir litet lättare att förstå tillvarons realiteter idag.

Författaren heter Devinder Sharma. En indisk journalist som varit i Sverige och Östersund. När Sverige var värdland inom EU och EUs jordbruksministrar träffades i just Östersund.


9 mars 2015

Djurskyddslagens evighetshjul

Att äga djur har sina problem.
Som allt levande, folk som fä, så kan det uppstå problem, sjukdom och så...
Vid alla problem, även sådant som man kanske inte tycker är en veterinär fråga så ställer djurskyddslagen krav på att djuret skall kontrolleras av veterinär.
Eftersom varje djurägare är en människa enligt lagboken blir bedömningen av situationen en mänsklig slutsats. Det varierar.

Så länge inget sker, eller konflikt uppstår, så händer inget.
Uppstår en konflikt av något slag kan man alltid hänvisa till att djuret inte har kontrollerats av veterinär. Oavsett vilken situation djuret är i!
Då bedömningen av djurets situation är just rent subjektivt, ett totalt fullständigt personligt tyckande. Därför är hela djurskyddslagen en fråga om makt, korruption, stalkning och även myndighetsmissbruk.

Vad händer då när man kontaktar veterinär?
Därför att man själv tycker att man behöver litet hjälp med sitt djur...
Veterinären konstaterar att djuret behövde hjälp av något slag och kanske löser problemet.
Men enligt de regler som finns i djurskyddslagen skall veterinär anmäla till myndigheterna, i detta fall Länsstyrelsen, att djuret inte riktigt har, eller haft, en situation som stämmer med djurskyddslagen. Det är alltså en dubbel sits för veterinären...
Angiverirollen är lagstadgad!
Att "blunda" blir då nödvändigt!
Därav veterinärkårens alltmer sjunkande status....

För djurägarna är situationen problematisk!
Om man tänker efter....
Alla djur måste kontrolleras av veterinär, ty det är alltid en kritisk åsikt som tillsynsmyndigheten har angående kontroller av djurägare utifrån djurskyddslagen.
Även i sådant som djurägaren klarar själv, beroende på intresse och kompetens.
Om djurägaren inte gör det bryter djurägaren mot djurskyddslagen.
Om veterinär uppsöks måste veterinären anmäla till Länsstyrelsen att ett problem uppstått...

Summan av detta är att en djurägare bryter ALLTID mot Djurskyddslagen!

http://www.atl.nu/h-st/vanv-rdade-ponnyer-uppt-cktes-vid-avlivning

8 mars 2015

Betraktelser inför våren 2015


« Bara en hopplös förlorare skulle komma på tanken att råna en bank utifrån. Ett proffs bär designerkostym och titeln bank-vd på sitt visitkort »
Andreas Cervenka, Svd

I USA ledde 1.000 av 30.000 fall av misstänkt brottslighet inom bank/finansvärlden mellan 1980-90 till fällande domar. « Jämfört med dagens finansförbrytare framstår dessa fängelsekunder som lika samhällsfarliga som en klottrande 8-åring ». Den finanskris som inleddes 2007 är 70 ggr större än 90-talets krasch och den brottslighet som uppdagats är så omfattande  att det är svårt att ta in. Hur många bank/finansskojare sitter i svenska fängelsen ?

Jag började min yrkeskarriär som bankman. Färskt diplomerad från The London School of Foreign Trade hösten 1967 skulle jag söka jobb i Sverige. Jag var intresserad av Ikea's koncept och skrev till Ingvar Kamprad att jag gärna skulle vilja bygga upp verksamheten internationellt. Jag fick ett trevligt personligt svar tillbaka där han tackade mig för mitt erbjudande, men « Jag har inga planer på att expandera Ikea utanför Skandinavien » (!)
På den tiden stod arbetsgivarna på tå för att få en intresserad för att ta jobb hos dem, så det var nästan att välja och vraka. Jag bestämde mig för att börja med att lära mig den praktiska sidan av finansiering av utlandsaffärer så jag sökte och fick jobb på SE-bankens hk utlandsavdelningen i Malmö, med den smått legendariske chefen Hans Cavalli-Björkman.

Det var en intressant och lärorik erfarenhet men efter sex månader tyckte jag att jag var fullärd. Jag blev då erbjuden jobb på deras arbitrageavdelning, alltså valutahandel och den tidens motsvarighet till dagens supersofistikerade och manipulerande handel med fiktiva « värde »papper. Det var emellertid inte « my cup of tea » eftersom jag inte får någon kick av spel eller spekulativ verksamhet (jag tror aldrig ens att jag har köpt någon lott), så jag lämnade banken och gick till exportindustrin där jag trivdes och blev kvar under större delen av mitt 15-åriga yrkesliv som  anställd. Mitt bästa minne från banken var luncherna som tillagades i eget kök av yrkesskicklig personal och som serverades på dukade bord med nystrukna vita dukar.

Förr, « på den gamla goda tiden » bestod bankernas huvudsakliga verksamhet av in och utlåning. Kunderna kunde sätta in sina pengar till en viss ränta och låna till en något högre. Marginalen gick till bankens omkostnader och vinst. I dag utgör detta en mycket liten del av bankernas verksamhet. Den stora grejen är att de skapar fiktiva pengar och värdepapper (t.ex s.k. Junk-bonds). Det finns alltså inga reella tillgångar utan bara digitala noteringar och genom denna manipulation kan man haussa upp värdena på t.ex fast egendom som fastigheter, ända tills bubblan spricker. Alltså rena pyramidspelet, vilket hände på 90-talet och nu senast 2007. Någon får ju betala ? Jo visst, men inte är det bankerna, utan skattebetalarna, alltså den arbetande medelklassen : « Only the little people pay taxes » (Lena Helmslay, amerikansk storföretagare). Om de 1000 rikaste personerna i U.K. hade betalt rätt skatt så hade det sopat bort hela statsskulden på 120 miljarder pund.

Vi har ett allvarligt strukturfel i Europa som är kopplat till den globalisering som styrs av WTO och som gynnar rovdrift och en hänsynslös exploatering av naturtillgångar. Nära hälften av företagsvinsterna går till den finansiella industrin som i stället för att tjäna ekonomin har blivit den som dominerar ekonomin. I en krympande tillverkningsindustri finns det bara ett sätt att konkurrera med tredje världen och det är att själva bli ett tredjevärldenland, vilket vi blir med en försvinnande medelklass och vad kommer sedan ? En politikerklass som styr ett proletariat och då är vi i princip tillbaks där vi började.

Den franske sociologen G'erard Mermet uppfann begreppet « Demokratur » och där är vi nu med den starka kopplingen media-politiker. Men vi får inte glömma rättsväsendet. Domstolarna, medierna och politikerna är en farlig cocktail för demokratin.

I Sverige råder omvänd diskriminering (s.k. positiv diskriminering). Jag upplevde samma sak i Malaysia, där icke-malajer diskriminerades till malajernas fördel. En svensk kvinnlig personalchef blev dömd för att hon inte anställde en muslim som vägrade ta henne i hand, etc., etc. Migrationsverket spanar på och provocerar ofta fram liknande fall som  går till diskrimineringsombudsmannen (DO), en modern variant av inkvisitionsdomstolen. De svenska domstolarna är uppbyggda efter östtysk DDR-modell med politiskt tillsatta nämndemän/kvinnor (eller kanske heter det i modernt språkbruk « nämndehens », vilket osökt för tankarna till hönshus, som f.ö. heter « kanala » på finska,

(vilket jag fick lära mig när vi körde genom spanska baskien och kom till en by som hette « Kanala ». Elisabeth som är finlandssvenska gjorde flera liknande observationer, vilket kan tyda på ett släktskap mellan baskiska och finska. Som ras finns där också likheter mellan basker och finnar, också till temperament. Baskerna är förmodligen europas äldsta folkgrupp och språket är inte indoeuropeiskt. Det finska språket tillhör den finsk-ugriska språkstammen, varifrån vi har finska och ungerska. Tänk om basker och finnar har gemensamma rötter i Ungern varifrån en grupp utvandrade till Finland och en annan drog till Baskien?)

Vi i den rättrogna västvärlden har skapat en farlig utveckling genom  konfrontation med islamistiska grupper i den muslimska världen. Efter en trög, men ändå gradvis reformering av den katolska kyrkan vid slutet av 1900-talet (det var ju först år 1992 som påven Johannes Paulus ll erkände att Galileo hade rätt, d.v.s. att jorden inte är fast utan rör sig runt solen) har katolikerna börjat anpassa sig till samhällsutvecklingen. Det pågår en liknande utveckling inom den upplysta muslimska världen medan traditionalisterna lever kvar i medeltiden. De militanta traditionalisterna (islamisterna) har stora framgångar tack vare att de beväpnats med sofistikerade vapen som de tillhandahållits av väst i det politiska rävspel som uppstod under det « kalla krigets » tidevarv.

Jag förstår inte hur några tiotusental terrorister utspridda i Afrika och Mellanöstern kan erövra stora landområden inklusive sofistikerade anläggningar som olja/gas utan att de stoppas och neutraliseras. Det är som om den tekniska utrustningen med hangarfartyg och stridsflygplan står sig slätt mot dessa onda krafter som gäckar hela det västerländska samfundet och som hela tiden vinner terräng (!) Jag finner det närmast patetiskt när jag ser på tv hur det franska flaggskeppet, det superutrustade hangarfartyget Charles de Gaulle, till en kostnad av flera miljarder euro seglar iväg mot persiska viken med några tusen man för att bomba några byar i Irak (!)
Jag skulle vilja se en balansräkning på den nytta som vapenindustrin har tillfört mänskligheten. Det måste vara den mest skrämmande negativa balansräkning som någonsin har upprättats.

Ciao/Ulf

p.s. Kolla nedan länk om hur svenska myndigheter genererar grov kriminell verksamhet för nyanlända invandrare under uppbyggnadsskedet av det mångkulturella samhället.